Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden i Kalmar kommun

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Wahlqvist SKDN 2016/ Södermöre kommundelsnämnd Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden i Kalmar kommun Förslag till beslut Södermöre kommundelsnämnd fastställer reviderad nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden i Kalmar kommun. Bakgrund En förutsättning för god hälsa och livskvalitet är ett gott näringstillstånd. Med stigande ålder ökar risken för sjukdomar och funktionsnedsättningar. Kroppens förmåga att tillgodogöra sig energi och näring minskar samtidigt som förmågan att äta många gånger avtar och aptiten ofta försämras. Detta gör att sjuka äldre riskerar att utveckla ett bristande näringstillstånd. Maten måste därför vara en naturlig del av både den medicinska behandlingen och omvårdnaden av våra äldre. Tydliga rutiner och en klar ansvarsfördelning mellan olika yrkesgrupper behövs för att säkerställa ett gott nutritionsomhändertagande. Södermöre kommundelsnämnd fastställde nutritionspolicy för särskilda boenden vid sitt sammanträde den 25 januari Syftet var att skapa enhetliga riktlinjer som kan underlätta för verksamheten att bibehålla en hög kvalitet i kost- och nutritionsomhändertagande, att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan yrkeskategorier och skapa ett styrmedel i målarbete, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Efter hand har behov uppstått av att revidera policyn. Ändringar har gjorts under rubriken: Kvalitetskrav gällande mat och måltid avsnittet energi och näringsinnehåll. Avsnittet nattfasta/ dygnsfasta. Rubriken Handlingsplan för nutritionsbehandling vid undernäring. Södermöre kommundelsförvaltning Förvaltningskontoret Adress Harbyvägen 3, LJUNGBYHOLM Besök Tel vx

2 SKDN 2016/ (2) Lena Thor Förvaltningschef Annika Wahlqvist Dietist Bilagor: Nutritionspolicy

3 1 (23) Nutritionspolicy Rutiner för Vård- och omsorgsboende

4 2 (23) 1. Inledning Sid 3 2. Syfte 3 3. Målsättning Ansvar och yrkesfunktioner Samverkan och kunskapsspridning 8 6. Kvalitetskrav gällande mat och måltider Rutiner för att förebygga och behandla undernäring Referenser 13 Bilagor Bilaga 1 - Längd och vikt BMI uträkning Bilaga 2 - Tänkbara åtgärder vid behandling av undernäring. Bilaga 3 - Instruktioner för mat och vätskeregistrering. Bilaga 4 - Beräkning av energi och vätskebehov. Bilaga 5 - Specificerat måltidsinnehåll. Bilaga 6 - Handlingsplan vid nutritionsbehandling av undernäring. Bilaga 7 - Kvalitetsuppföljningsplan.

5 3 (23) 1. Inledning En förutsättning för god hälsa och livskvalitet är ett gott näringstillstånd. Med stigande ålder ökar risken för sjukdomar och funktionsnedsättningar. Kroppens förmåga att tillgodogöra sig energi och näring minskar samtidigt som förmågan att äta många gånger avtar och aptiten ofta försämras. Detta gör att sjuka äldre riskerar att utveckla ett bristande näringstillstånd. För den som drabbas av undernäring försämras kroppens; - Immunförsvar och risken för komplikationer såsom infektioner och trycksår ökar och rehabiliteringen försvåras. - Muskelmassan minskar och därmed den funktionella förmågan. Följden blir ett minskat välbefinnande, en ökad vårdtyngd - Minskad livskvalitet för den drabbade. Maten måste därför vara en naturlig del av både den medicinska behandlingen och omvårdnaden av våra äldre. Tydliga rutiner och en klar ansvarsfördelning mellan olika yrkesgrupper behövs för att säkerställa ett gott nutritionsomhändertagande. En arbetsgrupp bestående utav två politiker, kostchef, MAS, enhetschef, sjuksköterska, kökspersonal, personal från äldreboende och demensboende. Gruppen började sitt arbete i april 2004 och träffades sju gånger. En revidering av materialet gjordes juni 2008, augusti 2011 och januari Syfte Att skapa enhetliga riktlinjer som kan underlätta för verksamheten att bibehålla en hög kvalitet i kost- och nutritionsomhändertagande. Att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan yrkeskategorier. Utgöra ett styrmedel i målarbete, uppföljning och utvärdering av verksamheten. 3. Målsättning Alla omsorgstagare skall ha en näringstillförsel som är anpassad till individens sjukdomstillstånd och behov. Alla omsorgstagare skall erbjudas omväxlande, näringsriktiga och vällagade måltider. Alla omsorgstagare skall ges möjlighet att påverka utbudet av maträtter och måltidsmiljö. Måltiderna skall serveras i en stimulerande och trivsam miljö så att matglädje skapas. Alla omsorgstagare skall få den hjälp och stöd som behövs vid måltiden. Äldre, närstående och vårdpersonal skall vid behov kunna få stöd och handledning av kostkunnig om den äldres nutritionsbehov bäst tillgodoses. Att förebygga undernäring samt felnäring bland våra omsorgstagare.

6 4 (23) För att ovanstående mål skall uppfyllas krävs att Den sjuka omsorgstagarens nutrition bör beaktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering, uppföljning och dokumentation bör ställas. Rutiner finns för bedömning av näringstillstånd, utredning, behandling, uppföljning, dokumentation och vidarerapportering. All personal som medverkar i någon del av matkedjan har tillräckliga kunskaper och förutsättningar att bedriva nutritionsarbete. Det finns personal nära den äldre med tillräcklig nutritionskompetens knuten till verksamheten. Samtliga yrkesgrupper inom vården är engagerade och samarbetar kring nutritionsfrågor. Att en fastslagen ansvarsfördelning finns när det gäller nutritionsomhändertagande. Det finns ett system för att utvärdera och följa upp verksamheten inom nutritionsområdet. 4. Ansvar och yrkesfunktioner. Utgångspunkten för all kosthållning är att omsorgstagaren har ett eget ansvar. I de fall där omsorgstagaren inte kan ta ansvar för hela eller delar av sin näringstillförsel har kommunen ett ansvar för att behovet tillgodoses. Nedanstående ansvarsfördelning grundar sig delvis på socialstyrelsens förslag som finns i rapporten Näringsproblem i vård och omsorg, prevention och behandling, 2001:11. Omsorgsnämnd Tar beslut om övergripande inriktning och policy för verksamhetens kvalitet och att det finns ekonomiska förutsättningar. Omsorgsförvaltningen Ansvarar för att verksamheten bedrivs i överrensstämmelse med de mål och riktlinjer som fastställts av omsorgsnämnden. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Har ett övergripande ansvar enligt Hälso- & sjukvårdslagen för den verksamhet som kommunen bedriver.

7 5 (23) Läkare Har det medicinska huvudansvaret och ansvarar för utredning och ordination av behandling vilket bland annat omfattar utredning av malnutrition och ordination av specialkost. Ansvarar för att specialister kontaktas vid behov exempelvis dietist, logoped, m fl. Ansvarar för relevanta uppgifter avseende omsorgstagarens nutrition dokumenteras och vidarebefordras till nästa vårdgivare. Patientansvarig sjuksköterska Ansvarar för att verkställa läkarens ordination. Har det specifika omvårdnadsansvaret när det gäller omsorgstagarens näringstillstånd och därmed ansvarig för vårdplanering, uppföljning och dokumentation inom nutritionsområdet enligt HSL samt att ta de kontakter som behövs med t ex läkare och/eller dietist. Ansvarar för att alla omsorgstagare genomgår en nutritionsbedömning (vikt och BMI) vid ankomst och att den följs upp med jämna mellanrum eller när förändring av näringstillstånd observeras. Ansvarar för ordination av berikning, konsistenser och kosttillägg i samråd med baspersonal/dietist. Ansvarar för relevanta uppgifter avseende vårdtagarens nutrition dokumenteras och vidarebefordras till nästa vårdgivare. Enhetschefen Ansvarar för att nutritionspolicyn med medföljande rutiner och riktlinjer är väl kända hos personalen och att policyn tas upp i samband med introduktion av nyanställd personal. Ansvarar för att enhetens personal har den kompetens och de redskap som krävs för att bedriva nutritionsarbete och att kompetensutveckling sker i enlighet med verksamhetens krav. Ansvarar för att ankomst samtalet hålls utifrån den boendes alla behov inklusive nutrition. Ansvarar för att det finns kostombud på varje avdelning och att kostombudet deltar i kostmöte, samt kostutbildningar 1gång/ år. Att kostinformation sprids till all vårdpersonal via arbetsplatsträffar. Ansvarar att omsorgstagarens måltidsmiljö är stimulerande och trivsam. Ansvarar för att rekommenderade tidpunkter hålls för de olika måltiderna. Ansvarar att det finns en våg på varje enhet.

8 6 (23) Omvårdnadspersonalen Svarar för att följa framtagna rutiner och riktlinjer avseende nutritionen. Kontaktmannen svarar för att vid ankomstsamtalet intervjua måltiderna. måltiderna som rör kost och måltidsvanor och att informationen finns tillgänglig i kontaktpärmen. Ansvarar för att observera förändringar eller avvikande kostintag och rapportera till sjuksköterska och att informationen dokumenteras i kontaktpärmen. Svarar för regelbundna viktkontroller görs enligt ordination från sjuksköterska. Svarar för att rekommenderade tidpunkter hålls för de olika måltiderna. Svarar för att den enskildes måltidsmiljö är trivsam och att servering och uppläggning av maten sker på ett trevligt sätt. Kostombud Ska delta i kostutbildningar som anordnas av kommunen och själv söka information och hålla sig uppdaterad inom området. Ansvara för att kostinformation kommer ut till övrig omsorgspersonal via arbetsplatsträffar. Ska delta vid kostråd. Dietist Ansvarar för att i samråd med läkare och sjuksköterska föra individuell nutritionsbehandling. Ansvarar att tillsammans med MAS arbeta fram och ansvara för att rutiner och kvalitetssystem finns för nutritionsomhändertagande. Ansvarar för kompetensutveckling inom området. Vara ett stöd till kökspersonal när det gäller individuell kostplanering. Vara ett stöd till vårdpersonal i frågor som rör nutritionsområdet. Ansvarar för att tillsammans med kostchef för kostpärmens innehåll och uppdatering. Vara behjälplig vid livsmedelsupphandlingar. Ansvarar för att ta fram lämpligt sortiment av kosttillägg och berikningar som ska finnas att beställa i samtliga kök. Kostchef / kökschef Ansvarar för tillagnings- och mottagningskök och ansvarar därmed för att den levererade kosten uppfyller alla de ställda kvalitetskraven. Ansvarar för kökspersonalen har de kunskaper som krävs. Ansvarar och kallar till kostråd som genomförs två gånger per år samt vid behov.

9 7 (23) Arbetsterapeut Ansvarar för samarbete med sjukgymnast för anpassning av sittställning vid måltid. Ansvarar för utprovning av lämpliga hjälpmedel som kan underlätta ätandet. Ansvarar för att ge personal information och kunskap om hur olika hjälpmedel används. Sjukgymnast Ansvarar i samarbete med arbetsterapeut för att skapa goda fysiska förutsättningar för individen att genomföra måltiden. Ansvarar för att ge personalen information och kunskap om hur individen bör sitta ergonomiskt för att vara så delaktig som möjligt i matsituationen. Hörsel- och syninstruktör Ansvarar för att ge stöd till personalen och råda om belysning, samt att redskap och uppläggningsteknik som används under en måltid är väl anpassade till den äldre och för dennas behov. Samtliga yrkeskategorier som medverkar på olika nivåer inom äldreomsorgen har ett gemensamt ansvar och skall arbeta för att gemensamt ge omsorgstagaren ett gott nutritionstagande.

10 8 (23) 5. Samverkan och kunskapsspridning Hur minskar vi avståndet mellan vad vi vet genom dokumenterad kunskap inom nutritionsområdet och vad vi gör i praktiken? Kostombud Ska finnas minst ett kostombud vid varje enhet. En riktlinje finns vad kostombudet ansvarar för. Kostråd För att stimulera samarbete, kvalitetsutveckling och för att öka förståelsen för varandras arbetsfält i verksamheten bör det finnas kostråd. Kostrådet bör träffas minst två gånger per år samt vid behov hur stora områden kostråden ska omfatta avgörs i verksamheten. I gruppen ingår förslagsvis enhetschef, sjuksköterska, kostombud, kökspersonal och eventuellt kostchef och dietist. Ansvarig chef i det kök som tillreder maten sammankallar. Kunskap/kompetens Alla som är kostombud eller på något sätt hanterar mat, bör vara informerade om och ha tillräckliga kunskaper om vad ett gott nutritionsomhändertagande innebär. Följande områden är viktigt att få kunskap om; Äldres näringsbehov Näringslära Måltidsmiljö och hygien Undernäring hos äldre, riskidentifiering, energibehov, dokumentation Måltidsordning, olika koster, berikningsteknik Mat och konsistensanpassning vid ät och sväljproblem Kostbehandling vid diabetes, gluten och laktosintolerans, förstoppning m m. Alla kostombud på kommunens vård och omsorgsboende skall genomgå en grundläggande utbildning där ovanstående delar tas upp samt delta i vidareutbildningar för att hålla sig uppdaterade i området. Kostombuden ansvarar sedan för att sprida kunskapen vidare till övrig personal. På samtliga boenden ska det finnas en kostpärm. I kostpärmen bör det finnas en förteckning över samtliga koster samt en beskrivning av dessa, aktuella matsedlar, beställningsrutiner, beställningslistor samt allmän information om mat och nutrition för äldre.

11 9 (23) 6. Kvalitetskrav gällande mat och måltider Energi- och näringsinnehåll Energi och näringsinnehållet i de måltider som levereras till kommunens Vård och omsorgsboenden skall följa nationella krav. NNR ( Nordiska näringsrekommendationer) är de rekommendationer som är framtagna och anpassade för all befolkning i hela Norden. När det gäller äldre mest sköra finns särskilda riktlinjer framtagna. Grundkost är det som beställs ifrån köket via kostdatasystem. När behov finns att berika måltiden sker detta på avdelningen med hjälp av utarbetade mallar, som ska finnas på varje avdelning. Enligt rekommendationerna är det viktigt att individanpassa måltiderna och fokusera på samtliga måltider under dygnet. Energi och näringsinnehåll rekommendation för Grundkost och energiberikad kost Näringsämnen Berikad kost Grundkost 2 år-65 år E% Protein E% Fett E% Kolhydrater Energinivån ska grunda sig på 2000 kcal/ dygn. Koster med avvikande konsistens Många omsorgstagare kan inte äta mat med normal konsistens på grund av tuggproblem, bristande funktion, smärta eller förlamning i munhåla/svalg osv. Behovet av förändrad konsistens kan vara permanent eller övergående. Före varje ordination om förändrad konsistens bör en noggrann utredning göras så att rätt konsistens ordineras. Denna utredning görs av patientansvarig sjuksköterska i samråd med läkare. En omsorgstagares konsistens får aldrig ändras utan föregående ordination av ansvarig sjuksköterska eller läkare. Följande är exempel på konsistenser som tillagningsköken ska tillhandahålla; Grovpaté Timbalkost Gelékost Flytande kost

12 10 (23) Specialkost Vid en del specifika sjukdomstillstånd behöver omsorgstagaren specialkost. Denna form av behandling är oftast livslång och skall ges efter individuell medicinsk bedömning och ordination av läkare. Följande exempel på specialkoster som tillagningsköken ska tillhandahålla; Glutenfri kost Laktosreducerad kost Mjölksproteinfri kost Proteinreducerad kost Dialyskost Fettreducerad kost Kost vid överkänslighet Diabeteskost Personer med etniska, religiösa eller kulturella skäl inte kan äta den mat som serveras skall erbjudas ett alternativ, som ska kunna konsistensanpassas. Näringsberäknade matsedlar Att ha näringsberäknade matsedlar är en förutsättning för att kunna säkerhetsställa att de krav som ställts på näringsinnehåll uppfylls. Det ger också en trygghet för omsorgstagare, anhöriga, personal och beslutsfattare samt en kvalitetssäkring. Positiv effekt blir också att det måste finnas riktiga recept på allt som lagas med rätt mängder och portionsstorlekar vilket underlättar kostnadsberäkningar. Berikningsprodukter Kostchef /dietist ansvarar för lämpligt sortiment av näringsdrycker, berikningsprodukter m m anpassat till verksamheten. Ansvarig sjuksköterska bedömer behovet av berikningsprodukter och kosttillägg för enskilda vårdtagare.

13 11 (23) Måltidsordning En bra måltidsfördelning är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig sitt energi- och näringsbehov. Äldre har inte samma flexibilitet när det gäller näringsupptaget, därför blir fördelningen av måltiderna än viktigare när vi åldras. Frukost, lunch och middag samt 2-3 mellanmål jämt fördelade över dagen är det som rekommenderas för samtliga omsorgstagare. Fördelning av måltiderna Måltid Tider Energifördelning % Morgonmål vid önskemål/behov Frukost E % Mellanmål E % Middag E % Mellanmål E % Kvällsmat E % Kvällsmål E % Nattmål Vid önskemål/behov Mellanmålets betydelse För de vårdtagare som har dålig aptit och därmed svårt att få i sig tillräckligt med energi och näring är mellanmålen av stor betydelse samt att omsorgstagare som har ett höjt energibehov. Även drycken bör i dessa fall ses som en viktig energikälla. Ca 30 % av dagens totala energiintag ska komma från mellanmålen och dessa bör betraktas lika viktiga som huvudmålen. De vårdtagare som önskar eller är i behov av att äta vid udda tider måste ges möjlighet att göra det. Nattfasta/ Dygnsfasta Det är viktigt att nattfastan d v s den tiden mellan sista kvällsmålet och först morgonmålet, inte blir för lång. Den bör inte överstiga 11 timmar enligt rekommendationer. Orolig nattsömn eller vakenhet kan bero på hunger eller törst. Många omsorgstagare har många mediciner som torkar ut slemhinnor och mun. Det är också viktigt att individanpassa utifrån den äldres behov under hela dygnet. En kommunikation och samsyn mellan dag-, kvälls- och nattpersonal är viktigt. Måltidsmiljön Måltiden är inte bara ett intag av energi och näringsämnen utan är också en viktig del av det sociala livet och för många är det en höjdpunkt på dagen. Måltiden präglas av samvaro och gemenskap, lugn och ro. Att bordet är trevligt dukat och att serveringen är snygg och prydlig är en vikt för trivsel, matlust och ätande.

14 12 (23) Måltidsinnehåll En hel dags måltidsutbud skall innehålla delar från hela kostcirkeln. Lättprodukter skall inte användas till vårdtagare i särskilt boende om inte särskild ordination finns. Standardprodukter såsom standardmjölk används vid matlagningen. Till måltidsdryck rekommenderas mellanmjölk. Margarin rekommenderas 80% med god fettsammansättning. Se bilaga Rutiner för att förebygga och behandla undernäring Det är viktigt att omsorgstagare som äter för lite i förhållande till sitt behov eller omotiverad går ner i vikt uppmärksammas på ett tidigt stadium. För detta behövs goda rutiner för bedömning av näringstillstånd och riktlinjer för utredning och behandling infördes Senior Alert successivt där bedömning och åtgärder av nutritionen görs.

15 13 (23) 8. Referenser SFS 2001:453 Socialtjänstlagen (SoL) SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) SFS 1998:531 Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens Område SFS 1992:859 Läkemedelslagen SOSFS 1993:17 Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvården SOSFS 1993:20 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd rörande patientjournallagen SOSFS 2002:4 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om enligt Lex Maria samt lokal avvikelsehantering SOSFS 1996:24 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kvalitetssystem i hälso- och sjukvården SOSFS 1996:32 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om informationsöverföring och samordnad vårdplanering LVFS 1997:13 Läkemedelsverkets föreskrift om förskrivning om vissa livsmedel SFS 1998:461 Livsmedelslagen SFS 1990: 310 Livsmedelsförordningen

16 14 (23) Längd och vikt BMI uträkning Bilaga 1 Vikt Kroppsvikten bör - tas på morgonen före frukost - tas i lätta kläder och utan skor En vanlig personvåg kan användas för att ta vikten. Om personen inte kan stå själva kan en sittvåg användas. Längd Kroppslängden mäts stående med ryggen vilande mot fast underlag. Längden mäta utan skor. Längden kan också mätas liggande i sängen. Om inte längden kan tas på vanligt sätt kan den beräknas genom att mäta hela eller halva armspännvidden (demispan) vilket ger ett ungefärligt mått på längden. Hela armspännvidden mäts mellan fingerspetsarna på vänstra och högra armen då armarna är utsträckta åt sidorna och i axelhöjd. Halva armspännvidden mäts, med ena armen utsträckt, mellan bröstbenets mellan bröstbenets mittskåra och till roten mellan långfinger och ringfinger. Mätningen kan göras stående, sittande eller liggande. Kroppslängden kan sedan beräknas med följande ekvationer; Beräkning av demispan Kvinnor: Längd i cm = (1,35 x halva armspännvidden i cm) + 60,1 Män: Längd i cm = (1,40 x halva armspännvidden i cm) + 57,8 BMI BMI står för Body Mass Index och är ett hjälpmedel för att bedöma om omsorgstagarens vikt ligger inom normalvärdet. Gränsen för undervikt hos yngre och medelålders anses ligga vid ett BMI mindre än 20. Hos kroniskt sjuka och äldre (över 70 år) är BMI mindre än 20 sannolikt en för låg gräns, och BMI under 22 bör användas. Det är viktigt att alltid värdera BMI-värdet tillsammans med aktuell viktutveckling. Just kombinationen av lågt BMI och pågående ofrivillig viktminskning är ett varningstecken. Följande formel används för att beräkna BMI Vikten Längden x Längden (i meter) Ex 78 = 25,5 1,75 x 1,75 Använd BMI- sticka Om BMI-sticka önskas ta kontakt med dietist.

17 15 (23) Ofrivillig viktminskning Ofrivillig viktminskning, oberoende av ursprungsvikt, på mer än 5% under en till tre månader eller mer än 10 % under de senaste sex månaderna är av klinisk betydelse. Hos kroniskt sjuka är det också viktigt att jämföra den aktuella vikten med vad man vägde innan man blev sjuk. Procentuell viktminskning uträkning Förlorad vikt i kg Lathund 5 % viktminskning Tidigare vikt i kg Ex 4 = 0,06 = 6 % 62 Mer än 4 kg från 80 kg Mer än 3,5 kg från 70 kg Mer än 3 kg från 60 kg Mer än 2,5 kg från 50 kg Ätsvårigheter Det är viktigt att ta reda på om omsorgstagaren har några hinder för att genomföra en måltid såsom tugg- och sväljproblem, försämrad tandstatus, nedsatt aptit eller andra fysiska hinder.

18 16 (23) Bilaga 2 Tänkbara åtgärder vid behandling av undernäring Maten utgör den självklara grunden för nutritionsbehandling men även andra faktorer kan påverka och kan därför behöva justeras. Nedan följer tänkbara åtgärder. Adekvat måltidsordning Måltidernas fördelning över dagen har betydelse för den undernärda omsorgstagarens möjlighet att tillgodose sitt behov av energi och näring. Flera mellanmål under dagen är ett måste för att täcka energi- och näringsbehovet. Tiden mellan den sista måltiden på kvällen och nästa dags första måltid bör inte överstiga 11 timmar, ett tidigt morgonmål och/ eller ett sent nattmål kan då behövas. Den som önskar eller behöver äta vid någon udda tid måste ges möjlighet till detta. Berikning Vid energi- och proteinberikning berikas den med naturliga berikningsprodukter enligt given mall. Det är viktigt att komma ihåg att även frukosten och mellanmålen bör vara energi- och näringsrika, flera mellanmål måste serveras under dygnet. Kosttillägg Då omsorgstagaren har svårt att få i sig tillräckligt med energi och näring via vanliga livsmedel kan kosttillägg behövas. Näringsdrycker kan ges som ett komplement till den vanliga maten. Energiinnehåll, fetthalt, proteinhalt och halt av övriga näringsämnen varierar mellan olika produkter. Anpassad konsistens När omsorgstagare har besvär från tänder, munhåla, svalg och/eller matstrupe eller har fysiska handikapp som försvårar matintaget kan maten behöva konsistensanpassas. Anpassad måltidsmiljö Måltiden skall anpassas och serveras under sådana former att den ger positiv upplevelse för den enskilde individen. För vissa innebär det samvaro i stor eller liten grupp, andra kan behöva inta sin måltid i avskildhet. Den äldre skall få god tid på sig att äta. Översyn av hjälpmedel Individuellt utformad hjälp, t ex hjälpmedel för intagande av måltiden skall erbjudas. Den enskildes position vid måltiden skall uppmärksammas t ex att omsorgstagaren lätt når sin tallrik och sitt glas eller att en speciell sitt-ställning behövs för att underlätta. Kontakta arbetsterapeut.

19 17 (23) Dietistkontakt För råd och stöd vid nutritionsbehandling. Enteral nutrition Vid svår sjukdom eller funktionshinder kan förmågan att äta vara så nedsatt att mat och kosttillägg är otillräckligt för att tillgodose Omsorgstagarens energi- och näringsbehov och enteral nutrition kan bli aktuellt. Matningen ska ske i sittande position.

20 18 (23) Bilaga 3 Instruktioner för mat- och vätskeregistrering Ett sätt att följa och värdera en omsorgstagares energi- och näringsintag är ett genom att göra en mat- och vätskeregistrering. En jämförelse med uppskattat behov kan sedan göras och utifrån resultatet kan sedan en korrekt nutritionsbehandling ges. För att mat- och vätske- registreringen ska ge en rättvis bild bör registreringen omfatta minst två dagar på varandra följande dagar. Ansvarig sjuksköterska bedömer och beslutar om en kostregistrering skall genomföras. Varje enskilt livsmedel som konsumeras, d v s både mat och dryck antecknas. Det är viktigt att man endast antecknar den mängd av det livsmedel som verkligen konsumeras. Därför måste rester på tallriken uppmärksammas. Den portionsstorlek som serverats måste också noteras. Försök beskriva mängder med hjälp av hushållsmått och styckeangivelser såsom; 1dl fil, 1 msk lingon, 1 skiva mörkt bröd osv. Utförande Anteckna allt som äts och dricks (även vatten) under två dygn och registrera på blanketten mat- och vätskeregistrering. Anteckna typ av måltid, klockslag, livsmedel/maträtt samt ge en beskrivning av livsmedlet/maträtten t ex fetthalt på mjölk, ost, korv och margarin m.m, vilken typ av bröd etc (se bifogat formulär). Anteckna varje enskilt livsmedel med mängd för sig t ex margarin, pålägg och bröd istället för att skriva en smörgås med ost och margarin. Glöm inte att registrera tillbehören till maten t ex sås, sylt, socker m.m. Anteckna den utvalda personens ålder, vikt, längd, kosttyp och sjukdomsbild (kortfattat). Att göra en mat- och vätskeregistrering kräver tid och noggrannhet, vänta inte med att skriva upp, man glömmer lätt. Ifylld blankett lämnas till dietist för beräkning.

21 19 (23) Beräkning av energi och vätskebehov Bilaga 4 Energibehov Energibehovet är individuellt och beroende av flera faktorer, nedanstående mall kan användas för att beräkna energibehovet. Ett generellt mått fås genom att multiplicera omsorgstagarens vikt med 30. Ex 70 kg x 30 kcal = 2100 kcal Genomsnittligt energibehov i Kalorier (kcal) per kg Kroppsvikt och dag; Basalmetabolism 20 Sängliggande 25 Uppegående 30 Åter uppbyggnadsfas 35 Korrigeringar för beräknat Energibehov; Mager + 10% Överviktig - 10% För varje grads temp stegring + 10% Vätskebehov Vatten är det viktigaste näringsämnet som vi inte klarar oss utan mer än några dagar. Med åldern kommer ofta en minskad förmåga att känna törst och en minskad förmåga hos njurarna att spara vatten. Följden kan bli allvarlig intorkning, speciellt i samband med sjukdom. All personal måste ha kunskap om vilka tecken på intorkning som förekommer. Förutom torra slemhinnor, svullen tunga, förhöjd kroppstemperatur, minskad urinmängd, förstoppning, illamående och kräkning kan också mental påverkan och förvirring, förekomma. Vätskebehov 30 ml/kg kroppsvikt och dygn Ökat vätskebehov vid feber och diarréer. Öka 250 ml vatten per dygn för varje grads temperaturstegring.

22 20 (23) Specificerat måltidsinnehåll Bilaga 5 Frukost Kaffe och/ eller the, socker och grädde Mjölk och/eller yoghurt/fil Mjukt och/eller hårt bröd samt matfett och ost / köttpålägg Juice och/eller frukt Grönsak Gröt, välling eller flingor Ägg (bör erbjudas minst 3 ggr/vecka) Sill Lunch Lunchen ska innehålla kött, fisk, fågel eller vegetariskt alternativ samt; Potatis, ris, pasta Grönsaker Bröd och smör Måltidsdryck t ex mjölk, lättöl, mineralvatten, saft Passande tillbehör t ex Lingonsylt, rödbetor, inlagd gurka, senap, ketchup, gelé Efterrätt skall alltid ingå i lunchen för samtliga omsorgstagare. Middag Middagsmålet kompletterar lunchmålet och ska innehålla; Kött, fisk, fågel eller vegetariskt alternativ Potatis, ris eller pasta Grönsaker Bröd och smör eventuellt köttpålägg eller ost Måltidsdryck t ex mjölk, lättöl, mineralvatten, saft Passande tillbehör t ex Lingonsylt, rödbetor, inlagd gurka, senap, ketchup, gelé. Mellanmål Vid mellanmål och kvällsmål skall alla kunna erbjudas; Dryck såsom kaffe, te, choklad, juice, saft, mineralvatten eller mjölk Smörgås, bulle, skorpa, kaka Frukt Glass, yoghurt, fil Nyponsoppa eller annan soppa Välling Smoothie

23 21 (23) För de vårdtagare som behöver förstärka sitt energiintag rekommenderas följande som mellanmål; Dröm yoghurt Kräm med grädde Konserverad frukt med grädde alternativt glass Puddingar av olika slag med grädde Ostkaka Mjölkchoklad med vispad grädde Smoothie Näringsdryck

24 22 (23) Handlingsplan för nutritionsbehandling vid undernäring Bilaga 6 Steg 1 Grundkost med förstärkta mellanmål, för förslag se energiguide mellanmål. Se till att nattfastan inte överstiger 11 timmar Följ upp resultatet genom att följa vikten. Har vikten minskat/oförändrad Gå vidare till steg 2 STEG 2 Fortsätt med förstärkta mellanmål Berika måltiden enligt mall Följ upp resultat genom att följa vikten Har vikten minskat/ ingen Gå vidare till steg 3 förändring STEG 3 Följ upp resultatet genom att följa vikten Fortsätt med berika måltiden enligt mall Prova ut lämplig näringsdryck som komplement till övriga måltider. Har vikten minskat/ ingen förändring Gå vidare till steg 4 Steg 4 Utredning, eventuellt enteral nutrition Kontakta dietist för stöd och råd om hur nutritionsbehandlingen bäst skall genomföras.

25 23 (23) Kvalitetsuppföljningsplan Bilaga 7 Mätbart mål Genomförande Av Vem/ vilka? Uppföljning Förebygga undernäring/ malnutrition Vikt kontrolleras minst 2 ggr/ år & dokumenteras Kontaktman ansvarar för mätningarna & ssk kontaktas Ansvarig sjuksköterska Den boende ska kunna påverka utbudet av maträtter och måltidsmiljö Nattfastan bör ej överstiga 11 tim Temperaturen på den mat som serveras får inte understiga 60 grader Kostombud skall finnas på varje avdelning Kostombuden skall genomgå en grundläggande nutritionsutbildning All personal ska ha kännedom om nutritionspolicyn Nutritionspolicyn ska utvärderas vartannat år Näringsberäknade matsedlar En enkät ges ut vartannat år. vid avvikelse Kostchef Kostenheten utvärderar enkät Kontinuerligt Sjuksköterska Boteammöten Temp mätning görs av omsorgspersonal vid servering 1 gång/ vecka Kostombudens namn registreras hos enhetschef Dietist samordnar utbildning och rapporterar in deltagare till enhetschef Genomgå vid introduktion av nyanställd omsorgspersonal stående punkt vid arbetsplatsträffar Nutritionsgruppen samlar information och sammanställer samt identifierar förbättringsområden Omsorgspersonal Enhetschef Dietist Enhetschef Nutritionsgrupp MAS/ dietist sammankallar Vid avvikelse ta kontakt med levererande kök Uppdatering 1 gång/ år Utvärdering av utbildning Vartannat år Kostchef/ dietist Kostchef/dietist Löpande