Rätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg!

Transkript

1 HILMAS SLÄKTTRÄFF I HALLSBERG! Hallsberg Rätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg! 1

2 Äldreomsorg är något de gamla måste vänja sig vid vare sig de vill eller inte AINA, 8 ÅR Svälter de? Är maten äcklig? Vad får våra äldre för pengarna? (Bemötande,omvårdnad) Vad kostar det? (Nyckeltal) Vem har ansvar? Vem tar ansvar? Vad handlar matfrågan för de äldre om? 2

3 Kan man och ska man arbeta strukturerat med äldres kost- och nutritionsproblem??? Förhållningssätt Förebyggande Förankring Folkhälsa Fördelning av ansvar Förståelse 3

4 Återstående medellivslängd vid födseln Fler och fler, äldre och äldre. SCB

5 Nutritionstillståndet (MNA) hos äldre med olika typer av kommunalt bistånd % Välnärda Risk för undernäring Undernärda Hemtjänst Hemsjv Servhus ÅH Grpbo Sjukhe m Källa: Socialstyrelsens rapportserie Äldreuppdraget 97;5, 98;12, 99;5

6 Body mass index (BMI) hos äldre med olika typer av kommunalt bistånd % >=24 <=23 Hemtjänst Hemsjv Ser vhus ÅH Grpbo Sjukhem Källa: Socialstyrelsens rapportserie Äldreuppdraget 97;5, 98;12, 99;5

7 Undernäring - förekomst Malnutrition vid sjukdom = vanligt Malnutrition utan sjukdom = ovanligt I Sverige finns 23 studier, n = 4687 som påvisar detta. (Ingvar Boseaus, Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg) 7

8 Medicinska faktorer Utveckling av undernäring Sociala faktorer Miljöfaktorer Intag mindre än behov Minskande förråd kwashiorkor Biokemiska förändringar Anatomiska och funktionella förändringar marasm 8

9 Effekter vid svält 9

10 Det offentliga uppdraget - maten *Livsmedelslagstiftning med EG-förordningar, nr 178/2002, Livsmedelshygien förordning 852/2004 *Produkt säkerhetslagen *Produktansvarslagen *Lag offentlig upphandling Nationella riktlinjer tas fram som tydliggör vilka kvalitetskrav som kommunen ska ställa på sitt kost- och nutritionsomhändertagande! 10

11 Det offentliga uppdraget vård och omsorg Socialtjänstlagen (2001:453) - kvalitetsaspekter Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) medicinska aspekter Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2000:5) Barndomsminnen är nåt man får dras med hela livet. Hans, 6 år. Service Omsorg Exempel på insats Mat och måltid Omvårdnad 11

12 Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården, SOSFS 1996:24 1 All hälso- och sjukvård skall omfattas av system för planering, utförande, uppföljning och utveckling av kvaliteten i verksamheten. 3 Ansvar: Vårdgivaren skall säkerställa att det finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem Verksamhetschefen skall fastställa ett ändamålsenligt kvalitetssystem. 12

13 Kvalitetssystem i omsorgerna av äldre och funktionshindrade, SOSFS 1998:8 För att utveckla och säkerställa de krav på god kvalitet som ställt i 7 a SOL (1980:620) bör all omsorg om äldre omfattas av system för fastställande av kvalitetsmål samt för planering, utförande, uppföljning och utveckling av verksamheten. Detta bör ske genom övergripande inriktning och policy för verksamheten 13

14 Den sjuka individens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation. SoS-rapport 2000:11 14

15 Övergripande- eller yrkesansvar för kost- och nutritionsomhändertagandet Vårdpersonal Sjuksköterska Klinikchef Sjukhuschef Politiker Sjukgymnast Kökspersonal HILMA Dietist Läkare Kostchef Arbetsterapeut Medicinskt ansvarig sjuksköterska Biståndsbedömare Distriktssjuksköterska Verksamhetschef Gruppchef Enhetschef Sjuksköterska Vårdpersonal Logoped Landsting Kommun Hemtjänstpersonal 15

16 Vem gör vad? Ett tänkt år i en äldre sjuk människas liv Akutsjukvård (5 dagar, ev. x flera) Identifiera problemet, initiera utredning, föreslå/påbörja behandling. Rapportera! Geriatrik/rehab. (ca 3 veckor) Identifiera det som man inte hann med förra veckan, fullfölj utredning, påbörja behandling Äldreomsorg, hemsjukvård (ca 11 mån) Behandla och följ upp, begär den hjälp som behövs 16

17 Förhållningssätt Maten är medel att nå god och jämlik hälsa för Karlskoga och Degerfors kommuners invånare Pengar är ett viktigare styrmedel än krav på näring och energi.. Skillnaden mellan en giftblanderska och en kokerska är enbart uppsåtet! Charles E Hagdahl 17

18 Förhållningssätt Äldreomsorg är att dela sina sorger med de äldre. ANTON, 7 år Inom kommunen Politisk nivå Tjänstemannanivå Inom äldreomsorgen Ledningsnivå Verksamhetsnivå Inom kostverksamheten Ledningsnivå Verksamhetsnivå 18

19 Förankringsarbete på olika nivåer POLITISKA BESLUT kvalitets- och servicenivå SOCIALFÖRVALTNINGENS LEDNING inriktningsbeslut och ekonomi PLATSCHEFENS BETYDELSE personalledare DEN VIKTIGA MAS:EN rutiner och system SJUK- OCH DISKTISKTSSKÖTERSKOR den medicinska kunskapen 19

20 Förankringsarbete på olika nivåer BISTÅNDSBEDÖMARENS ROLL UNDERSKÖTERSKOR OCH VÅRDBITRÄDEN de som är närmast vårdtagaren/gästen ANHÖRIGA KOSTVERKSAMHETEN vad är det som beställs och varför? 20

21 Fördelning av ansvar Produktion/service Distribution/service -Direkt, -Till dörren Konsumtion/omvårdnad Folkhälsa 21

22 Enligt Socialtjänstlagen & Kommunernas ansvar för; Service; hjälp med inköp tillredning av måltider leverans färdig mat Omvårdnad; hjälp att äta hjälp att dricka tillgodose fysiska, psykiska, sociala behov 22

23 Ett av de mest vanliga nutritionsproblemen är dysfagi (tugg- och sväljsvårigheter) kopplat till 2 7 sjukdomstillstånd. Det gör att måltiderna måste anpassas till en mer individuell kostbehandling. Kostintyget blir allt viktigare och utbildning krävs för att kunna ställa rätt kostordination. 23

24 Servicenivån inom äldreomsorg anpassas efter vilken typ av boende som gästen har. Äldreomsorgen ska vid heldagsboende, ge de äldre 100% av rekommenderat behov av energi- och näringsämnen fördelat enligt: frukost 20-25%, mellanmål 5-10%, lunch 25-30%, mellanmål 5-10%, kvällsmål 20-25%, mellanmål 5-10%. En absolut rekommendation är att nattfastan ej ska överstiga 11 timmar, i enlighet med SNR. 24

25 KOSTOMBUD matens ambassadörer inom vården Syftet har varit att skapa en kommunikationskanal mellan köket och vården för att kunna fånga upp och därmed individualisera den måltid som serveras till vårdtagaren. Vårdpersonalen behöver vara ögonen och öronen för köket så att man ska kunna lägga produktionen på rätt nivå och med rätt innehåll. Ibland har även ansvarig plats/enhetschef deltagit. Ibland sjuksköterskan för att olika specifika behov hos vårdtagaren ska kunna tillgodoses. 25

26 Handlingsplan vid nutritionsproblem Att arbeta förebyggande: En viktig utgångspunkt är samverkan. Var och en i kedjan ska syssla med det man är bäst på. 26

27 Nalle Puh projektet Folkhälsoprojekt; Äldres hälsa inriktat mot nutrition. Kvalitetssäkring vid konsumtionsledet. Socialnämnden, , och Kommunikation kring kost

28 När utvecklas förståelse? Personliga konkreta upplevelser Att få pröva själv Att se med egna ögon Att upptäcka något Känsloladdade upplevelser Att få ha roligt Att känna samspel Dialogen/samtalet med olika människor Symbolisk modell som fångar innebörden i det nya tänkandet Mormor säger att folk inte visar så sunt snusförnuft idag! Beata, 8 år 28

29 MAT OCH MINNEN Pensionärernas matråd tillsattes av Kommunala pensionärsrådet, KPR, i kommunerna. De har kostombudets uppgifter inom restaurangerna på dagcentralerna. Kvalitativ utvärdering av pensionärernas upplevelse av dagcentralernas restauranger 29

30 Samarbete med FoU, Forum äldre Utbildning för personal ledare, politiker och sjuksköterskor inom äldreomsorgen. 85 % undernärda eller risk för undernäring? Vanvård eller sjukdom? Dvs. de som har beslutsrätt över schemaläggning av personal samt över personaldimensionering i övrigt. 30

31 SINNENAS ÄLDREBOENDE insatsen som fick avslutas Förhållningssätt, bemötande och beröring! Metoderna var barn, mat och trädgård. Gamla människor tycker mycket om att sitta i skymningen och se på ljuset. Ninni, 8 år 31

32 Samverkan med lasarettet - informationsöverföring Tre problem kring måltiden: 1) Duschningar 2) Nattpersonalen 3) Lasarettet - I samverkan med Samhällsmedicin Som man frågar får man svar 32

33 KOSTPÄRM: RÄTTEN TILL RÄTT RÄTT! Råd och anvisningar för personal inom äldreomsorgen om mat och måltider till äldre. Kostpärmen bygger på en ordination, ett kostintyg som utgör ett recept på kostbehandling till köket. För att kunna ordinera rätt kostbehandling behöver man kunna kombinera ett näringstillstånd (en beskrivning av vårdtagarens situationer ur nutritionsperspektiv) med en analys av omvårdnadsbehovet för den specifika individen. 33

34 Ätproblem vid demenssjukdom Ointresse under måltid Bisarrt ätbeteende Avbrott i ätande Hjälp och stöd från vårdare/anhörig Påminnas att äta, t.ex. att ta gaffel tillsammans och föra den till munnen. Vara tolerant och vänligt påminna om t.ex. bestick. Påminnas att äta, öppna munnen och svälja. Matvägran Sväljningsproblem Minnesstörningar Försiktigt sätta skeden mot munnen, avledas, ge mat och dryck samtidigt. Tid behövs och vårdarens attityd är viktig samt trivsam miljö. Små tuggor, lämplig konsistens, tuggar ur munnen och svälja före ny tugga. Tid behövs. Påminnas om mattider, smak och lukt, trivsam miljö. 34

35 FoU PROJEKT VIKTEN AV RÄTT KOST VIKTEN/BMI som indikator för val av kostbehandling?? Projektets mål var: Utveckla en enkel blankett för bedömning av näringstillstånd kopplat till omvårdnadsbehov för vårdtagare i kommunala boenden. Bedöma vårdtagarnas näringstillstånd sammankopplat med sjukdomsbild och omvårdnadsbehov samt ge åtgärdsförslag. Kartlägga befintliga rutiner kring måltidsordning för identifiering av nattfastans längd och ge åtgärdsförslag. 35

36 Det som även framkommit allt tydligare är vikten av en pre oral ( före munnen) bedömning av näringstillståndet. Där är arbetsterapeuterna en viktig resurs. Utbildning har skett under

37 System och rutiner för nutritionsbehandling Karlskoga & Degerfors kommuner Politiska beslut kring kvalitets- och servicenivå sedan 1992/2003. Kostombud som ambassadörer i vården sedan Handlingsplan för nutritionsproblem sedan Projekt med lasarettet startar, Kontinuerliga kompetensutvecklingsinsatser för alla i vården och i köken -96, -98, -00, -02, (-04,) -07. FoU projekt för att pröva screening instrumentet MNA. 37

38 System och rutiner för nutritionsbehandling Karlskoga & Degerfors kommuner D-uppsats för att pröva om resultaten höll, efter 2 år. Kostpärmen Rätten till rätt rätt lanseras och implementeras. Kompetensutvecklingsinsatser för alla ssk/dsk/mas under Kvalitetssäkringsrutin för nutrition framtagen i samverkan med alla. Samtliga vårdpersonal lär sig MNA och implementering sker av nutritionsrutinen. Samtliga enheter har EKP med HACCP som implementeras samtidigt. 38

39 System och rutiner för nutritionsbehandling Karlskoga & Degerfors kommuner SNR, A och E-kost näringsberäknas och produktionen planeras. Återkoppling av resultaten av MNA redovisas för Socialnämnden, kostombud, chefer, ssk/dsk och kökspersonal. Arbetsterapeuter och biståndsbedömare får utbildning ht 2008 kring det preorala nutritionsomhändertagandet. Dietist anställs för att i huvudsak hitta system kring nutrition för våra äldre som bor kvar hemma. 39

40 Kostombud Vikt Riskidentifiering MNA Kostpärm SSK/DSK MAS Individualiserad Nutritions behandling Omvårdnadsdiagnos Åtgärdsplan Kostintyg Rätt Rätt 40

41 Pensionärernas matråd Nattfasta Matlådor Måltidsordning Matlag? 41

42 Man kan och ska arbeta strukturerat med äldres kost- och nutritionsproblem men det tar tid. Förhållningssätt Förebyggande Förankring Folkhälsa Fördelning av ansvar Förståelse 42

43 TACK! Min mammas mamma levde på dinosauriernas och filosofernas tid. Min mormor är lite yngre. Hon hade aldrig sett en banan förrän hon fyllde tjugotre. Roseanna, 7 år 43 Ulrika Lundgren,