Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen

Transkript

1 Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelning ADRESS Vitaminvägen 17, Augusti 2015

2 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom slutenvårdsavdelning finns även en öppenvårdsmottagning och en dagvårdsavdelning. Alla Anorexi- Bulimiverksamhetens enheter ligger på samma våningsplan, plan 2 i BUP-huset, Vitaminvägen 17, Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus. Anorexi-Bulimi slutenvårdsavdelning Anorexi-Bulimi slutenvårdsavdelning har åtta platser för heldygnsvård. Målgruppen är patienter mellan 16 och 25 år med allvarlig ätstörning som huvuddiagnos, där andra behandlingsinsatser inte erbjuder tillräckligt stöd, och man bedömer att dygnet-runt-vård är nödvändig. Anorexi-Bulimiavdelningen är en regional avdelning. Hit kommer man oftast med remiss från en ätstörningsmottagning i Göteborg eller övriga Västra Götalandsregionen. Vi eftersträvar ett nära samarbete med den mottagning patienten kommer ifrån. Vi vill bidra till att den vård man får hos oss är en del av en trygg, sammanhängande och fungerande vårdkedja, där patienten även efter behandlingen får vård på rätt nivå. På avdelningen finns olika yrkeskategorier som till exempel sjuksköterska, skötare, läkare, fysioterapeut, psykolog, socionom, dietist och kock. Anorexi-Bulimiavdelningen är öppen hela året, men under fyra veckor på sommaren är vården reducerad till endast dagvård fem dagar per vecka. Patientavgift tas ut för inneliggande vård när du fyllt 20 år enligt gällande taxa i VGR Vad händer när man kommer till oss? Bedömningssamtalet Vid bedömningssamtalet träffar man läkare och behandlare, psykolog eller socionom. Man uppmanas att ta med någon närstående till besöket. Samtalet syftar till att göra en bedömning av patientens ätstörning, livssituation, och psykiska och somatiska tillstånd. Vi informerar om behandlingen, och svarar på frågor. Det är också viktigt för oss att undersöka patientens motivation; om hon eller han känner sig redo för behandling i heldygnsvård med allt vad det innebär. Vi erbjuder också en rundtur inne på avdelningen.

3 På avdelningens remisskonferens, högst en vecka efter bedömningen, beslutar vi om vi kan erbjuda behandling, och ungefär när vi i så fall kan planera in behandlingsstart. Snarast efter detta tar vi kontakt för att informera, och för att undersöka om patienten vill tacka ja till platsen. Innan inskrivning Senast veckan innan inskrivning, kallas patienten till ett förberedande samtal hos sin behandlare. Oftast är detta samma psykolog eller socionom som man har träffat på bedömningsbesöket. Här är man välkommen med alla frågor och funderingar som man har inför behandlingsstarten, sådant som man kanske är orolig för eller önskar diskutera. Vi passar även på att gå igenom en del information igen, för att förbereda så väl som möjligt inför behandlingen, och vi påbörjar en kartläggnings- och bedömningsintervju. Inskrivning och behandlingsstart Även vid inskrivningen uppmanar vi till att man tar med sig föräldrar eller närstående. Vid inskrivningen träffar man läkare och behandlare igen under ett kort möte som genomförs när patienten kommer till avdelningen. Ofta bokas här tid för första familjesamtal. Under de första dagarna i behandlingen genomgår man somatisk undersökning hos läkare, får inledande samtal med sin vårdansvariga sjuksköterska och sin behandlare, och börjar tillsammans med dessa utforma mål och planer för behandlingen.

4 Behandlingens struktur och innehåll Mål, fokus och struktur: Vår målsättning när en patient kommer till oss för behandling i heldygnsvård är att på ett strukturerat sätt hjälpa personen at bli fri från de svårigheter som följer med ätstörningen. Aktuella målsättningar kan vara: Uppnå normal kroppsvikt och regelbundet ätande Avstå från kompensation i form av t.ex. fysisk aktivitet eller kräkning Få hjälp med ångesthantering, samt att identifiera och hantera känslor. Arbeta med attityder till mat och livsmedel, viktfobi och kroppsuppfattning Ökad sjukdomsinsikt och självkännedom och motivation till att bli frisk Få hjälp att träna på socialt problematiska situationer Vid hemträning tillämpa kunskap och erfarenheter från avdelningen Vårdtiden på avdelningen planeras och utvärderas i 4-veckorsperioder med vårdtid upp till 12 veckor. Vårdtid bedöms individuellt utifrån behov och förutsättningar. Innehåll: I behandlingen tränar man på sociala och praktiska färdigheter genom dagliga aktiviteter tillsammans med personalen och medpatienter. Vår erfarna personal är genom hela behandlingen patientens viktigaste stöd, både i och runt måltider, i olika stöd- och motiverande samtal, och i olika träningsmoment och utmaningar under behandlingsförloppet. Behandlare har ansvar för planering och koordinering av behandlingens olika delar. Förutom kartläggning och bedömning, ansvarar behandlaren för terapeutisk samtalskontakt, i grupp och individuellt, och med närstående. Behandlaren bistår även i kontakten med andra instanser som försäkringskassa och socialtjänst, och med kommunikation och samarbete med öppenvårdsbehandlare, för planering av stöd och behandling efter utskrivning. Det finns för närvarande fyra olika grupper i behandlingen som återkommer varje vecka, temagrupp med dietist och fysioterapeut, samtalsgrupp med psykolog och socionom, fysioterapigrupp och skrivarcirkel. Vid behov har man också individuell kontakt med fysioterapeut, och ibland även med dietist. Överläkaren har det övergripande ansvaret för behandlingen Man träffar läkaren vid olika tidpunkter under behandlingen med avseende på detta, eller vid behov för medicinering, somatisk uppföljning eller olika intyg. Familjesamtalen, och involveringen av närstående som stödpersoner, är en viktig del av behandlingen hos oss. Under behandlingen har man hemträning i ökande omfattning under helgerna. Syftet med hemträningarna är att patienten i sin egen hemsituation skall träna på och testa det man har lärt sig på avdelningen

5 Behandlingsprogrammet Behandlingsprogrammet på Anorexi- Bulimiavdelningen tar utgångspunkt i två teoretiska antaganden: Att förändring kan beskrivas i olika stadier, och att i en förändringsprocess blir man successivt mer redo att ta självständigt ansvar för förändringsarbetet utifrån egen motivation. För att hjälpa patienten att nå sina mål och arbeta med sin motivation i behandlingen, arbetar man stegvis igenom olika faser, eller zoner, där man inledningsvis erbjuds mycket stöd och sedan successivt tar ökande eget ansvar: Röd omvårdnadszon: innebär mycket stöd Gul omvårdnadszon: innebär mycket stöd och ökande eget ansvar Grön omvårdnadszon: innebär eget ansvar med stöd Alla patienter startar i den röda zonen när de kommer till avdelningen. Då omvårdnadsplanen följs och man visar förmåga att själv ta mer ansvar, övergår man till gul zon. När man har arbetat aktivt med självständighet, insikt och motivation och gör vidare framsteg med avseende på delaktighet och förmåga till ansvarstagande, övergår man till grön zon. Vad händer när man skrivs ut från avdelningen? Efter utskrivning från Anorexi-Bulimiavdelningen går man som patient tillbaka till sin behandlare inom öppenvården. Om det behövs ytterligare stöd i form av dagvård, boendestöd eller liknande koordineras detta nu vidare av öppenvårdsbehandlare. Man kan komma tillbaka till oss vid ett senare tillfälle om man behöver det, i så fall via en ny remiss. Det är viktigt att vara uppmärksam på att det ofta tar tid att bli frisk från en ätstörning, och att perioden i heldygnsvård endast är en del av patientens totala behandlingstid. En behandlingsperiod på Anorexi- Bulimiavdelningen resulterar inte i att man blir helt frisk, men förhoppningsvis har man tagit ett viktigt steg på väg mot bättre hälsa.

6 Vid frågor, ta gärna kontakt med oss! Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelning Adress: Vitaminvägen 17, Göteborg Telefon: Specialistpsykolog Anne-Line Solberg Telefon: