Exempel på orsaker till undernäring

Transkript

1 Exempel på orsaker till undernäring Mun- och tandstatus Svårigheter att svälja Funktionella svårigheter att äta Mag-tarmbesvär Lukt/smak försämrat Syn/hörselnedsättningar Behandling Medicinering Allergi/överkänslighet mot födoämnen Sociala och kulturella faktorer Sjukliga förändringar

2 Trötthet Viktnedgång Förvirringstillstånd Depression Dålig aptit Infektioner Fall Sår som inte läker Minnes- och koncentrationsproblem Aggressivitet Sömnproblem Symtom på näringsbrist Inga rehabiliteringsframsteg

3 Omgivningsanpassning för en individuell måltidssituation Levnadsberättelsen (favoriträtt/dryck/tider) Se över måltidsmiljön Belysning Kontraster Ljud Dukning/servering Kryddning Rätt hjälp när jag behöver det-matning Äthjälpmedel

4 Uppmuntran och påstötning

5 Våra sinnens betydelse vid mat och måltid Tänk på kontraster Berätta vad som serveras Använd klockmodellen Vem sitter vid bordet Sitta på samma plats Bra ljus Fråga hur han/hon vill ha det!

6 Måltidsmiljön Reflektioner från era enheter? Vems miljö prioriteras? Behövs förbättringar?

7 Minska nattfastan till max 11 h Vilka lägger sig tidigt? Vilka vaknar mitt i natten? Vilka vaknar först? Går det att ge något i sängen? När ger vi mediciner? Kan natten förbereda något? Sängfösare

8 Undervikt värre än övervikt hos äldre Studie 2010 (Flicker et al. JAGS 2010;58: ) ca 9200 män och kvinnor år 10 års uppföljning visar att: BMI mellan optimalt för överlevnad BMI<20 större risk att dö än BMI>35 BMI % lägre risk att dö, jmf med BMI Oberoende av sjukdom

9 Nutritionsbehandling Nutritionsbehandling innebär att tillföra energi och näringsämnen för att tillgodose patientens energi- och näringsbehov på ett optimalt sätt. (Näring för god vård och omsorg- socialstyrelsen vägledning för att förebygga och behandla undernäring)

10 Europarådets riktlinjer NUTRITIONEN MÅSTE BETRAKTAS PÅ SAMMA SÄTT SOM ANNAN MEDICINSKBEHANDLING Samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering Uppföljning samt dokumentation Källa: Council of Europe resulotion 12/11/2003

11 Socialstyrelsens riktlinjer för demenssjukvård Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör öka personens näringsintag genom energiberikning av mat och dryck, extra mellanmål och konsistensanpassning (prioritet 1). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demssjukdom 2010

12 Nutritionsproblem som kan uppstå hos personer med demenssjukdom Glömmer bort att äta Glömmer att de redan ätit Glömmer att handla hem mat Glömmer hur maten ska tillagas Ökat energibehov p g a rörelsemönster och ökad oro Vägrar äta Ätproblem, t ex dysfagi, motorikstörning Vanföreställningar gör att viss mat undviks

13 Selma 82 år äter inte! Tar sig inte för Vill inte gapa Spottar ut maten Är ofta orolig och blir arg

14 Olika faser av sjukdomen Tidig fas Ökad stresskänslighet Medelsvår fas + Apraxi, agnosi Svår fas + motoriska svårigheter Planera samordna och genomföra Kommer inte ihåg hur och vad. Hittar inte. Sväljningssvårigheter Afasi Allmänmedicin, studentlitteratur, 2007, sid 438, ISBN

15 Matvägran Personalens olika tolkningar Ett steg i sjukdomsutvecklingen Vill dö Rädd att sätta i halsen Inte hungrig Vill inte äta kan inte tolka signalerna Kunskap Attityder / hur tillåtande Kroppsspråk E Athlin, A Norberg, K Asplund, Scandinavian Journal of Caring Sciences (1990) Volume: 4, Issue: 4, Pages:

16 Aptit Medfödd instinkt The management of inappropriate vocalisaton in dementia:a hierarchial approach. International approach of geriatric psychiatry, 20, Murphy, K.G. and S.R. Bloom, Gut hormones in the control of appetite. Exp Physiol, (5): p Sanger, G.J., P.M. Hellstrom, and E. Naslund, The hungry stomach: physiology, disease, and drug development opportunities. Front Pharmacol, : p. 145.

17 Centrala nervsystemet reglerar hunger och mättnad men. Selma kan inte tolka dessa signaler Hunger kan då ge uttryck i aggression, ångest och oro

18 Vad mer kan ha påverkar matintaget? Sjukdom, behandling, läkemedel Smärta Ensamhet Sorg, oro, ångest, rädsla Stress, egen & omgivningens Ekonomiska problem, droger Åldersförändringar Näringsbrist, vitaminbrist

19 Det finns inga standardlösningar Varje individ är unik! Har Selma o Ont o Munnen o Rätt konsistensen/mat o Förstoppad o UVI o Under/över stimulerad o Stressad/rädd o Läkemedel o Näringsbrist o Hungrig

20 Nutritionsvårdsprocessen Screening/riskbedömning risk för undernäring Utredning - vad är orsaken? Nutritionsdiagnos Ordination nutritionsbehandling... Uppföljning utvärdering... Dokumentation och informationsöverföring Samma dokumentation i journal som i Senior alerts register

21 Torr i munnen Viktigt uppmärksamma symtom på dålig munhälsa! Tänderna? Blåsor i munnen Svampinfektion/ infekterade munslemhinnor Vill äta ensam ex generad över sina dåliga tänder

22 Åtgärder vid tugg- och Rätt konsistens på maten konsistenstrappan Förtjockningsmedel Geleade drycker Kolsyrade drycker Sugrör Kall mat/dryck Salivstimulerande livsmedel Kom ihåg sås till maten Sås och soppor Se över sittställningen Att maten ser aptitlig ut! sväljsvårigheter

23 Konsistensanpassning Orsaker: Tandstatus Stelare matstrupe Muntorrhet Muninfektioner svamp, sår, blåsor Reflux, bråck Parkinson Demens Strålbehandling Kirurgiska ingrepp Stroke Symtom: Hosta Gurglig och rosslig röst Äter under lång tid Svårt att prata Mat läcker ut genom munnen Lunginflammation, bronkit Bröstsmärtor Viktnedgång

24 Konsistenstrappan

25 Berikning av maten

26 Kompletta Icke- kompletta Sjukdomsspecifika Näringsdryck/Kosttillägg Kosttillägg ska följas upp: Uppföljning av smak, acceptans och möjlighet att följa behandlingen

27 Sixten 82 år Ensamboende man. Går med rollator, balansproblem, har besvär med ryggen och medicinerar mot förhöjt blodtryck. Sviktar något i minnet. Matlåda 1 g / dag och tillsyn morgon. 173 cm 65 kg BMI 21.7 Bedömning BMI under 22 när man är över 70 år = risk för undernäring. Viktigt att följa ätandet / viktutvecklingen regelbundet Hur ser matintaget ut? Energibehov? Energiintag? Proteinbehov? Proteinintag?

28 Sixtens matintag Frukost Havregrynsgröt Mellanmjölk Lingonsylt Kaffe Lunch Köttbullar Potatis Morötter kokta Sås på pulver Lingonsylt 1 msk Vatten 1 portion 2 dl 1 msk 5 st 1 st normalstor ½ dl ½ dl 1 glas Eftermiddagsfika Kaffe m. mjölk Skorpa 1 st Fresubin protein energi1 st Middag Fil 3% Ljusugnsbröd Fett 80 % Korvskiva 2 dl 1 st 1 msk 1 st Kväll Havregrynsgröt ½ portion Mellanmjölk 1 dl Lingonsylt ½ msk 1266 kcal 60.3 g protein

29 Sixtens matintag Frukost Havregrynsgröt Mellanmjölk 2 dl Lingonsylt Kaffe Koka gröten på mjölk 1 portion 1 msk Byt ut ½ dl mjölk mot vispgrädde vid servering Tillsätt 1 msk majsvälling i kaffet Lunch Köttbullar 5 st Potatis 1 st normalstor Morötter kokta ½ dl Sås på pulver ½ dl Lingonsylt 1 msk Vatten 1 glas Spetsa såsen med kaffegrädde Mosa 1 msk bordsmargarin 80 % i potatisen Byt vatten mot äppeldricka Eftermiddagsfika Kaffe m. mjölk Skorpa 1 st Byt skorpan mot en limpa Med matfett 80% och ost Middag Fil 3% 2 dl Ljusugnsbröd 1 st Fett 80 % 1 msk Korvskiva 1 st Byt ljusugnsbröd mot 2 plättar Serveras med sylt och en klick glass Kväll Havregrynsgröt ½ portion Mellanmjölk 1 dl Lingonsylt ½ msk Byt till varm choklad med 2 dubbla smörgåsrån med fett 80%, ost och skivad banan som pålägg 2545 kcal 87.6 g protein

30 Livsmedelshygien Innebär: att inte tillföra bakterier i maten! att döda så många bakterier som möjligt! att inte ge bakterierna chans att föröka sig! Obs! BASALA HYGIENRUTINER Se vårdhandboken använd förkläde avsett för mathantering! hantera inte mat åt andra om du är sjuk! ta av smycken och klocka! tvätta alltid händer och underarmar innan du börjar hantera mat! låt inte mat stå framme i onödan! Kylbricka? var speciellt uppmärksam på känslig mat! rätt temperatur på maten + 60

31 Vårdal tematiska rum Socialstyrelsen Livsmedelsverket Sveriges kommuner och landsting

32 Tack! Tack för mej!