Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget

Transkript

1 Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätproblem Oslo mars 2009

2 Teamet arbetsterapeut, barnneurolog, dietist, logoped, psykolog, sjukgymnast och specialpedagog Utredningsperiod oftast 2 veckor om uppföljningsvecka, krävs ny remiss Annat konsultationer telefon /- videokonsultationer ätskola

3 Ätproblem Kan inte äta, vill inte äta? Logoped Ingalill Ek

4 Motoriska ätproblem / Kan inte äta Barnet har svårt med utförandet: ätandet präglas av hyper- eller hypotonus svårt med graderade rörelser risk för ytterlägen ex käkpress - bitreflex Ätandet blir patologiskt på grund av: bristande oralmotorisk mognad avvikande tonus lättutlösta reflexer

5 Sensoriska ätproblem / Vill inte äta barnets tolkning av någon aspekt av maten ex taktilt, smak, lukt, visuellt är annorlunda, upplevs obehaglig barnet undviker beröringen av napp, sked, mat barnet kväljer / kräks på vissa konsistenser Tunga och munslemhinna är rikligt innerverad motoriskt och sensoriskt; överlevnadsreflexer att snabbt kunna bli av med sådant som kan vara farligt att svälja.

6 Det är hur maten känns i munnen som ytterst styr vad barnet gör med den - inte vad barnet kan göra. Den oralmotoriska skickligheten används till annat: ex dricka vatten, hamstra mat i kinden, prata med mat i munnen. Överkänslighet på tungan hindrar barnet att lateralisera tuggan till kindtänderna att tuggas; tuggan kommer inte i sväljläge när tungryggen är känslig (obs! svälja vätska går oftast bra).

7 Barn med sensoriska problem har ofta en liknande äthistoria: från nyföddhetsperioden ointresserade av att äta många och korta måltider måste väckas, trugas äter bäst halvsovande svårt introducera smakportioner problemen ökar med grövre konsistenser

8 Konklusion: Grunden är barnets annorlunda tolkning av sensoriska intryck, oftast taktilt, av att ha mat i munnen, bearbeta och svälja den. Pålagringen blir avvärjande beteenden när barnet försöker värja sig från obehag. Ätovilja har en reell upplevelsegrund!

9 Vägledning i matsituationen Den vuxne: erbjuder matpreferenser i små portioner - aldrig erbjuda konsistenser och smaker som man vet att barnet inte tycker om eller spottar ut skedmaten i slät konsistens, den tuggbara lättsmält lockar barnet att smaka självt: doppa, slicka, suga hjälper barnet att hålla fokus på maten i stället för att avleda

10 kommenterar det barnet gör i stället för att ge instruktioner eller uppmana att äta hjälper barnet att lyckas bekräftar, ger beröm och uppmuntran är i fas med barnet, timing * Barnet måste känna att maten är ett erbjudande utan krav på prestation. * Kvalitet i måltiden är en förutsättning för ökade kvantiteter!

11 Då lär sig barnet att: det kan känna sig tryggt att våga smaka / svälja maten som erbjuds maten är ett erbjudande, barnet hanterar den på det sätt som det kan just då den vuxne respekterar barnets reaktioner det är mellan varsågod och tack för maten som måltiden pågår inget oförutsägbart händer

12 Dietistens roll i Matlaget Tina Lundkvist bedöma barnets vätske-, energi- och näringsintag jämföra barnets intag med uppskattat behov matdagbok ge praktiska råd om hur intag ska uppfylla behov genom berikning, kosttillägg, sondnäring

13 XP Dietist (Kost och näringsdata)

14 Arbetsterapeutens arbete i Matlaget Maria Eklöw Bosaeus stabil sittställning i matsituationen sensorisk intervju med föräldrarna observation i leksituation anpassad stimulering i multisensorisk miljö (snozelen) mungympa rekommendationer av material för stimulering i hemmiljö

15 Mungympa

16

17 Sensoriska problem Sensory Processing Disorder, SPD Sensory Modulation Disorder, SMD sensoriskt försvar dyspraxi beteendeproblem hyperaktivitet

18 Sensoriska överkänslighetsreaktioner taktilt försvar osäkerhet vid rörelse överkänslighet mot lägesförändringar överkänslighet för lukt, smak, ljud och ljus

19 Taktilt försvar svårt att tolerera olika konsistens på mat tycker inte om att duscha, borsta tänder, torka ansiktet eller kamma sig tycker inte om lätt beröring, särskilt svårt med långa strykningar, oväntad beröring eller kladdiga texturer varierar mycket med dagsformen, feber, trötthet, etc.. ofta hög smärttröskel

20 Underkänslighet behöver starka stimuli kan inte få nog svårt att hålla stabil vakenhetsgrad

21 Verktygslåda vardagssituationer barnets egen motivation gör saken lättare förberedelse ställer in kroppen på vad som skall hända barnets eget initiativ minskar obehag barnet gör själv närma dig barnet framifrån så det kan se vad du gör proprioception är den bästa tröstaren

22 Specialpedagogens roll i Matlaget Anna Ås Mat och lek

23 Lek på barnets villkor

24 Lek - lustfyllt

25 Lek - kravlöst

26 Stöd från lyhörd vuxen

27 Psykologens roll i Matlaget Helena Uhlig observation stödsamtal med föräldrar beteendeanalys- föräldrar och äldre barn kognitiv utvecklingsnivå

28 Observation I matsituationer och vid leksituationer Hur beter sig och reagerar barnet i olika mat- och leksituationer? Hur samspelar barnet med föräldrarna och andra? Hur tar barnet emot feedback i omgivningen? Förmåga att påbörja, genomföra och slutföra en måltid? Aktivitetsnivå?

29 Beteendeanalys av barnets ätbeteende hemma Vad händer under själva matsituationen? Vad händer före? Vad händer efter?

30 Samtal Förberedelser innan en måltid? Behövs mer struktur och rutiner? Acceptans att det tar tid? Behov av att lyfta fram små framsteg? Vid bakslag, återfall. Vad göra?

31 Återföring Återkoppling till teamet Behov av fortsatt samtalsstöd? Behov av vidare utredning?

32 Samlad bild Efter utredningen får föräldrarna en samlad bild av barnets förmågor: vad som hindrar vilka åtgärder som kan underlätta hur nya arbetssätt och rutiner kan anpassas till hemsituationen Föräldrarna får hopp och ser vägar till förändring.