Anorexi-Bulimiavdelningen

Transkript

1 Barn- och ungdomspsykiatri Anorexi-Bulimiavdelningen, avd 336 VO Barn- och Ungdomspsykiatri Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg tel , fax Anorexi-Bulimiavdelningen vid Drottning Silvias barn- och ungdomsjukhus Information om remittering och behandling Postadress Telefon vx Hemsida Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU/Östra, Göteborg

2 Patientgrupp Vården är planerad varför akuta patienter inte kan tas emot. Patienter mellan med allvarlig ätstörning tas emot med remiss. Vården bedrivs som 7 dygnsvård. Patienter bedöms av överläkare och bedömningsteam vid avdelningen. Veganpatienter kan inte tas emot. Bakgrund Utredning, bedömning och behandling vid Anorexi-Bulimiavdelningen bedrivs utifrån en multifaktoriell förklaringsmodell. Det innebär, att ingen enskild faktor eller orsak är tillräcklig för att grundlägga, utlösa eller vidmakthålla en ätstörning. Ofta sker en komplex interaktion mellan biologiska, sociokulturella och psykologiska faktorer under en längre tid. Oavsett orsak och bakomliggande faktorer innebär symtomen stora påfrestningar för den drabbade individen och familjen samt allvarliga risker för den kroppsliga hälsan. Slutenvårds behandling är en kort begränsad insats i en patients behandling där flera års behandling oftast behövs. Behandling av allvarlig ätstörning sträcker sig ofta över flera år och patienten kan i olika skeden ha behov av olika delar i vårdkedjan, dvs. öppenvård, dagvård och slutenvård. Patienter med ätstörning i behov av slutenvård har ofta annan samsjuklighet eller andra försvårande bakgrundsfaktorer. Patienterna kan vara i ett sämre somatiskt skick, varför ett intensivt behandlingsarbete behöver riktas mot svältsymtomen. Patienter med ätstörning har svårt att se sina egna behov, att hävda dessa behov, att identifiera sina känslor och verbalisera dem. De har ofta svårt i interpersonella kontakter bl.a. med att tolka andra människors beteenden och signaler. Vidare har dessa patienter svårt att hantera mindre besvikelser och motgångar. Dessa problem och svårigheter går inte att behandla framgångsrikt, innan patienten lärt sig acceptera behovet att äta och att unna sig mat, samt att hitta sätt att stå ut med och hantera ångest och rastlöshet. Föräldrar och anhöriga behöver hjälp att förstå dessa mekanismer för att kunna hjälpa patienten bättre. Personal på avdelningen Avdelningen leds av en vårdenhetschef och en överläkare. Vidare finns sjuksköterskor, skötare, undersköterskor, psykolog, kurator, dietist sjukgymnast och arbetsterapeut. Målsättning för behandling i slutenvård För patienter med anorexi behövs viktuppgång. Ungefärlig normalvikt anges för patienten, om möjligt med hjälp av viktkurva från skolhälsovården. Att lära sig regelbunden måltidsordning Att kunna känna sig säkrare i måltidssituationer Att få ett mer normalt matbeteende Att våga gå emot obehag och ångest särskilt vid måltider s.k. ångesthantering Att bli mindre nedstämd Att kunna hantera och visa känslor på annat sätt än genom att reglera dem genom mat, motion och kräkning eller övrig självdestruktivitet Att våga ta emot hjälp av andra 2

3 Att bli bättre på samspel med andra människor Att bli mer motiverad att arbeta med ev. andra symtom som t.ex. tvång Att diskutera och formulera vilka andra behov av hjälp som kommer att behövas efter slutenvårdsvistelse Intagningorsaker Låg vikt (patienter med BMI under 14 och/eller i somatiskt dåligt skick behöver ofta först vårdas inom medicinsk slutenvård) och/eller snabb viktnedgång under kortare tid, c:a 6 mån. Lång period (mer än 6 mån) med bristande viktuppgång trots öppenvårds- eller dagvårdsbehandling Bristande stöd i omgivningen för att klara arbete med mat och vikt Hetsätning och kräkningar som inte förbättrats med öppenvårds- eller dagvårdsbehandling Samsjuklighet somatiskt eller psykiskt, som hindrar arbete med mat och vikt i öppenvård, t ex diabetes, födoämnesintolerans, depression, OCD, Asperger, låg begåvning eller personlighetsstörning. Suicidtankar, viss självdestruktivitet, övergrepp eller kris Återfall efter tidigare vistelse på vårdavdelningen Prioritet 1 Anorexia nervosa med BMI med långdragen låg vikt ( oftast under BMI 16) och/eller bristande behandlingsframgång i öppenvård Anorexia nervosa med somatisk sjukdom som kan förvärra tillståndet (t.ex. diabetes, leversjukdom, muskelsjukdom) Anorexia nervosa med komplicerande psykiatrisk samsjuklighet Anorexia nervosa med frekventa kräkningar och/eller intensivt motionerande Anorexia nervosa med kris i familjen alt. försvagad familjefunktion. Återfall i anorexia nervosa med mycket låg vikt Prioritet 2 Anorexia nervosa med låg vikt (oftast BMI 16-18) och långdraget förlopp. Bulimia nervosa med intensiva kräkningar och hetsätning samt bristande behandlingsframgång i öppenvård Bulimia nervosa med somatisk sjukdom som kan förvärra tillståndet (t.ex. diabetes, levernjur- eller tarmsjukdom) Prioritet 3 Bulimia nervosa med långdraget förlopp och bristande behandlingsframgång i öppenvård Ätstörning UNS med långdraget förlopp och bristande behandlingsframgång i öppenvård och/eller samsjuklighet Remissens behöver innehålla: 1. Diagnos 2. Beskrivning av ätstörningen samt information om antal måltider, innehåll och kost (vegetarian, laktosintolerans, diabetes etc.) 3

4 3. Beskrivning av tidigare psykiatriska, somatiska och sociala problem 4. Social situation med boende, familjerelationer och funktion. Skola alt studier/arbete samt kamratrelationer. 5. Nuvarande psykiatriska, somatiska och sociala problem 6. Vikt, längd, BMI, gärna viktkurva från skolan i aktuella fall. 7. Medicinering 8. Somatiskt status inklusive prover 9. Tidigare behandling 10. Planerad uppföljning efter slutenvård Intagningsrutiner 1. Remissgenomgång 1 g/v med öl, VEC, psykolog och socionom. 2. Remisserkännande skickas till inremitterande. 3. Informationsfolder skickas till patienten/föräldrar. 4. Patienten och helst anhöriga kallas för bedömning. Anhörigas närvaro är oftast mycket viktig redan initialt i bedömningen. 5. Läkare och psykolog/socionom träffar patienten. Samtal kan ske med anhöriga och patient tillsammans men även separat ev. med varsin behandlare. 6. Anamnes och tidigare behandling gås igenom. 7. Patientens motivationsgrad bedöms. Information om vården och om ätstörning ges. Informationskompendium om regler på avdelningen ges. 8. Ev. behövs flera bedömningsbesök eller motivationssamtal. 9. Tydligt muntligt kontrakt görs upp och man går igenom vad som erbjuds, och vad som krävs för att få en fungerande behandling. Regler och rutiner gås igenom. 10. Vid inläggning sker inskrivningssamtal med psykolog/socionom. Läkare träffar pat och ev anhöriga samt undersöker patienten somatiskt. 11. Patienter med stark självdestruktivitet eller starkt bristande motivation kan inte behandlas vid slutenvårdsenheten. 12. Patienter med LPT vård remitterade från annan psykiatrisk enhet eller patienter som bedöms behöva LPT vård under vistelsen på Anorexi-Bulimiavdelningen kan i enstaka fall vårdas på avdelningen efter noggrann bedömning om patienten kan tillgodogöra sig vårdens inriktning på ätstörningen. Medicinsk undersökning Längd, vikt Tillväxtkurva beställes ev. från skolan Somatiskt status Laboratorieprover vid anorexia nervosa Tyroideastatus (fritt T4, TSH) Blodstatus (Hb, EVF, MCHC, LPK, TPK) Urinsticka Ferritin eller se/fe, och TIBC Leverstatus (ASAT, ALAT, ALP) 4

5 ev. ytterligare prover såsom B-glukos Elektrolyter (Na, K, Ca, ev. Mg, och Fosfat) ffa vid kräkningar eller laxering Zink Folat Kreatinin S-albumin Gliadinantikroppar Endomysieantikroppar EKG vid behov (förlängd QTtid, arytmi, AVblock) Vårdprogram Vårdprogrammet är uppbyggt av olika steg, s.k. zoner. Patienten börjar i röd zon vilket innebär att måltider intas enskilt med sjuksköterska eller annan i kontaktgruppen. Patienten har då ofta stort behov av måltidsstöd och ångesthantering samt tillåts mycket begränsad aktivitet. Patienten vistas endast på avdelningen. I gul zon och kan patienten delta i måltider med andra medpatienter samt även i övriga aktiviteter som arbetsterapi, sjukgymnastik och gruppsamtal. Patienten övergår slutligen till grön zon med ökat eget ansvar vid måltider och allt längre permissioner. Övriga svårigheter och samsjuklighet utreds och bedöms även under vårdtiden. Alla patienter klarar inte hela programmet utan kan behöva mer stöd vid måltider. Patienten är då kvar i röd eller gul zon med ev förlängd vårdtid. Vårdtid veckor är standardbehandlingstid. Möjlighet till förlängning eller ett par veckors dagvård finns vid speciella behov. 2. Patienter kan även behöva slutenvård i flera omgångar med öppenvårds/dagvårdsbehandling emellan. 3. Patienter som inte efter ett par veckor kan tillgodogöra sig behandlingen kan skrivas ut med ett par dagars betänketid och ev återinskrivning. 4. Patienten kan även få möjlighet att komma tillbaka vid ett senare tillfälle då patienten känner sig mer motiverad. 5. Patienter kan vid behov skrivas in för en ny period på 4-6 veckor - i enstaka fall längre tidom behandlingen i öppenvård inte går tillräckligt framåt eller om patienten får återfall. Måltider Alla patienter bör börja med 6 måltider enligt fastställt måltidsschema. Patienter med BMI över 19 får frukt som mellanmål på förmiddagen samt vatten till måltider. Första helgen är det ingen permission. Patienter med låg vikt( BMI under 17,5) Behandlas enligt viktuppgångsprogram, dvs. frukost, lunch, middag två mellanmål och kvällsmål. Beräknad viktuppgång: 0,5-1 kg/v, där strävan är en högre viktökningstakt i början av vårdtiden. 3 näringsdrycker/dag till patienten har BMI 17,5 därefter minskning enl särskilt schema. 5

6 Om patienten är mycket lågviktig kan sondnutrition behövas. Vid bristande viktuppgång kan portionsstorlek behöva regleras. Omvårdnad och övrig behandling Varje patient har en kontaktperson som arbetar i en kontaktgrupp. Sjuksköterskan/kontaktgruppen fungerar som stöd vid måltider samt hjälper patienten med ångesthantering. Kontaktpersonen har veckoplaneringssamtal med patienten. Arbetet bedrivs huvudsakligen enligt miljöterapisk grund. Samtal av mer psykoterapeutisk karaktär såväl individuellt som med familj och andra anhöriga ges av psykolog/socionom/läkare. Vidare erbjuds sjukgymnastik samt gruppsamtal om ångesthantering, mat, kropp och motion. Arbetsterapi ingår även i behandlingen. Kock finns anställd på avdelningen och lagar all mat. Medicinsk vård Varje patient har en under- eller överläkare som är ansvarig för att somatisk och psykiatrisk utredning och behandling hålls uppdaterad. Varannan vecka har läkare veckoplaneringssamtal med patienten tillsammans med kontaktperson. Utskrivning och uppföljning, utvärdering Patienten deltar vid inskrivning i ett utvärderingsprojekt som pågår vid avdelningen. Återbesök sker 3 mån efter avslutad behandling då utvärdering med diverse formulär sker. Då patienten skrivs ut ska fortsatt behandling/uppföljning planeras. Kontakt tas med inremitterande och information ges om slutenvårdsbehandlingens resultat, eventuell fortsatt sjukskrivning och medicinering. Om byte av behandlingsenhet behövs bör patienten i tid överremitteras till ny behandlingsenhet. 6