KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER
|
|
- Agneta Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Kostråd för barn med funktionshinder Barn med neurologiska funktionshinder utvecklar ofta tidigt svåra och långdragna problem med sitt ätande och sin uppfödning. Detta är särskilt vanligt förekommande hos barn med cerebral pares (CP) och hos barn med komplicerade flerfunktionshinder. För en del barn är ätproblemen så stora att själva uppfödningen av barnet dominerar familjens tid och tillvaro. Den kliniska bilden är många gånger svårtolkad eftersom barnet som regel uppvisar en blandning av symtom. En vanlig kombination är matvägran, kräkningar och förstoppning. Gastro-esofagal reflux är hos åtskilliga barn en av de bakomliggande orsakerna till barnets symtom. Emellertid finns som regel också ett antal andra bidragande anledningar till barnets svårigheter. De omedelbara konsekvenserna av uppfödningsproblemen är långa måltider, ovilja mot mat samt mycket spill av mat. Föräldrar lägger som regel ner mycket tid på att få i barnet mat. Barnets ätsvårigheter leder i många fall till befogad oro hos föräldrarna att barnet inte får i sig tillräckligt med näring. Detta leder till att matsituationen blir negativ för alla parter. Hur vanliga är ät- och näringsproblem hos barn med neurologiska funktionshinder? Under de senaste 15 åren har det publicerats ett stort antal vetenskapliga artiklar inom området uppfödninsproblem hos barn med funktionshinder. Det är dock fortfarande svårt att få en riktig uppfattning om problemens utbredning i befolkningen, då materialen som regel är mer eller mindre selekterade. Gemensamt för alla undersökningar är dock att svårigheterna varierar mycket i omfattning och grad beroende på barnets diagnos. Största risken för undernäring rapporteras föreligga hos barn med CP, hos barn med svåra motoriska handikapp och hos barn med svår störning av den oralmotoriska förmågan. I en norsk-svensk studie undersöktes 35 barn med CP, vilka inte kunde förflytta sig utan hjälpmedel. Resultaten visade att 60 % hade dagliga ätproblem, 50 % var kortväxta, 40 % var undernärda medan 8 % uppvisade tecken på övernäring. Vidare analys visade att risken för undernäring var högst för de yngsta barnen, som hade svåra ätproblem och svår störning av sin oralmotoriska förmåga. En populationsbaserad rapport från England visar dock att 90 % av barnen med CP uppvisar en störd oralmotorisk förmåga. Detta innebär att även barnen med lätt CP har ett mindre effektivt ätande och därför på sikt löper risk att utveckla nutritionsproblem. Någon typ av nutritionsproblem är mycket vanligt förekommande hos barn med vissa neurologiska sjukdomar och syndrom. Sålunda utvecklar barn med Downs syndrom, Prader- Willis syndrom, ryggmärgsbråck och vissa muskelsjukdomar ofta under sin uppväxt övervikt. Barn med autism utvecklar ofta tidigt ätsvårigheter och till dessa associerad dålig viktuppgång. Varför uppstår ätsvårigheter? Vanliga orsaker till ätsvårigheter sammanfattas i faktaruta 1. Barnets ätsvårigheter visar sig ofta tidigt. Inte så sällan är uppfödningsproblemen det första tecknet på att barnet har en hjärnskada. Som nyfödd kan barnet ha svårt att orka suga eller hitta en jämn sugrytm. Senare kan barnet få problem med sitt ätande när konsistensen på maten ändras (puré och fastare föda) och barnet ska lära sig att äta från sked eller mugg. Den direkta orsaken till ät- och drickproblemen är ofta barnets störda oralmotoriska förmåga. Försenad eller avvikande munmotorisk utveckling gör att barnet får svårigheter med att suga, svälja och tugga. Inte sällan aspirerar barnet vid måltid något som kan leda till kroniska besvär med slemmighet, astmaliknande symtom samt upprepade lunginflammationer. Vid utredning av möjliga orsaker till att ett barn har problem med sitt
2 ätande, finner man ofta att barnet har en olämplig sittställning vid matsituationen. Detta medför svårigheter för barnet vad gäller dess ät- och sväljfunktion, samordning av öga-hand samt att kommunicera med föräldern. Med hjälp av ett bättre sittande ses inte sällan förbättrad oralmotorisk förmåga och ett bättre matintag, minskat spill av mat samt färre episoder av kväljningar. Liksom hos barn utan handikapp kan också ett flertal andra mekanismer ligga bakom ett uppfödningsproblem och på sådant sätt förvärra matsituationen. Exempel på sådana faktorer är infektioner eller andra medicinska problem hos barnet (faktaruta 2)., okunskap eller oförmåga hos föräldrarna att tolka barnets signaler och en allmänt negativt laddad måltidssituation. Ibland bildas en ond cirkel, som på kort sikt kan vara svår att bryta. Vidare visar det sig ofta att barnet förutom ätsvårigheterna, också har problem med såväl kräkningar som förstoppning. Inte sällan kan det då vara svårt att avgöra vad som är orsak och verkan. Exempelvis kan behandling av förstoppning resultera i att barnet blir förbättrat också med avseende på kräkningar och ätande. Barn med funktionshinder ff.a. de med svåra flerfunktionshinder kan också ha dagliga problem med spasticitet och/eller smärta, vilket försämrar barnets ätförmåga. Ätsvårigheterna kan på kort sikt leda till förlust av energi genom spill och kräkningar och i vissa fall aspiration med slembildning. På längre sikt leder som regel dessa svårigheter till att såväl barn som föräldrar upplever barnets måltid som negativ. Varför undernäring? Flera studier har visat att förbättrad nutrition inte enbart resulterar i viktökning utan också ett förbättrat fysiskt och psykiskt hälsotillstånd och allmänt sett en förbättrad livskvalité för barnet och på så sätt också för familjen. Ofta kan barnets undernäring relateras till en långvarig brist på adekvat energiintag-antingen dagligen eller periodvis i samband med infektioner. Kliniska erfarenheter talar dock för att energibehovet hos barn med handikapp varierar mycket från barn till barn. Betydelsefulla faktorer härvidlag tycks vara såväl barnets aktivitetsnivå som dess typ av motoriska störning. Sålunda uppvisar barn med CP av typ tonusväxling ofta en dålig viktutveckling trots adekvat energiintag, medan många barn med ryggmärgbråck utvecklar fetma trots ett lågt energiintag. Vid en undersökning på Folke Bernadottehemmet (FBH) av 92 barn med olika neurologiska funktionshinder, fann vi att låg vikt i förhållande till längd var vanligast hos barn med spasticitet respektive tonusväxling, medan barn med muskulär hypotonus oftast uppvisade hög vikt i förhållande till dess längd. Ytterligare utredning med indirekt kalorimetri bekräftade misstanken om att flertalet barn med förhöjd muskulär tonus hade signifikant högre vilometabolism än barnen med hypotonus. Fetma Hos vissa barn med funktionshinder föreligger i stället risk att utveckla fetma. Denna risk är påtaglig hos barn med ryggmärgsbråck och shunt samt vissa syndrom t.ex. Prader-Willi. Även barn med traumatiska hjärnskador kan så småningom utveckla en övervikt tillsammans med andra endokrina rubbningar. Övernäring ses också ibland hos de barn med flerhandikapp, som har en god oralmotorisk förmåga, men låg fysisk aktivitet. Dessa barn, som ofta har ett lågt energibehov, kan utveckla fetma trots att det dagliga energiintaget inte överskrider det rekommenderade energibehovet för friska barn.
3 Utredning och behandling allmänna synpunkter Nya kunskaper talar sålunda för att uippfödningsproblem hos barn med neurologiska funktionshinder oftast är sammansatta problem, där flera andra faktorer utöver de rent näringsmässiga har betydelse för barnets uppfödning. Utredning och behandling av dessa problem görs därför bäst i form av teamarbete (faktaruta 3). På så sätt ges en helhetsbedömning som underlag inför fortsatta åtgärder. Bedömningen av barnets måltidsoch näringssituation görs av ett team bestående av dietist, sköterska, läkare, logoped, arbetsterapeut, sjukgymnast, psykolog och specialpedagog. En av de största svårigheterna med att bedöma energibehovet hos barn med funktionshinder är att det ofta är vårt att mäta barnets kroppslängd. Med en specialkonstruerad mätbräda går det dock lättare att räta ut barnen. Allmänna råd vid uppläggning av kosten till barn med neurologiska funktionshinder Liksom nämnts ovan är det viktigt att barnet har kontakt med ett helt näringsteam som kan göra en helhetsöversyn av barnets matsituation. Dietistkontakt är en nödvändighet under hela behandlingen för att kunna utvärdera och komplettera åtgärder. Mot bakgrund av att små barn kan ha begränsad kapacitet att äta stora mängder mat, är det angeläget att severa mat med mindre volym men lite oftare och att den mat som serveras ar hög energi- och näringstäthet. Måltidsordningen bör vara frukost, middag och däremellan 2-3 mellanmål. En lämplig tidsåtgång för huvudmålen är minuter. Mellanmålen behöver inte vara längre än minuter. Anpassa konsistensen efter barnets oralmotoriska förmåga. Energiberikning För att energiberika maten ges i allmänhet följande rekommendationer: * Välj feta mejeriprodukter * Använd 80 % -igt matfett * Använd rätter med hög fetthalt * Berika maten med extra fett, cirka 1-2 tsk/portion * Välj gärna dryck som energi Många gånger räcker det dock inte med att använda vanliga livsmedel som är lite fetare, utan det kan vara nödvändigt att berika med avsedda berikningspulver och att använda olika näringsdrycker för att öka näringsinnehållet. Matens konsistens Det är viktigt att mat och dryck har rätt konsistens och att denna anpassas efter barnets tuggoch sväljförmåga. Att råka svälja fel är alltid mycket olustigt och ibland livsfarligt! Många av barnen med neurologiska funktionshinder kan ha svårt att äta mat som inte är homogen i konsistensen. Maten bör därför vara jämn-, fin eller grovfördelad för att inte ge upphov till obehag vid måltiden. Det är inte ovanligt att barn med sväljningssvårigheter har svårt att svälja tunnflytande drycker och därför behöver trögflytande dryck. Många livsmedel t.ex. nyponsoppa och filmjölk är i sig trögflytande. Det finns också specialprodukter som kan tillsättas till både kalla och varma drycker för att få en lämplig konsistens. Idag kan man få timbalmat hemma, på dagis och i skolan. Timbalmaten har många gånger en lämplig konsistens vid tugg- och sväljningsproblem.
4 Om barnet ändå inte får i sig tillräckligt med energi och näringsämnen kan det bli nödvändigt att komplettera den peroralt tillförda maten med enteral nutrition. Detta innebär att man vid varje måltid kan tillföra det som barnet inte förmår att äta via munnen. Den enterala nutritionen används oftast som ett komplement till den m,at som barnet äter. Förstoppning Barn med funktionshinder har som regel förstoppning. Viktigt är att då registrera vätskeintaget och vid behov öka detta. Därefter bör fiberhalten ökas successivt. Det är viktigt att vätskebehovet först är tillgodosett, eftersom fiber binder vatten i tarmen och gör så att avföringen får en lämplig konsistens. Idag vet vi att barnets motorik kan vara störd i mag/tarmkanalen. Därför kan barnet behöva få hjälp med något mjukgörande medel. (se vidare kapitlet Kostråd vid förstoppning ). Övervikt Ibland kan barn med funktionshinder utveckla en övervikt, oftast till följd av att den fysiska aktiviteten är så starkt begränsad. Hos dessa barn gäller samma råd som för övriga barn med övervikt frånsett att konsistensen på maten ofta behöver anpassas. Avslutande synpunkter Det är viktigt att alla barn som löper risk att utveckla ätsvårigheter och näringsproblem upptäcks och behandlas så tidigt som möjligt. Mot bakgrund av ovanstående finner vi det angeläget att ge följande råd och och riktlinjer för barn med uppfödningsproblem och funktionshinder: 1. Alla barn med neurologiska funktionshinder ska följas regelbundet med avseende på uppfödnings- och näringssituation (föräldraintervju, vikt, längd). Undersökningen bör ingå i den regelbundna uppföljningen på habiliteringen och vid barn/ skolhälsovården. 2. Vid dålig viktuppgång respektive föräldrauppgivna uppfödningsproblem bör noggrannare bedömning ske, eventuellt via hembesök (kostregistrering, intervju, vikt och längd). Det är i dessa fall en stor fördel att ha tillgång till ett särskilt nutritionsteam. Nutritionsjournal rekommenderas liksom 175 cm lång mätbräda. Vid uträkning av energibehovet bör man ta hänsyn till barnets kroppslängd och eventuellt korrigera för typ av motorisk störning. Vid svårbedömda fall rekommenderas indirekt kalorimetri. 3. Vid komplicerad matsituation, om barnet är svårbedömt eller förbättring uteblir, bör en samlad bedömning göras av nutrition och matsituation. Denna helhetsbedömning görs med fördel under en längre observations- och bedömningsperiod (2 veckor) under vilken tid olika åtgärder kan prövas och utvärderas innan det slutliga åtgärdsprogrammet fastställs. Utredningen bör göras av ett erfaret habiliteringsteam med närhet till sjukhusanknutna konsulter.
5 FAKTARUTA 1 Vanliga orsaker till ätsvårigheter * Dålig sitgtställning * Oralmotorisk störning * Måltidsfaktorer * Medicinska faktorer FAKTARUTA 2 Några medicinska orsaker till barnets ätsvårigheter Infektioner Tandproblem Epilepsi Hjärtsjukdom Störd andning Stora tonsiller Gastro-oesofageal reflux Glutenintolerans Tarmsjukdom Allergi Metabolisk störning Läkemedel - biverkan FAKTARUTA 3 Matsituationen är en helhet Barnets ätmotorik Barnets kommunikationsförmåga Matens energi/näring, konsistens Barnets sittställning Matarens sittställning Äthjälpmedel/ätmiljö Måltidens längd
HABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP
HABILITERING BARNHABILITERING 0-20 år Funktionshinder NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Hab.team VILKA DIAGNOSER? Cerebral pares Missbildn/ syndrom Muskelsjukdomar Flerfunktionshinder Psykisk utv.störning ADHD,
Läs merHereditär spastisk paraplegi Rapport från frågeformulär
5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Hereditär spastisk paraplegi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dravets syndrom. Synonym: Severe myoclonic epilepsy of infancy, SMEI.
6-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Dravets syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merMänniskor med funktionshinder i Västra Götaland
Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Narkolepsi
-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Narkolepsi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med ovanliga
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merRiskbarn. Nutrition vid neurologiskt funktionsnedsättning. 6/2-09 Inger-Marie Isacson Dietist. Tillväxtproblem. Tillväxtkurvor
Personnr (12 siffror) Efternamn Förnamn Kön Moder Niklasson A, Karlberg P. 1999 Fader För vikt, längd och huvudomfång är medelvärden jämte standardavvikelser Vikt kg Längd cm (±1 SD, Huvudomf ±2 SD, ±3
Läs merVad gör en dietist inom barnhabiliteringen?
Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs merLeva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra En del av landstinget kallas för barn- och ungdomshabiliteringen. Vi som arbetar här ger
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Huntingtons sjukdom
-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Huntingtons sjukdom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merYvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se
Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom
Läs merKOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS
cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 KOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS Kost med förändrad konsistens är avsedd för personer, som av olika anledningar inte kan äta
Läs mer7-8 MAJ. Psykisk ohälsa
7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att
Läs merDiabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Läs merKällor: Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser. MHC-Basen Mun-H-Centers databas om munhälsa och orofacial funktion vid ovanliga diagnoser.
5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Ehlers-Danlos syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Williams syndrom. Synonymer: William-Beuren syndrom.
5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Williams syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Akondroplasi. Synonymer: Achondroplasi
6-3-3 Synonymer: Achondroplasi Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Akondroplasi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial
Läs merBarn- och ungdomshabiliteringen I Örebro län, BUH
Barn- och ungdomshabiliteringen rev 140127 Barn- och ungdomshabiliteringen I Örebro län, BUH Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) inom Örebro läns landsting är en specialistresurs, en plusresurs, till
Läs merDokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin
1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt
Läs merDiabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd
Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva
Läs merRIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården
Läs merNutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg
Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
Läs merNLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter
NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara
Läs merViktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5. Sofia Olausson Barnneurolog
Viktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5 Sofia Olausson Barnneurolog Viktproblematik Vanligt förekommande vid CP Oftast undervikt, men ibland även övervikt
Läs merEnteral nutrition barn. 2. Tillfartsvägar. Enteral nutrition barn. 1. Vilka barn? 3. Produkter
Enteral nutrition barn Enteral nutrition barn Dietetik B 2009 Leg. Dietist Agnes Pal Akademiska Barnsjukhuset Vilka barn? Tillfartsvägar Produkter Val av produkt Beräkna behov Tillförselsätt Upptrappningsschema
Läs merFörslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM
Diarinr: 2012:284 Kostenheten Kostchef Gunilla Larsson 2012-07-11 Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM - Mat i förskola, skola och äldreomsorg C:\Users\crne\AppData\Local\Temp\evoat.tmp\kostpolitiskt program
Läs mernattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se
Ljusdals Kommun nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se Vad menas med nattfasta Nattfastan är den tid som går från tidpunkten för kvällens
Läs merKOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN
Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.
Läs merSväljningsbedömning Kalmar
Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-02-01 2014-01-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning
Läs merAtt leva med Parkinsons sjukdom
SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad
Läs merProblemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring Nedan listas de vanligaste problemområdena hos patienter med undernäring.
Problemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring Nedan listas de vanligaste problemområdena hos patienter med undernäring. Tugg- och sväljsvårigheter Åtgärdsförslag Kontakt med
Läs merBarnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal
Barnets nutrition 0-6 år Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Vad alla måste få veta: Barn äter ungefär som de vuxna! Källa: SLV Lena Björck Rätt förutsättningar Goda förebilder
Läs merFrågor om landstingets habiliteringsverksamhet
Ort, datum Frågor om landstingets habiliteringsverksamhet Hej! Er familj har under det senaste året haft kontakt med barn- och ungdomshabiliteringen. För att vi ska kunna utveckla verksamheten är det viktigt
Läs merCenter för barn med cerebral pares i Syrien
Reserapport Center för barn med cerebral pares i Syrien Resa till Syrien 26/9-10/10 2003 med ett svenskt habiliteringsteam. Sjukgymnast Lena Ståhle-Öberg Barn&ungdomshabiliteringen i Umeå. Resan startade
Läs merProblem med mage och tarm. Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare
Problem med mage och tarm Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare 6 veckors gosse med konstant skrik Skrik Började för en vecka sedan Skriker mest på eftermiddagar o kvällar Otröstlig Ammas, äter bra Ökar
Läs merMat för barn under 1 år. DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år
DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN Mat för barn under 1 år DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år Matrekommend ationer för barnfamiljer 2016 DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN Under barnets första år skapas grunden
Läs mercpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14
cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 SPECIALKOSTER Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella
Läs merHÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.
HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER. BÄTTRE LIVSKVALITET TACK VARE HÄLSOGENOMGÅNGAR När du flyttar in på ett vårdboende har du möjlighet att få en hälsogenomgång
Läs merFlödesschema för mat, måltider och nutrition
Flödesschema för mat, måltider och nutrition Samverkan mellan biståndshandläggare, distriktssköterskor, hemtjänst och dagverksamhet Flödesschema för samverkan gällande riskbedömning och behandling av undernäring
Läs merMaten under graviditeten
Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och
Läs merSärnär och förskrivning
Särnär Barn och Vuxna Centrum Läkemedelsnära produkter Västra Götalandsregionen Särnär och förskrivning TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Vad är Särnär? Särnär står för livsmedel för särskilda näringsändamål.
Läs merMedborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa
Allmänna utskottet 2011-04-13 31 19 Socialnämnden 2011-04-28 65 22 Dnr 2011/104-751 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning Kerstin Lindström anför
Läs merSärnär och förskrivning
TILL DIG SOM VILL VETA MER OM C e n t r u m Läkemedelsnära pr o d u kter (CLP) S ä r n ä r Barn och Vuxna w w w.vgregion.se/clp R e v i d e r a d f e b r u a r i 2 0 1 4 Särnär och förskrivning Innehållsförteckning
Läs merMAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA
V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer
Läs merMat och ätande för äldre. En handbok för dig som arbetar med vård och omsorg om äldre
Mat och ätande för äldre En handbok för dig som arbetar med vård och omsorg om äldre Text grafisk form: Daphne Macris Illustration: Anna Ödlund Tryck: EO Grafiska 2008 Innehåll Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel
Läs merMun-H-Center. Munmotoriska aspekter - Down syndrom. Munnen och DS. Leder till: Varannan person med sällsynt diagnos har orofacial dysfunktion
Mun-H-Center Munmotoriska aspekter - Down syndrom Oralmotorisk behandling och sällsynta diagnoser med fokus på aktuell forskning och evidens Nationellt orofacialt kunskapscenter för sällsynta diagnoser
Läs merMAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA
V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer
Läs merDysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19]
Dysfagi Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19] 2005-05-19 1 Dysfagi Information om orala och faryngeala sväljningssvårigheter Dysfagi är ett symptom på onormal sväljningsförmåga. Problemen
Läs merBehov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk
Läs merHandlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola
Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande
Läs merVerksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015
Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn
Läs merPATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM
PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM OMSORG, REHABILITERING OCH VÅRD Enl. ICF med fokus på Multidiscipliner bedömning och praktisk tillämpning ReArb Institutet Boden-Luleå Werner Jäger
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Vacterl syndrom. Synonymer: VATER
6--9 Synonymer: VATER Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Vacterl syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Läs merNeuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset
Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Innehåll När och varför ska vi utreda? Vad kan vi utreda? Vad behöver
Läs merEftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!
Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För
Läs merPatienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet.
Bakgrund - för vårdgivare Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt
Läs merUmeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB 2014-06-09 Antal sidor: 14
Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost Rapport KPMG AB Antal sidor: 14 1 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte och avgränsning 3 4. Ansvarig styrelse/nämnd 4 5. Metod och
Läs merMaria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning
Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,
Läs merAmning på neonatalavdelning. Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210
Amning på neonatalavdelning Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210 Annorlunda start Oförberedd på förlossning Traumatisk förlossning Sjuk mor Sjukt barn eller barn som fötts för tidigt Krisreaktioner
Läs merBarnhabilitering Kalmar
Barnhabilitering Kalmar Gruppverksamhet och kurser hösten 2014 Välkommen till barnhabiliteringen! Telefon 0480-843 00 Besöksadress Hus 48, plan 2 Lasarettsvägen 1, Kalmar Receptionens öppettider Måndag,
Läs merSammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov
Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består
Läs merRiktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende
2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning
Läs merProgram för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka
Hösten 2014 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Läs merUtred stödet till cp-skadade barn i Stockholm Skrivelse av Carin Jämtin (S)
PM 2010:119 RII (Dnr 325-1608/2009) Utred stödet till cp-skadade barn i Stockholm Skrivelse av Carin Jämtin (S) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande Skrivelse av Carin Jämtin
Läs merAtt leva med Spasticitet
Att leva med Spasticitet Fakta Vad är spasticitet? Förmågan till förflyttning, händernas finmotorik och kommunikation med mimik och gester, är grundläggande funktioner i våra vardagsliv. Störningar i rörelseförmåga
Läs merBehandling och förebyggande av influensa
Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling
Läs merÄtsvårigheter Ätovilja hos barn. Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015
Ätsvårigheter Ätovilja hos barn Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015 Matvägran Ätproblem Ätsvårigheter Dysfagi Ätstörning Ätaversion Ätovilja Selektivt ätande Termer & begrepp Vi använder gärna Ätsvårigheter
Läs merTufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11
10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna
Läs merPrognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland
Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer
Läs merMitt barn har hepatit C. - Fakta för föräldrar och vårdnadshavare
Mitt barn har hepatit C - Fakta för föräldrar och vårdnadshavare 1 Är det normalt att vara orolig? Ja. Det är normalt att känna oro kring hur framtiden kommer att gestalta sig, men många föräldrar vittnar
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom
Läs merSvenska palliativregistret (2009)
vid hjärtsvikt ett europeiskt och globalt perspektiv enligt WHO (2002) : Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att varken
Läs merPatient- och närståendeutbildning med hög delaktighet
Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merLäkarförbundets förslag för en god äldrevård:
Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka
Läs merTeambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem
Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem Bodil Schiller, läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset April 2012 Teamarbete på dagvårdsavd Medicinskt bedömning och behandling Omvårdnadsbedömning
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Downs syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd
Läs merGrupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017
Landstinget i Värmland Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017 1 arrangerar grupper, kurser och informationstillfällen. Dessa vänder sig till dig som har kontakt med habiliteringen,
Läs merTeam 4 Team 5 Team 6
Bilaga 4. Presentation av teamens utvecklingsarbete under lärandeseminarium A. Identifierade förbättringsområden B. Vad ville teamen uppnå? C. Vad gjordes samt fortsättning Team 1 A. Det finns ett glapp
Läs merKostpolicy för Sameskolstyrelsen
Kostpolicy för Sameskolstyrelsen Kostpolicy inom förskola och grundskola Sameskolans måltidsverksamheter ska verka för en hållbar utveckling, lägga stor vikt vid samiska mattraditioner samt präglas av
Läs merRiktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun
Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.
Läs merGRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING
GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING Mat och dryck Enteral nutrition Parenteral nutrition Att förbättra nutritionsomhändertagandet för våra patienter medför både patient- och vårdrelaterade vinster. Välnärda
Läs merMmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön
mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan
Läs merMagda Marchioni Regionala barn- och ungdomshabiliteringen, Göteborg
Vårdkedja för barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada som utretts vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Regionala barn- och ungdomshabiliteringen CVU Rapportserie 2005:2 Projektledare: Magda
Läs merRiktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun
Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Sektor/enhet: Vård och äldreomsorg Ansvar: Verksamhetschef HSV Beslutsinstans: Vård och äldreomsorg Antagen:
Läs merTeoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn
Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se
Läs merChristina Edward Planeringschef
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter
Läs merfastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning
2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merVälkommen till vår förskoleverksamhet!
Välkommen till vår förskoleverksamhet! Välkommen till vår förskoleverksamhet! Snart är det dags för ditt barn att börja på förskola eller i familjedaghem. Vi vill hälsa er välkomna och hoppas att ni ska
Läs merTill dig som arbetar i hälso- och sjukvården
Denna folder ingår i Stockholms läns landstings TUFF-satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande för att motverka skador och främja hälsa. art nr 0903001 TUFF står för trycksår-,
Läs merOrganisation av MS-vården
Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det
Läs merNutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter
Handboken för kliniska riktlinjer Nutrition 1 (6) Datum: 2012-04 Version nr: 7 Utarbetad av: Ann Ödlund Olin, Folke Hammarqvist, Ylva Gardell, Rolf Hultcrantz, Linda Mann Knutas, Ella Veidemann Godkänd
Läs merInformation skolpliktsbevakning
INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår
Läs merREGLER FÖR KOSTFÖRSÖRJNINGEN I SVENLJUNGA KOMMUN
Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2007-12-10 120 Ansvarig: Samhällsbyggnadschef Revideras: Vid behov Följas upp: REGLER FÖR KOSTFÖRSÖRJNINGEN I SVENLJUNGA
Läs mer