Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Transkript

1 Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram

2 Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga fall av demens: Alzheimers sjukdom, ca 60 % Vaskulär demens (blodkärlsdemens), % Förekomst i Sverige: personer med demens idag, ca nya fall/år Ökar med åldern, under 65 år < 5%, > 85 år 25 %, > 90 år ca 40%

3 Vilken betydelse har maten och måltiden? Dagens höjdpunkt Struktur i tillvaron Näring och energi Rehabilitering Förebyggande Social gemenskap Livskvalitet

4 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Socialstyrelsen

5 * Mat och nutrition? Undernäring Munhälsa Förstoppning Måltidsmiljö Anpassat stöd vid måltid

6 Med det naturliga åldrandet följer Antropometri (= förändrad kroppsvikt och kroppslängd) Sarkopeni (= minskad muskelmassa) Minskad salivproduktion Förändrat lukt- och smaksinne Avtagande törstkänslor Försämrad sväljningsförmåga Minskad fysisk aktivitet minskar aptit och energibehov

7 Maten bör vara näringstät Med stigande ålder minskar energibehovet Näringsbehovet minskar INTE Ju äldre vi blir desto sämre blir förmågan hos mage och tarm att tillgodogöra sig näringsämnen i maten. Vissa tillstånd extra uppmärksamhet

8 Symptom och beteenden vid demens som bl a påverkar måltidssituationen Tidiga tecken: Depression, initiativlöshet och viktnedgång Luktförändringar Mild demens: Försämring av korttidsminnet, språket och tidsuppfattningen Desorientering Svårt att planera, samordna och genomföra dagliga aktiviteter, t ex handla, följa ett recept, hålla ordning i kylen, stänga av spisen, etc stress Irritation Oro, skamkänslor Misstänksamhet

9 Medelsvår demens: Närminnesstörningar, inlärningsförmåga Afasi Anomi Agnosi Apraxi Svår demens: Uttalade minnesstörningar Talet försvinner ofta helt Äter med fingrarna, matning Dysfagi /sväljsvårigheter

10 Vilket kan medföra Matvägran, oro, rastlöshet och aggressivitet TOLKA orsaken till beteendet

11 Plockmat/fingermat Bra alternativ när man inte kan använda bestick Bevarar värdigheten vid måltiden Bör ofta kompletteras närings- och energimässigt Servera gärna såser eller dip att doppa plockmaten i

12 Dysfagi - några varningstecken Mat och dryck rinner ur munnen Ändrade kostvanor viss mat kan ej tuggas Undviker att äta med andra Måltiden tar tid Mat samlas i kinderna Trögt att svälja ner Mycket slem i halsen Hosta eller harklingar Rosslig eller gurglig röst Kvävningsattacker vid måltid

13 Buktryck (Heimlich manöver) Ställ dig bakom personen och lägg armarna runt magen strax under bröstkorgen. Knyt ena handen och håll tumsidan vänd mot magen. Fatta tag om den knutna handen med andra handen och kläm kraftfullt till, inåt och uppåt.

14 * Vid risk för nedsatt munhälsa Strukturerad bedömning av munhälsan (prio 1) för att förebygga, upptäcka och behandla munohälsa.

15 Dålig munhälsa kan medföra: - frätsår i munnen, svampinfektioner, dålig andedräkt - karies, tandlossning - smärtupplevelser - lunginflammation - undernäring

16 Symptom och komplikationer vid undernäring Ökad trötthet, inaktivitet, depression och apati. Viktnedgång, muskelsvaghet, försämrat immunförsvar, infektioner, försämrad sårläkning, trycksår, ökad sjuklighet och dödlighet. Alltid viktigt att arbeta förebyggande.

17 * Vid viktförlust eller misstänkt undernäring Regelbundet bedöma näringstillstånd (vikt, BMI, viktförlust och vikthistoria) (prioritet 1) Minskad risk för undernäring och kan ge förbättrad livskvalitet

18 * Vid viktförlust eller misstänkt undernäring Öka personens näringsintag genom (prio 1) Energiberikning av mat och dryck Extra mellanmål Konsistensanpassning Näringsintaget förbättras Näringsdrycker (prio 5)

19 Konsistensanpassning av maten Hel och delad Grov paté Timbal Gelé Flytande Tjockflytande

20 Mat på bestämda tider Måltid Tidpunkt (kl) Energifördelning (%) Kcal Frukost 07:00 08: Mellanmål 09:30 10: Lunch 11:00 13: Mellanmål 14:00 15: Middag 17:00 18: Kvällsmål 20:00 21:

21 *Personer med demenssjukdom och risk Åtgärder: Bland annat för förstoppning Fiberrik kost och ett adekvat vätskeintag genom tillförsel av vätska (prio 1)....

22 Måltiden - en upplevelse för alla sinnen Syn Lukt Smak Känsel Hörsel

23 * Inom dagverksamhet och särskilda boenden bör måltidsmiljön anpassas (prio 2) Hemlikt Små grupper, mindre bord Tillräckligt med tid för ätandet Själv få komponera sin portion eller uppläggning på tallrik vid matplatsen Bättre sociala kontakter, måltidsbeteenden och ökat kostintag

24 * Anpassat stöd med att äta i form av uppmuntran och beröring (prio 2) verbal och icke verbal interaktion (ex visa, mimik och initiering (prio 2) riktade uppmaningar och positiv förstärkning (prio 6)

25 Pedagogiska måltider, Omsorgsmåltid Sociala måltider, sällskap vid måltid Personalen stödjer men tar inte över: Utgöra förebild Fysisk guidning Uppmana/påminna om att äta och dricka Erbjuda matningshjälp

26 Individanpassat måltidsstöd Hjälpa de äldre till matbordet Ordna en bra sittställning Presentera maten positivt Tala om vad som finns på bordet Lyfta karotter, ev servera maten Erbjuda val i form av dryck och portionsstorlek Erbjuda påfyllning

27

28

29 Tack för er uppmärksamhet!