NLL Kost till inneliggande patienter

Transkript

1 NLL Kost till inneliggande patienter

2 Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara en del av den medicinska behandlingen samtidigt som sjukdom och där till kopplad medicinsk behandling kan leda till svårigheter att täcka sitt behov. Därför är det viktigt att individanpassa kosten, underlätta intaget med rätt sittställning och äthjälpmedel samt att måltidsmiljön är tilltalande. Hos inneliggande patienter kan aptiten vara påverkad vilket gör det svårt att täcka sitt energi- och näringsbehov med enbart tre huvudmåltider. Konsekvenser om maten och måltidsmiljön inte följer rekommendationerna Längre vårdtider, onödigt lidande för patienterna och högre vårdkostnader. Därför behövs ofta två tre mellanmål inklusive kvällsmål. Måltiderna ska vara jämnt fördelade över dagen och nattfastan följa rekommendation om max tio elva timmar. Är nattfastan lång är kroppen i nedbrytande tillstånd onödigt länge samtidigt som timmarna att äta blir färre. Maten till patienterna ska vara säker, det vill säga att den inte innehåller något som gör dem sjuka och därför finns egenkontrollprogram. Egenkontrollprogrammet ska bland annat beskriva hur maten ska förvaras, hanteras och serveras samt rengöring av lokal.

3 Förebyggande av undernäring Äldre personer som vårdas på sjukhus eller i särskilt boende är ofta undernärda. Vissa sjukdomar kan leda till ätsvårigheter till exempel aptitlöshet, sväljnings-och tuggproblem, orkeslöshet och motoriska störningar vilket kan vara en risk för undernäring. Det har visat sig att undernäring är lättare att förebygga än att behandla och det är därför viktigt att identifiera de patienter som är i riskzonen för att utveckla undernäring och snabbt vidta åtgärder där undernäring är ett faktum. Konsekvenser av undernäring Undernäring är förenat med mänskligt lidande och leder också till stora kostnader i vården och förlängda vårdtider. Undernäring bidrar till en ökad risk för infektioner och tillståndet försämrar dessutom den enskilde personens möjligheter att klara av ett kirurgiskt ingrepp eller behandling av en allvarlig sjukdom. Undernäring medför även en ökad risk för trycksår. Vad är undernäring? Tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp.

4 Riktlinjer för kost till inneliggande patienter Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för god hälsa. Kost anpassad efter individens behov kan förebygga såväl livsstilsrelaterad ohälsa som undernäring. Maten och måltidsmiljön Maten som serveras till patienterna ska följa Socialstyrelsens rekommendationer vad gäller innehåll och näring. Kosten ska kunna anpassas efter patientens behov till exempel konsistens eller överkänslighet samt av religiösa eller etiska skäl. Patienterna ska även vid behov erbjudas individanpassad sittställning, äthjälpmedel och matning. Måltidsordningen ska följa Socialstyrelsens rekommendationer det vill säga frukost, lunch, middag samt två tre mellanmål, vara jämnt fördelade över dagen och följa rekommendationer om nattfasta. Alla verksamheter ska främja en god måltidsmiljö. Hanteringen av livsmedel ska följa lagar och förordningar för att maten till patienter och kunder ska vara säker. Förebyggande av undernäring Alla patienter över 65 år samt patienter som har sjukdom/hälsotillstånd där det förefaller ökad risk för undernäring ska riskbedömas för detta. Vid undernäring eller risk för att utveckla undernäring ska åtgärder vidtas som sedan utvärderas och följs upp.

5 Åtgärd Maten och måltidsmiljön Rutiner för att servera frukost, lunch, middag, två mellanmål och kvällsmål samt vid behov nattmål. Rutiner för att mäta nattfastan. Patienten ska serveras ordinerad kost. Vid behov tillhandahåller avdelningen äthjälpmedel och hjälper patienten till ordinerad sittställning. Se över måltidsmiljön vad gäller belysning, ljudvolym, dukning och uppläggning av maten. Följa egenkontrollprogram. Personal ska ha kunskap och tid att hantera mat i alla led, från tillagning till servering av samtliga måltider inklusive mellanmål och kvällsmål. mellanmål frukost lunch mellanmål middag mellanmål

6 Förebyggande av undernäring 1. Riskbedömning Riskbedöm alla patienter över 65 år samt patienter som har sjukdom/hälsotillstånd där det förefaller ökad risk för undernäring. Genomför riskbedömning via Senior alert i första hand med hjälp av bedömningsinstrumentet SKL:s patientsäkerhet nutrition, se nedan. Vid osäkerhet över vilka de bakomliggande orsakerna till ökad risk för malnutrition är ska en utvidgad riskbedömning genomföras med hjälp av Mini Nutritional Assessment (MNA). Är du/personen underviktig? ja nej Risk för undernäring föreligger vid en eller flera av dessa riskfaktorer. Om ingen risk identifieras, upprepa riskbedömningen om patientens tillstånd förändras. A Har du/personen gått ner i vikt? (ofrivillig viktförlust oavsett tidsförlopp och omfattning). ja nej Vid risk för undernäring genomför nutritionsutredning. 2. Nutritionsutredning B Kan du/personen äta som vanligt? (Ätsvårigheter kan exempelvis orsakas av aptitlöshet, tuggsväljningsproblem eller motoriska funktionsnedsättningar). ja nej C Body Mass Index (BMI) vikt (kg) längd (m) x längd (m) = BMI Bedöm intag av energi, näring och vätska. Bedöm patientens energi-, närings- och vätskebehov. Utred orsak till ett eventuellt lågt intag till exempel lång nattfasta eller ätsvårigheter. Visar utredningen att patientens intag inte motsvarar behovet, inför nutritionsåtgärder. < 70 år med BMI mindre än 20 = underviktig 70 år med BMI mindre än 22 = underviktig

7 3. Nutritionsåtgärder 4. Uppföljning och överrapportering Åtgärder som syftar till att förebygga och behandla undernäring ska vara evidensbaserade. Alla åtgärder ska journalföras löpande. Följ upp insatta åtgärder enligt planering. Utvärdera resultatet och revidera åtgärderna vid behov. Energi- och proteinrik kost. Konsistensanpassad kost. Individuellt anpassad måltidsordning vilket kan innebära extra mellanmål, kvällsmål och nattmål som är energi- och näringsrika. Kosttillägg ordineras med avseende på typ, tid och mängd. Sondmatning och/eller parenteral nutrition till patienter för vilka oral tillförsel inte täcker behovet. Planera in uppföljning, vad, vem och när. Riskbedömning, nutritionsutredning, insatta nutritionsåtgärder och dess effekt samt planerad uppföljning rapporteras när/om patientansvaret flyttas över till annan vårdpersonal eller vårdgivare.

8 nll.se