Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska. Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm
|
|
- Daniel Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm
2 Små barn med svåra uppfödningsproblem En poliklinisk utvecklingspsykologisk behandlingsmodell
3 Grundtes Upprepade positiva erfarenheter av måltider Upplevelse av samband hunger måltid Lustprincipen
4 Målsättningen med behandlingen Tillsammans med föräldrarna ge barnet positiva upplevelser av mat och måltider så att barnet kan äta för sin egen skull och utan rädsla Minskad oro Acceptabel tillväxt
5 Teamet Barnläkare Sjuksköterska/Barnsköterska Psykolog Dietist Ev logoped Ev sjukgymnast
6 Struktur Team-konferens Inskrivningssamtal läkare, sjuksköterska och psykolog Kontaktsköterska Matobservation Dietist Ätträning och samtal 1gg/vecka Uppföljning 2 mån; bedömning och fortsatt planering Kontinuerligt samarbete
7 Intagningskriterier Barn <2(-3) års ålder Resurser i Öppen Vård uttömda BVC, BVC-psykolog och primär medicinsk utredning Poliklinisk behandling möjlig Utförlig remiss för bedömning
8 Patienter pat samtidigt, olika faser 75% associerad sjd Prematuritet, neonatal kirurgi, GERD, svår allergi, malignitet, lindrigt neurol handikapp 40% sond/gastrostomi 25% grundfriska
9 Undersökningar Läkarundersökning vid inskrivning Tillväxt + kost Psykomot utveckling inkl språk Genomgång av tidigare utredning Sjuksköterska Måltidsobservation Psykolog Utveckling & anknytning
10 Måltidsobservation Hur hanterar barnet maten? Kladda, slicka, suga, tugga, svälja, kvälja etc Preferenser vilken mat väljer barnet Måltiden Barnets placering, tallrik & bestick, längd Barnets beteende Koncentration, intresse, lust/olust, rädsla Samspel barn-förälder
11 Behandlingsprinciper - barnet Se barnets möjligheter Fokus på relationen mellan föräldrar och barn Lustprincipen Bygg på det som fungerar Flexibilitet när det gäller uppfödning och viktuppgång Individualisering
12 Behandlingsprinciper - barnet Etablera sambandet hunger - mat Vi ansvarar för vikten Sinnesupplevelser Kladd Stimulera egen aktivitet
13 Utveckling av medvetet ätande Äter tillfredsställande Mer regelbundet ätande med tillfälliga svackor Äter ibland. Börjar tugga Sked till munnen. Sväljer ibland hamstrar ibland. Smakar ibland - sväljer inte Dricker vatten eller "konstig" dryck Vågar röra vid - känna på maten Stoppar saker i munnen - absolut inte mat Rädsla vid beröring av munnen Rädsla vid beröring av ansiktet
14 Från reflexstyrt till medvetet ätande Reflexer är förstadier till egen aktivitet Upplevelsen av plågsam hunger övergår till lustfylld mättnad Lustfyllda episoder som upprepas och upprepas
15 Upplevelse av måltid Egen aktivitet Suger Sväljer Upplevt ögonblick Sinnes - upplevelser Känsla Beröring Rörelser Smak Lukt Hunger Tillfredsställelse Lustfyllt samspel
16 Psykologens verktyg Måltid med sjuksköterska barn och förälder Enskilda samtal med föräldrar Filmning Samspelsbehandling Individuell behandling av barnet Föräldrar vid behov hjälp till psykologisk/psykiatrisk behandling
17 Psykologiska olikheter Regleringssvårigheter Ex känsliga barn Självständighetsutveckling Ex avvänjningsproblematik, maktkamp Posttraumatiska tillstånd Ex postop, sjd i känsligt utvecklingsskede
18 Regleringssvårigheter Barn som har svårt att reglera sin jämvikt Att finna sin egen jämvikt Att komma till ro Att kunna fokusera Att skärma av sinnesstimulering - både inifrån och utifrån
19 Självständighetsutveckling Avvänjningsproblematik Ingen erfarenhet av mat Ingen erfarehet av måltid Ej upplevt samband hunger/mättnad Maktkamp Viljestarka barn
20 Posttraumatiska uppfödningsproblem Svårbehandlade uppfödningsproblem Anamnes på upplevelser av smärta och obehag i ansiktet eller mun med eller utan samband med måltid Samtidigt brist på erfarenhet av normalt ätande
21 Sammanfattning av preliminära resultat Barnen ökar successivt i vikt Sond el gastrostomi kan tas bort Måltiderna är mindre problematiska Bättre atmosfär under måltid Föräldrarnas oro minskar Ökad känslighet hos mödrarna
22 Poliklinisk behandling Ätträning & samtal, sköterska och psykolog, 1 gg/vecka initialt Dietistkontakt, logoped vid behov Uppföljande läkarbesök Små framsteg, minskad oro behandlingstid månader - år Glesare kontakt Åter till in-remitterande alt Barnmottagning för uppföljning
23 Teamarbete på Dagvårdsavd Medicinskt bedömning och behandling Omvårdnadsbedömning och behandling Barnpsykologisk/barnpsykiatrisk bedömning och behandling Familjen
24 Behandlingsteamet för Små Barn med Svåra Uppfödningsproblem Sachsska barnsjukhuset Södersjukhuset Stockholm
Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem
Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem Bodil Schiller, läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset April 2012 Teamarbete på dagvårdsavd Medicinskt bedömning och behandling Omvårdnadsbedömning
Läs merFolke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget
Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätproblem Oslo 26-27 mars 2009 Teamet arbetsterapeut, barnneurolog, dietist, logoped,
Läs merRAPPORT: FORTBILDNINGSDAGAR I PEDIATRIK 2010
RAPPORT: FORTBILDNINGSDAGAR I PEDIATRIK 2010 För 19:onde gången hade referensgruppen i pediatrik nöjet att inbjuda kollegor till fortbildning. I år var intresset ännu större än tidigare att delta trots
Läs merViktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5. Sofia Olausson Barnneurolog
Viktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5 Sofia Olausson Barnneurolog Viktproblematik Vanligt förekommande vid CP Oftast undervikt, men ibland även övervikt
Läs merOmhändertagande av barn och ungdomar med komplexa ät- och nutritionsproblem i Malmö Barnveckan, Göteborg 25 april 2017
Omhändertagande av barn och ungdomar med komplexa ät- och nutritionsproblem i Malmö Barnveckan, Göteborg 25 april 2017 Emma Gotthardsson, Logoped och Lotta Söderberg, Dietist Region Skåne, VO Barnmedicin,
Läs merMatlaget. Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätsvårigheter
Matlaget Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätsvårigheter Matlaget Historisk bakgrund Hjälper familjer där barnen har ätsvårigheter Utredning och behandling parallellt Tvärprofessionellt
Läs merHur vi i Matlaget hjälper barn med ätovilja Nätverket mat, måltider och funktionsnedsättning 10 november 2014
Hur vi i Matlaget hjälper barn med ätovilja Nätverket mat, måltider och funktionsnedsättning 10 november 2014 Arbetsterapeut Maria Eklöw Bosaeus Dietist Marie Karpmyr Folke Bernadotte regionhabilitering
Läs merInformation om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet
Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen
Läs merBarn som inte äter. Information om orsaker, utredning och behandling av barn med ätsvårigheter
Barn som inte äter Information om orsaker, utredning och behandling av barn med ätsvårigheter Att lära barn äta för barn måste lära sig att äta, det sker inte automatiskt är för det mesta en lustfylld
Läs merTypisk oralmotorisk utveckling
Typisk oralmotorisk utveckling AnnaKarin Larsson, logoped Nutrition på BVC 151203 Frågeställningar Hur utvecklas barns oralmotorik? Hur gör barn när de äter? Vilka milstolpar kan jag luta mig mot? När
Läs merSamverkan kring barnfetma. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Emma Gotthardsson Habiliteringen Region Skåne
Samverkan kring barnfetma Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Emma Gotthardsson Habiliteringen Region Skåne Zoltan 4 år Vid 10 dagars ålder dehydrering hypernatremi och acidos. Kortisolbrist
Läs merMödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö
Läs merKOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER
KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Kostråd för barn med funktionshinder Barn med neurologiska funktionshinder utvecklar ofta tidigt svåra och långdragna problem med sitt ätande och
Läs merInformation om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen
Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelning ADRESS Vitaminvägen 17, 41650 Augusti 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten
Läs merHitta matlusten Vad är matsvårigheter? Dagens agenda ELLER
Hitta matlusten En föräldragrupp om att äta för lite, äta för ensidigt, äta för mycket Tillfälle 2: Beteende i matsituationen Dagens agenda 1. Frågor från förra gången 2. Vilka mål har ni valt? 3. Vilka
Läs merKlassifikation av ät- och drickförmåga. Eva Sjöstrand, leg logoped
Klassifikation av ät- och drickförmåga Eva Sjöstrand, leg logoped Vad är EDACS? Klassifikationssystem för funktionell ät- och drickförmåga hos individer med cerebral pares. Utarbetat i England av ett forskarlag
Läs merStina Lasu leg psykolog
Samverkan mödravårdens barnmorskor och mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Stina Lasu leg psykolog Studiedagar 13-14 februari 2018 Liljegrensalen Akademiska sjukhuset Samverkan mödravårdens barnmorskor
Läs merEPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog
EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale Leila Boström MBHV-psykolog EPDS Engelsk psykiater John Cox (1987) I Sverige validerats av Wickberg och Hwang Screeninginstrument för nyblivna mammor på BVC Tidig
Läs merFörslag till uppföljning av barn och ungdomar med Downs syndrom. 2013-11-27
Förslag till uppföljning av barn och ungdomar med Downs syndrom. 2013-11-27 tidpunkt undersökning mål utfört nyfödd + första månad På BB/neonatalavd: Initialt föräldraromhändertagande med kurator och PAL.
Läs merDags att välja Barnavårdscentral
Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt
Läs merHälsobesök 10 månader
Hälsobesök 10 månader Artikel 23: Ett barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv och hjälp att delta i samhället på lika villkor. Mollie Mollie är tio månader gammal
Läs merHälsobesök 10 månader
Hälsobesök 10 månader Artikel 23: Ett barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv och hjälp att delta i samhället på lika villkor. 10 månader: Föräldrars frågor och fundering
Läs merNutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Läs merProblemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring Nedan listas de vanligaste problemområdena hos patienter med undernäring.
Problemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring Nedan listas de vanligaste problemområdena hos patienter med undernäring. Tugg- och sväljsvårigheter Åtgärdsförslag Kontakt med
Läs merDysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19]
Dysfagi Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19] 2005-05-19 1 Dysfagi Information om orala och faryngeala sväljningssvårigheter Dysfagi är ett symptom på onormal sväljningsförmåga. Problemen
Läs merVision av en barnfetmamottagning
Vision av en barnfetmamottagning Christina Lindgren Barnläkare och skolläkare i Helsingborg 2017-10-19 1 Vilken hjälp ska Axel få? Axel 12 år Hemmasittare sen 1 år tillbaka efter friluftsdagar med skolan
Läs merInformation till personal inom barnhälsovården Marks kommun
Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun Rutiner under pilotprojekt Tidig upptäckt, tidiga insatser Inledning Syftet med projektet som har fått namnet Tidig upptäckt, tidiga insatser
Läs merMat vid cancer. Lära sig leva med cancer
Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid
Läs merFrågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling
Version 9601 Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Namn...Personnr... Adress...Postadress... Säkerställd diagnos... Utreds avseende diagnos... Medicinering (även dosering)... BOENDE
Läs merMarie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja
Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant Svårt att svälja Svårt att svälja! Ur ett läkar-, logoped- och dietistperspektiv Vi vill belysa hur man kan upptäcka och utreda dysfagi samt hur
Läs merBakgrund. Vi ville skapa ett gemensamt bedömningsteam kring de små barn som redan kommer till hab och bup på remiss från BVC och BUM.
Småbarnsteam Bakgrund 2012-08-30 samlades enhetschefer och medarbetare i HSF; BUP, BUM, HAB, LOG, BVC som regelbundet kommer i kontakt med små barn med försenad utveckling. Vi ville skapa ett gemensamt
Läs merAlla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!
Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt
Läs merTalscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn
Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Metodblad för 2½ års screening BVC-sjuksköterskan utför screeningen. 451 80 Uddevalla 1 Inbjudan skickas per brev eller via telefon. Kallas två
Läs merAD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst
AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i Barn och ungdomspsykiatri Med.dr. BUP Skärholmen Stockholm Indikatorer för utredning När ett
Läs merSmärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.
Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller
Läs merHÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN
Gävleborg HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Syfte Att uppmärksamma svårigheter som kan ha betydelse för barnets situation i förskoleklass och skola eller för barnets hälsa och välbefinnande
Läs merÄta, växa och må gott!
Om hälsa för kropp och knopp Illustration: Ulla Granqvist Uttrycket barn gör som vi gör och inte som vi säger kan vara en bra utgångspunkt i vardagen med barn. Att ändra på invanda mönster och beteenden
Läs merVad gör en dietist inom barnhabiliteringen?
Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel
Läs merSPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år
SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.
Läs merTill Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg
onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merArbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken
Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se
Läs merGrav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär
-6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Läs mer3 års hälsobesök i team
3 års hälsobesök i team Sammanfattning av barnets första tre levnadsår och uppföljning av 2,5-års besök: t ex barnets språkutveckling, födoämnesallergi/intolerans, m.m. Alla Alla vid behov Alla vid behov
Läs merHälsobesök 18 månader
Hälsobesök 18 månader 45 minuter Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Alla Alla vid behov Alla vid behov Hälsosamtal-vägledning Hälsoövervakning-undersökning
Läs merPatienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av:
Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av: Ann Björklund, Elisabeth Bergqvist Ätstörningsenheten Östersund Ätstörningsenheten Östersund Gisela van
Läs merFRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION
FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION Frågorna är ställda till dig även om någon annan svarar i ditt ställe. Ibland kan de besvaras av föräldrar, vårdpersonal eller någon annan, men alla frågorna handlar
Läs merÄtsvårigheter Ätovilja hos barn. Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015
Ätsvårigheter Ätovilja hos barn Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015 Matvägran Ätproblem Ätsvårigheter Dysfagi Ätstörning Ätaversion Ätovilja Selektivt ätande Termer & begrepp Vi använder gärna Ätsvårigheter
Läs merEmotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.
Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och
Läs merBitbeteende Mun-H-Center
Bitbeteende Mun-H-Center På Mun-H-Center träffar vi både barn och vuxna med ett så kalllat bitbeteende. Många föräldrar till barn med orofaciala funktionsnedsättningar rapporterar att deras barn biter
Läs merViktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT
Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT KURATOR - BOEL PERSSON NJURMEDICINSKT SJUKGYMNAST - MIA TRONDSEN VÅRMÖTE DIETIST SARA PALM 2015 05 03 I SAMARBETE MED ÖVRIGA TEAMET: TRANSPLANTATIONSKIRURG
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Rapport från frågeformulär 4 frågeformulär Synonym Jouberts syndromliknande sjukdomar ICD-10 Q04.3 Beräknad förekomst Allmänna symtom Orofaciala/ odontologiska
Läs merOmtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp
Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp i Kursen Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp BARNSJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGEN Höstkurs 2009 2010-01-29 Lärare : Ingela Andersson
Läs merA 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?
A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt
Läs merSmärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.
Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller
Läs merNy Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson
Ny Vägledning för BHV Implementering Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson BVC:s utveckling under 100 år från hälsokontroll problemlösning via till hälsoövervakning generella o riktade åtgärder
Läs merFrågor och svar om smärtlindring
Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...
Läs merPalliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Läs merväskor fyllda med språklust!
väskor fyllda med språklust! Projektet Språk-kedjans väskor är framtagna för att du som förälder ska få tips om hur du och ditt barn kan leka och arbeta med språket. Väskorna passar speciellt bra att använda
Läs merDysfagiscreening inom omsorg funktionsnedsättning, Växjö kommun
Dietist Madelene Johansson, Växjö Kommun Logoped Anna Lundqvist, Region Kronoberg Logoped Pärnilla Söderqvist, Region Kronoberg 180517 Dysfagiscreening inom omsorg funktionsnedsättning, Växjö kommun Steg
Läs merUpplevelser av mat och måltider
Upplevelser av mat och måltider - en kvalitativ studie om att leva med gastrostomi efter behandling mot huvud- och halscancer Susanna Sandberg Syfte Att undersöka hur mat och måltider upplevs och hanteras
Läs merEmotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.
Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet ger jag riktlinjer
Läs merPublicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2
Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Innehållsansvarig: Ann-Loise Lindström, Sjuksköterska, Avdelning 53 (annli7) Giltig från: 2015-05-07 Godkänt av: Erik Jessen, Vårdenhetschef,
Läs merAtt stötta svårt sjuka individer att börja äta Måltidstöd i olika situationer vad har vi lärt oss?
Att stötta svårt sjuka individer att börja äta Måltidstöd i olika situationer vad har vi lärt oss? Patricia Gullberg, Arbetsterapeut och Annika Falkemo, Skötare Anne-Line Solberg, specialistpsykolog och
Läs merTidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm
Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm Aalborg, 4 maj 2011 Harald Sturm och Eric Zander Neuropsykiatriska resursteamet Sydost Barn- och ungdomspsykiatri www.barnsutveckling.se
Läs merVälkommen till Dagkirurgiska enheten!
Välkommen till Dagkirurgiska enheten! Dagkirurgi innebär att du går hem samma dag som du blir opererad. Ring till dagkirurgiska enheten närmaste vardagen före din operationsdag för att få den tid du skall
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merSusanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen
Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar
Läs merINFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA
INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen
Läs merBEON Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå på Vårdcentralen
BEON Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå på Vårdcentralen Jan-Ola Westin Vc Ankaret Ref; Rapport - Öppna Prioriteringar i Primärvårdens Sjukgymnastik http://e.lio.se/prioriteringscentrum/pdf/slut%20primarvard%20sju
Läs mer1
www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter
Läs merHälsobesök 18 månader
Hälsobesök 18 månader 45 minuter Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Vera Lilla Vera är snart 19 månader och kommer idag på 18 mån hälsobesök. Det har varit
Läs merTRYGGHET PENSIONER SPARA & PLACERA PRIVATVÅRD BANKTJÄNSTER FINANSIELLA TJÄNSTER. Lifeline Junior privatvård för de som betyder mest
TRYGGHET PENSIONER SPARA & PLACERA PRIVATVÅRD BANKTJÄNSTER FINANSIELLA TJÄNSTER Lifeline Junior privatvård för de som betyder mest snabb till ån till vård och omsor för dina barn Lifeline Junior är en
Läs merAtt som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån
Läs merPrevention före skolåldern riktad och generell
Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel
Läs merARBETSKOPIA
Vad tycker du om neonatalen? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från neonatalen på det sjukhus som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit inskrivna på avdelningen
Läs merÄtstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar
Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och
Läs merUtredning och behandling av barn med misstänkt ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning inom Stockholms län
Utredning och behandling av barn med misstänkt ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning inom Stockholms län Riktlinjer för vårdgivare som bemannar remissgrupper Utgivare: Olav Bengtsson Kerstin
Läs merKonsultation med BVC och elevhälsa
Konsultation med BVC och elevhälsa När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsultera den medicinska komptens som finns runt barnet. Nedanstående punkter är ett stöd vid konsultation kring
Läs merSkattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC
Skattning av depressionssymptom En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC Bakgrund: varför skattar svårighetsgrad? Depression är vanlig
Läs merLångvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro
Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi
Läs merFöräldrastöd i Angered en översikt
Föräldrastöd i Angered en översikt 0-5 6-12 13-18 Specialist Spädbarnsgruppen, Angered Spädbarns, Hjällbo Oliv/trappan Strategi (ADHD) IBS-skola Tematräffar Arbete med närvaro i skolan Oliv/trappan Strategi
Läs merFysioterapeutens roll i ett vulvateam. Åsa Rikner, leg sjukgymnast
Fysioterapeutens roll i ett vulvateam Åsa Rikner, leg sjukgymnast Bakgrund Diagnoser Dyspareuni Vestibulodyni (primär och sekundär) Vaginism Orsaker STRESS Svampinfektioner Urinvägsinfektioner Täta samlag
Läs merBILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA
BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA 1 ÄTA OCH SVÄLJA Ätandet brukar delas in i fyra faser. Sittställningen påverkar kroppens funktion
Läs merUtlåtande från hälso- och sjukvården
Utlåtande från hälso- och sjukvården När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsulterar den medicinska kompetens som finns runt barnet. Denna mall kan användas om socialtjänsten behöver
Läs merFoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Laparoscopisk radikalop prostatacancer istället för robotassisterad 611 Kirurgi I 1 Ingen vetenskapligt säkerställd nytta Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning
Läs merKrångel och problem när barn ska äta
Krångel och problem när barn ska äta Birgitta Spjut leg. psykolog/doktorand Hur kan vi förstå avvikande beteende Skillnader i hjärnans sätt att bearbeta social information (Social reward theory; Dawson
Läs merHabiliteringsprogram vid svåra ätproblem
Habiliteringsprogram vid svåra ätproblem Antagen 2010-01-15 Reviderat 2013-05-13 Processansvariga Barbara Eberhardt och Agneta Frängsmyr Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Flödesschema
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Narkolepsi
7--4 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Narkolepsi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med
Läs merTandhälsa för små barn
Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få
Läs merGrunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge
Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska
Läs mer10.40-11.00 FLACC och INRS - för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter
Torsdagen den 15 april 8.30-10.00 Registrering + kaffe och fralla 10.00-10.10 Välkommen! 10.10-10.40 BOSS - ett instrument för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter Marie
Läs merBarn- och Ungdomskliniken
Barn- och Ungdomskliniken Verksamhet Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Allvårdsavdelning för barn och ungdomar Primärjour inneliggande barn, BB och förlossning Läkarkontroll av BB-barnen Läkarinsatser
Läs merBILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID
EN GOD SITTSTÄLLNING GER FÖRUTSÄTTNINGAR TILL EN SÄKER SVÄLJNING OCH ETT BRA NÄRINGSINTAG Fötterna stabilt i golvet, med möjlighet att kunna flytta och ändra placering av fötterna Knäna i 90 graders vinkel.
Läs merÄtstörningar och ESSENCE
Ätstörningar och ESSENCE Elisabet Wentz Disposition ESSENCE och ätstörningar hos små barn ARFID (avoidant /restrictive food intake disorder) ESSENCE hos de som senare utvecklar ätstörning i tonåren Matproblem
Läs mer2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.
Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS
Läs merDemensutredning för personer i ordinärt boende (inkl hemsjukvårdspatienter och korttidsboende/växelvårdsplats Fastställd av:
1(5) Demensutredning för personer i ordinärt boende (inkl. hemsjukvårdspatienter och korttidsboende/väelvårdsplats Västmanlandsmodellen Demensutredning och uppföljning för personer i ordinärt boende Patientansvarig
Läs merWHO: Barnfetman på alarmerande nivåer
Främja Hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och fetma hos barn i förskoleåldern Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Region Skåne Linda Håkansson Barnhälsovårdsamordnare Blekinge Barnfetma bland
Läs merFöräldrastöd i Jönköping
Föräldrastöd i Jönköping SKL modellområdesarbetet 2009-2011 Svart hål Landsting- Kommun (Politiska beslut) Psynkprojektets andra fas 2011-2014 - synkronisera insatserna för barns och ungdomars psykiska
Läs mer