Mun-H-Center. Munmotoriska aspekter - Down syndrom. Munnen och DS. Leder till: Varannan person med sällsynt diagnos har orofacial dysfunktion

Transkript

1 Mun-H-Center Munmotoriska aspekter - Down syndrom Oralmotorisk behandling och sällsynta diagnoser med fokus på aktuell forskning och evidens Nationellt orofacialt kunskapscenter för sällsynta diagnoser Logoped Åsa Mogren asa.mogren@vgregion.se Varannan person med sällsynt diagnos har orofacial dysfunktion Hög gom Munnen och DS Litet mellanansikte bettavvikelser, trånga luftvägar, öroninflammationer Låg spänning i muskulaturen (hypotoni) Överrörliga käkleder Avvikelser i känseluppfattning Nedsatt koordinationsförmåga Förstorade tonsiller och adenoid Tungdiastas Muntorrhet Leder till: Bettavvikelser Bettavvikelser Ätsvårigheter Tuggsvårigheter Tungprotrusion Munandning Sömnapné Talsvårigheter Tandgnissling Dregling Anteriort tvågsförande korsbett

2 Intraoral sensibilitet Är viktig både för ätandet och den tidiga talutvecklingen. (Wilson et al 2008) Avvikelser i sensibilitet kan även ge påverkan på salivkontroll och bitvanor(oral habits). Intraoral sensibilitet Taktil hyposensibilitet: underreaktion påsensoriska stimuli Taktil hypersensibilitet: överreaktion påsensoriska stimuli Blandad sensibilitet Varierande taktil sensibilitet Taktilt försvarsbeteende Ätsvårigheter Varför är det viktigt att tugga? Många nyfödda barn med DS har ätsvårigheter Svårigheter med att gåöver från flytande till fast föda Många fortsätter att ha någon form av svårigheter med ätande upp i vuxen ålder Gastroenterologisk påverkan Underlättar matsmältning Viktigt för att känna mättnad och äta lagom mycket Ger starkare tuggmuskler och en bättre käkposition Säkert ätande Vad innebär god tuggförmåga? Välfungerande bett Rotatoriskttuggmönster kräver koordinerade samordnade rörelser Kunna blanda tuggan med saliven Förmåga att föra tuggan mellan kindtänderna och forma en tugga Tunga och kinder samarbetar för att föra tuggan bakåt Kunna anpassa tuggmönstret efter konsistensen En ovilja att äta viss mat kan bero påbristande förmåga att hantera konsistensen Tungprotrusion Tungans vilopositionoch aktivitet under sväljning kan påverka bettet Kan försvåra och påverka ortodontisk behandling. Tungprotrusionkan ocksåpåverka artikulationen av vissa språkljud

3 Tungprotrusion Behandling Etablera ett normalt sväljningsmönster tungan trycker upp mot hårda gommen och inte mot tänderna. Läpparna är stängda. Påverka viloläge Etablera näsandning Öka stabilitet i käken Öka läppslut Öka tungretraktion Öka tungans rörlighet. Sidorörelser med tungspetsen Minska sugvanor t ex, tumme, napp, pipmugg, nappflaska Aldrig trycka på tungan Down syndrom Tal- och språksvårigheter Svårigheter med auditivt korttidsminne Oralmotoriska svårigheter Svårigheter med de koordinerade muskelrörelser som krävs för tal Låg tonus i muskulaturen Påverkan påkänseluppfattningen Orofaciala anatomiska avvikelser Hörselnedsättning Utvecklingsstörning Talmotoriska planeringssvårigheter / verbal dyspraxi Ofta skillnad mellan språkförståelse och förmåga att göra sig förstådd Stamning Men vad är dyspraxi??? Svårigheter med att säga ljud, stavelser och ord Inte i första hand relaterat till muskelsvaghet Hjärnan har svårigheter med att planera de motoriska rörelser som behövs för tal. Barnet vet vad det vill säga men har svårigheter med att koordinera/samordna de rörelser som krävs för att göra detta. Down syndrom Verbal dyspraxi 15% hade diagnosen verbal dyspraxi Verbal dyspraxiär med största sannolikhet underdiagnostiserat hos barn med DS 98% av barnen som rapporterades ha verbal dyspraxihade oralmotoriska svårigheter 60% av barnen med DS rapporterades ha oralmotoriska svårigheter (Kumin 2006) Viktigt att diagnostisera tal-och språksvårigheter hos barn med DS för att kunna ge rätt behandling. Klassiska kännetecken för verbal dyspraxi gäller även för barn med DS Erik 10 år Har Downsyndrom men är en pigg och frisk pojke. Mycket svårförståeligt tal. Använder tecken som stöd och har en Touchtalk i skolan. Har talsyntesoch Widgittill datorn hemma.harhaft mycket sparsam logopedkontakt under uppväxten. Fldär bekymrade över Eriks stora svårigheter med att göra sig förstådd. Han har ett stort ordförråd och mycket att prata om men även familjemedlemmarna har stora svårigheter med att tolka Erik. Inga svårigheter med att äta eller dricka. Snarkar mycket och har gjort det länge. Medicinerar med Levaxin. Inga misstankar om nedsatt hörsel Verbal dyspraxi? Stor skillnad mellan impressiv och expressiv förmåga Expressiv tal-och språkförmåga inte i nivåmed kognitiv förmåga Vokaldistortion, favoriserar centralvokal Osäker på skillnad tonlös/ tonande Inkonsekvent produktion Frekventa assimilationer Svårigheterna ökar med komplexitet och längd Begränsad ljudrepertoar. Särskilt svårt med frikativor. Trevande tal Svårt att växla artikulationsställe Mycket hjälpt av taktil guidning Vissa oralmotoriska svårigheter men inte den huvudsakliga förklaringen till hans stora talsvårigheter

4 Behandlingsmetoder Praxis Nuffield Centre Dyspraxia Programme Dynamic Temporal and Tactile Cueing for Speech Motor Learning(DTTC) (Strand) PROMT (Chumpelik 1984) Rytmisk och melodisk behandling (Yoss, Darley 1974) Successive Approximation (Kaufman) Individualiserad träning Sammanfattning Behandlingsriktlinjer Intensiv träning. Både vad gäller träningstillfällen och hur många gånger man tränar enskilda stimuli. Multisensorisk. Visuell, auditiv och taktil guidning. Vara modell och ge feedback enligt principer för motorisk inlärning. Välja yttranden som är meningsfulla och användbara för barnet Oralmotorisk behandling? En paraplyterm Många olika tekniker finns beskrivna. Med eller utan redskap. Samspelet sensorik-motorik betonas Tidiga insatser Insatser för att bibehålla funktion All sensorisk och motorisk träning måste ha tydliga mål precis som vid all annan behandling. Oralmotorisk träning används tillsammans med andra behandlingstekniker och inte isolerat. Gäller både för behandling av ätförmåga och dregling och vid talträning. Få behandlingsstudier med hög evidensgrad, exploratory research Varför ska vi göra oralmotorisk behandling? Öka förmåga till att kontrollera saliven minska dregling Förbättra ät- och tuggförmågan Förbättra förutsättningarna för att träna artikulationsförmågan Minska överkänslighet i munnen Öka känsligheten i munnen Bättre förutsättningar för mun- och tandvård Vad försöker vi påverka med oralmotorisk behandling? Intra oral sensibilitet Rörelsemönster, t ex minska tungprotrusionför att minska risken för bettavvikelser Styrka i framförallt i läppar och tuggmuskler Vad är viktigt vid oralmotorisk träning? Utredning och kartläggning av logoped med god kunskap om oralmotorik ska ligga till grund för träningen. När man rekommenderar oralmotorisk träning måste man veta vadman vill träna och varförman utför träningen. Om man inte vet målet med en övning ska den inteanvändas! Träningen måste genomföras regelbundet, hemma eller i skolan och vara motiverande. Förstärka genom belöningssystem och känsla av kontroll. Kontinuerlig uppföljning och dokumentation. När man tränar att hitta rätt placering för språkljuden måste det överföras till talet. Sker ingen automatisk överföring.

5 Vad kan vi göra hemma? Tugga, tugga, tugga.. Lära barnet att alltid placera tuggan på kindtänderna Inte använda pipmugg eller andra sugovanor Uppmuntra till aktiviteter som ökar rörligheten i läpparna Stimulera känseln i munnen med vibrationer från t ex eltandborste och erbjuda mat med mycket smak Se till att barnet har en bra sittställning vid matbordet och i skolan Ha goda kontakter med ÖNH-läkare och tandläkare kontinuerlig uppföljning av bettutveckling och av adenoid och tonsiller Kontakt med oralmotoriskt team och med logoped för att fåråd om individuellt anpassad oralmotorisk träning och stöd i eventuell AKKanvändning och talträning