Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde
|
|
- Gunilla Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde
2 Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens vid Beroendecentrum Malmö 4 Avgiftning 4 Abstinensbehandling 4 Bilaga 1 Rutiner för SIP 5 Bilaga 2 Processbeskrivning LARO-mott och Avd för opiatberoende 8
3 Inledning VO Vuxenpsykiatri Malmö och Område Beroendecentrum startar den 15 april Avd för opiatberoende. Verksamheten kommer att bedrivas i temporära lokaler, B52 (Jan Waldenströms gata 22, plan 3), fram till hösten 2014 då ombyggnation av B43 (Jan Waldenströms gata 6) planeras vara klar. Avdelningen har 11 platser och tar emot patienter från hela regionens ackrediterade LARO-enheter, inklusive Capios LARO-enheter i Ystad och Simrishamn fram till deras avtal löper ut, samt från kommuner. Vården kommer bedrivas i enlighet med nationella riktlinjer och lokala vårdprogram. Avdelningens uppdrag och beskrivet vårdinnehåll är framtaget av en arbetsgrupp inom Beroendecentrum Malmö. Rutiner för samverkan inom vårdkedjan har tagits fram tillsammans med Malmö Stad, IoF-enheterna inom respektive stadsområde, genom ledning av samordnare vid Stadskontoret. UPPDRAG Avdelningen erbjuder specialiserad heldygnsvård för patienter med opiatberoendediagnos i hela regionen. Verksamheten ska erbjuda heldygnsvård vid: Avgiftning/abstinensbehandling Insättning och upptrappning av metadon eller buprenorfin vid start av LARObehandling i det fall det bedöms medicinskt indicerat Konvertering mellan metadon och buprenorfin Vid behov av serumkoncentrationsbestämningar över dygnet Vid återfall i narkotikamissbruk då öppenvårdsbehandling bedöms utgöra alltför stor medicinsk risk och man önskar inneliggande abstinensbehandling antingen för att patienten ska kunna återgå till öppenvård alternativt inför behandlingshemsvistelse eller drogfritt boende Perioder av sidomissbruk som behöver brytas och vårdplan förstärkas, då patienten utan heldygnsvård skulle i enlighet med gällande förskrift tvingas att avsluta behandling och spärrtid gälla för återgång i behandling Gravida kvinnor INFÖR INLÄGGNING Inläggning kan ske efter beslut i öppenvård / LARO av behandlande läkare via remiss med bedömning/beslut och formulerat vårdbehov. Vid insättning av metadon/suboxone ska remissen tydligt innehålla uppgift om valt preparat och måldos. Patienter/klienter med en planering till behandlingshem eller annan behandling inom socialtjänsten läggs in efter vårdplanering med avdelningen så att biståndet kan genomföras enligt planering i anslutning till fortsatt vård. Patienter/klienter med LVM erbjuds avgiftning/abstinensbehandling inför transport till institution. Efter att remiss mottagits kontaktas remittenten av kurator eller teamledare vid avdelningen för att vid behov komplettera remissen och planera datum och tid för inskrivning på avdelningen. Inskrivning ska kunna ske inom 0 5 dagar beroende på bedömt behov / vårdplan / myndighetsbeslut.
4 Medicinsk prioritering sker vid platsbrist enligt rutin vid Beroendecentrum Malmö. Vid planering för inskrivning bestäms också ett preliminärt datum för utskrivning, uppskattad inneliggande vårdtid är ca 8 10 dagar. Det är remitterande enhet som ansvarar för att kalla patienten till planerad inskrivning och sörja för att denne infinner sig vid avtalad tidpunkt för inskrivning. För att vården ska vara så effektiv som möjligt ska även en vårdplan finnas för den fortsatta vården. Ansvar för den långsiktiga planeringen ligger hos öppenvården / LARO / socialtjänsten. PÅ AVDELNINGEN Varje patient får ett personligt schema som utgår från den enskildes behov och förmåga. Målet under den korta tiden på avdelningen är, förutom den farmakologiska behandlingen, att normalisera dygnsrytmen med sömn, aktivitet, mat, hygien och socialt umgänge. Vid frågeställningar kring utredningsbehov av begåvningsnivå, neuropsykiatriskt funktionshinder eller psykisk sjukdom bör erbjudande om utredning erbjudas i ett senare skede vid ansvarig LARO-mottagning. RIKTLINJER FÖR BEHANDLING AV HEROINABSTINENS VID BEROENDECENTRUM MALMÖ AVGIFTNING Avgiftningens syfte är att undvika abstinenssymtom, såväl vegetativa som psykologiska. I en trygg miljö och med adekvat medicinering skapas bättre förutsättningar för att stabilisera patienten och fullfölja planerad behandlingsstrategi. Rädslan för abstinensen kan också vara en faktor som predisponerar för ett misslyckande och en adekvat abstinensbehandling minskar betydligt risken för att patienten avbryter sin avgiftning i förtid. Att känna abstinensen har ingen plats i den moderna missbruksvården och skulle t o m kunna förstärka rädslan för abstinensen. Epileptiska kramper förekommer inte vid ren heroinabstinens, men då patienten också har bensodiazpin- eller alkoholberoendediagnos ska ställning tas till krampprofylax. ABSTINENSBEHANDLING Bäst effekt vid heroinabstinens har korstoleranta preparat, i första hand buprenorfin och i särskilda fall metadon. I samband med avgiftning från heroin är det av största vikt att man beaktar risken för överdoser vid återfall efter avgiftning och sänkt tolerans. Erfarenheten är att avgiftning har större möjligheter att lyckas om det finns en stark eftervårdsplanering som tar vid omedelbart efter avgiftning. Detta och överdosrisken vid sänkt tolerans är de främsta skälen till att heroinavgiftningar vid kliniken i allmänhet görs planerat och inte akut. Om psykiatriska eller somatiska skäl finns för akut heldygnsvård, vid pågående svår abstinens eller för unga och nya patienter som behöver knytas upp, övervägs akut inneliggande avgiftning. Samverkansavtal mellan regionens kommuner, LARO-enheter och psykiatriska akutvårdsenheter behöver upprättas. Rutiner för informationsöverföring och vårdplaneringar behöver tas fram där befintliga instrument som SIP används. Tillsammans med Malmö Stad har Beroendecentrum tagit fram processbeskrivning samt rutiner för SIP, se bilaga 1.
5 Bilaga 1 Processbeskrivning och rutiner för patienter/klienter med beroendetillstånd/missbruk av opiater där insatser krävs från både BCM och Malmö stad. 1. Klienter som ansökt om/har pågående insats hos SOF och behöver abstinensbehandling. Socialsekreteraren kontaktar kurator eller teamledare på avdelningen för opiatberoende. Socialsekreteraren och klienten bokar/får en tid för inneliggande abstinensbehandling. Fram tills den inneliggande abstinensbehandlingen påbörjas ska den kommande vården planeras av socialsekreteraren och klienten. Där framgår typ av vård. Klienten ska få information om olika brukarorganisationer då de kan vara ett stöd i detta skede. Socialsekreteraren ska använda Malmö stads befintliga mall för vårdplan och i den specificera insatser även från andra huvudmän dvs från sjukvård, t ex abstinensbehandling, utredning/insatser gällande psykisk ohälsa under eller efter behandling för missbruk/beroende. Socialsekreteraren kallar till SIP* om bedömning görs att detta behövs för att klienten ska få sina behov tillgodosedda. Socialsekreteraren informerar patienten om att han/hon får ta med sig anhöriga eller någon annan som han/hon har förtroende för. Så fort biståndet/vårdplanen är klar ska detta faxas BCM. Socialsekreteraren ska meddela BCM om planeringen avbryts. Socialsekreteraren ska kolla med vårdgivare när det finns plats. Personal på avdelningen för opiatberoende håller kontakt med socialsekreteraren under inneliggande abstinensbehandling för att informera om preliminärt utskrivningsdatum. Alla klienter/patienter kommer inte att uppvisa negativa urinprov gällande cannabis och benzodiazepiner efter abstinensbehandling. Socialsekreteraren ansvarar för kontakt med vårdgivare samt eventuell transport till vårdgivare.
6 2. Patienter på LARO som behöver abstinensbehandling och annan/ytterligare behandling än den som erbjuds av LARO. Här räknas både de som riskerar att skrivas ut från LARO och de som själva uttrycker behov av annan/ytterligare behandling. LARO kontaktar SOF när det framkommer behov av stöd för att klara av läkemedelsassisterad behandling. LARO kontaktar SOF via tfn eller mail och sammankallar till SIP* med patienten. LARO informerar patienten om att han/hon får ta med sig anhöriga eller någon annan som han/hon har förtroende för. Är patienten aktuell på SOF sker kontakten med handläggande socialsekreterare, om patienten inte är aktuell kontaktas mottaget på SOF. Ett alternativ är att patienten själv kontaktar SOF och lämnar in en ansökan om vård utöver LARO. SOF kallar då LARO till SIP för gemensam planering. Utredning inleds på SOF vilken resulterar i en bedömning av klientens behov och ett beslut. Vid beslut om bistånd meddelas LARO och biståndet/vårdplanen faxas BCM. Socialsekreteraren eller vårdpersonal på LARO kontaktar avdelningen för opiatberoende för planering av abstinensbehandling. Socialsekreteraren ska meddela BCM om planeringen avbryts. Socialsekreteraren ska kolla med vårdgivare när det finns plats. Personal på avdelningen för opiatberoende håller kontakt med socialsekreteraren under inneliggande abstinensbehandling för att informera om preliminärt utskrivningsdatum. Alla klienter/patienter kommer inte att uppvisa negativa urinprov gällande cannabis och benzodiazepiner efter abstinensbehandling. Socialsekreteraren ansvarar för kontakt med vårdgivare samt eventuell transport till vårdgivare. LARO har ett medicinskt uppföljningsansvar under behandlingstiden. SOF har ett uppföljningsansvar gällande beviljad insats. Innan bistånd avslutas sker gemensamt uppföljningsmöte SOF, LARO och klienten/patienten för att göra en planering efter bistånd. Att detta ska ske ska skrivas in i SIP.
7 *Samordnad Individuell plan, SIP Enligt Ramöverenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Skånes kommuner gällande personer med psykisk funktionsnedsättning samt barn och ungdom som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa ska SIP upprättas på följande sätt: Planen upprättas om Region Skåne eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå; 1. Vilka insatser som behövs 2. Vilka insatser respektive huvudman ska svara för 3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinger eller kommunen 4. Vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen Rutiner för SIP När någon part identifierat behovet och den enskilde/vårdnadshavaren samtycker till planen ska målet vara att en samordnad individuell plan upprättas utan dröjsmål senast 15 dagar efter att berörda verksamheter blivit kontaktade. Den enskilde, vårdnadshavaren samt närstående ska närvara vid planen om det inte bedöms vara uppenbart olämpligt. Ansvarig för initiering av samordnad individuell plan är den verksamhet där behovet identifierats. Samordnare ska utses. Samtycke (SOFS 2008:14) och samordnad individuell plan ska dokumenteras i journal. Samordnare ansvarar för brukare eller vårdnadshavare får ett exemplar av den samordnade individuella planen. Rutiner för mötets genomförande ska tas fram i de lokala överenskommelderna. Ändamålsenlig blankett för SIP ska användas.
8 Bilaga 2 Processbeskrivning LARO-mott och Avd för opiatberonde LARO-mottagningen identifierar behov av heldygnsvård som motsvarar avdelningens uppdrag. Ansvarig läkare (LARO-mottagningen) remitterar skriftligen patienten till avdelningen och gör journalanteckning med aktuell bedömning av patientens status, både psykiatrisk och somatiskt, samt beskrivning av vårdbehov och aktuell planering inkluderat insatser/bistånd efter utskrivningen från avdelningen. SIP ska vara gjord innan remiss skickas eller i undantagsfall planerad innan (gäller ej gravida). Kurator eller Teamledare på Avd för opiatberoende kontaktar remittenten för eventuell komplettering och planering av inläggning. Datum för inläggning och utskrivning bestäms. LARO-mottagningen informerar patienten om datum för inläggning och planerat utskrivningsdatum samt ansvarar för att patienten kommer till avdelningen på inskrivningsdagen. LARO-mottagningen ansvarar för att patienten i samband med utskrivningen har tid för besök på mottagningen eller hos annan vårdgivare. I det fall patienten ska vidare till behandlingshem ansvarar LARO-mottagningen för att planeringen sker med socialtjänsten så att patienten kan skrivas ut enligt planering och överföras till behandlingshemmet. LARO-mott identifierar behov av heldygnsvård Datum för inläggning och utskrivning beslutas LARO-mottagningen informerar patienten om inläggning och utskrivningsdatum LARO-läkare skickar remiss till Avd för opiatberoende Kurator/Teamledare på Avd för opiatberoende kontaktar remittenten LARO-mottagningen ser till att patienten kommer till avtalad inläggning Läkaren journalför aktuell bedömning inkl vårdbehov och planering SIP upprättas mellan LARO-mott och socialtjänsten LARO-mottagningen bokar tid för återbesök alt ser till att utskrivning sker till behandlingshem
Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).
Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse
Läs merPSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merPSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merPsykiatri - Fallbeskrivningar med diskussionsunderlag
Psykiatri - Fallbeskrivningar med diskussionsunderlag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Maj 2018 Fallbeskrivning: Sofia 30 år Sofia är 30 år och bor i sin egen lägenhet.
Läs merPSYKIATRISK ÖPPENVÅRD
Slutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: Öppenvården och/eller Kommunen Öppenvården svarar inom 24 timmar på vardagar
Läs merSlutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: och/eller
Slutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: Öppenvården och/eller Kommunen Öppenvården svarar inom 24 timmar på vardagar
Läs merLandstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län
Datum 2014-03-25 (revideras 2016-01-01 eller tidigare vid behov) Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län * Kalmar kommun WWW.KALMAR.SE
Läs merLARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS. Patientinformation. Socialtjänsten
LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS Patientinformation Socialtjänsten Patientinformation till dig som söker till LARO-programmet LARO betyder läkemedelsassisterad rehabilitering
Läs merSamordningsprogram för patienter med blandberoende
Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri
Läs merRiktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig
Läs merIndividuell plan För
Individuell plan För Namn: Ditt eget ansvar och Ansvar för kommunens, landstingets och övriga stöd-, vård- och rehabiliteringsinsatser för dig Landstinget I Östergötland MOTALA KOMMUN Mjölby Kommun Ödeshögs
Läs merDOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD
UPPRÄTTAD: 2015-04-29 UTGÅVA: 1 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENTNAMN Samordnad individuell plan (SIP) ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP Riktlinje
Läs merMÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR 2011-06-27
2011-06-27 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN KRING VUXNA MED PSYKISK SJUKDOM/FUNKTIONSNEDSÄTTNING MELLAN NACKA KOMMUN, PSYKIATRISK VÅRDENHET NACKA, PSYKIATRI SÖDRA STOCKHOLM OCH CAREMA HJÄRNHÄLSAN NACKA
Läs merReko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP
Samordnad Individuell Plan, SIP Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling http://mc.jimi.nu/resejournal2.htm SIP på 3 minuter Om behov av samordning av insatser upptäcks tas
Läs merSamordnad vårdplanering för patient som vårdas inom psykiatrisk slutenvård
Samordnad vårdplanering för patient som vårdas inom psykiatrisk slutenvård samt Tilläggsblankett i samband med Samordnad vårdplanering inför ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård respektive öppen rättspsykiatrisk
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merSamordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga Förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18
Läs merDefinition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna
2(10) Innehåll Innehåll... 2 Definition av samordnad individuell plan (SIP)... 3 Syfte... 3 Exempel på tillfällen då SIP ska användas... 3 Mål för insatserna... 3 Målgrupper... 4 Relation till andra förekommande
Läs merSamverkan vid utskrivning - Blekingerutiner
Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner Slutenvården planerar i samråd med patienten den slutenvård som ska ges, samt informerar fortlöpande kommun och öppenvård om hur planen och den enskildes status
Läs merFörslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård
Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten sjukvård Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Avvikelser... 2 In- och utskrivningsprocessen... 3 Samtycke... 3 Vårdbegäran/Remiss... 4 Inskrivningsmeddelande...
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merAgenda. Lena Lindholm, bostadsanpassningshandläggare
Agenda Lena Lindholm, bostadsanpassningshandläggare Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, lagändring 1/1-18. Kristina Jungmar, Chef för avdelningen för myndighetsutövning berättar
Läs merHar patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merBeslutad 2018-xx-xx. Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Beslutad 2018-xx-xx Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Målgrupp... 2 Processbilder... 3 Samtycke... 0 Avvikelser...
Läs merRiktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar
Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård
Ny lag om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Prop.2016/17:106 Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 för den somatiska vården och 1 januari 2019 för den psykiatriska
Läs merSammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård
Bilaga 2 Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Detta dokument är en bilaga till regionala Överenskommelsen
Läs merVård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län
Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version
Läs merGällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Gällande från och med 2018-09-25 till och med 2020-11-30 Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Målgrupp...
Läs merPraktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP
Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP 2018 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län INLEDNING... 3 GEMENSAM LEDSTJÄRNA
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merRiktlinje för samordnad individuell plan, SIP
Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver
Läs merNya arbetssätt utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Nya arbetssätt utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Talmanus Övergripande information Oktober 2018 Sida 1: Den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-
Läs merLokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017
Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma
Läs merInformation om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun
Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merDenna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.
1(7) Överenskommelse om samordnade insatser för barn, mellan landsting och kommun, med utgångspunkt från aktuell lagstiftning i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen samt i föreskrifter och allmänna
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merRIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland
Region Värmland Riktlinje Version 3 Reviderad: 2018-11-19 Beredningsgruppen Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland Giltig: 2018-12-10-2019-12-31 RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från
Läs merSamordnad individuell plan SIP SIP
Samordnad individuell plan SIP SIP Innehåll 1. Vad och varför Vad är vad? SIP-arbete Varför är det viktigt att använda SIP 3. Start och förberedelser Bedöma behov och starta ett SIP-arbete Samtycke Familjens/anhörigas
Läs merMAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård
Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument
Läs merUpprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson
Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Monica Rask- Carlsson, MAS 2011-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet 2011-04-11 Övergripande rutin
Läs merRiktlinje för bedömning av egenvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården
Läs merSIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg
Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen? Överenskommelser och riktlinjer Gemensamt ansvarstagande Bättre samverkan och samordning Tillit och förtroende
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen
Läs merSyftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin?
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin? Överenskommelser och riktlinjer Gemensamt ansvarstagande Bättre samverkan och samordning
Läs merSOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
Läs merBedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län
för region Jämtland / Härjedalen Version: 4 Ansvarig: 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2014-12-11 2. 2015-01-12 redigering 3 2015-02-06 4 2015-03-30 Nyutgåva baserad
Läs merPatientfall i in- och utskrivningsprocessen
Patientfall i in- och utskrivningsprocessen ETT STÖD FÖR VERKSAMHETERNA ATT VÄLJA RÄTT PROCESS Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård omfattar alla enskilda individer som bedöms
Läs merHälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner
MANUAL 1(7) Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner Samverkan vid in och utskrivning av patienter i slutenvård. (SOSFS 2005:27 ) 1) Signal till socialtjänsten vid inläggning. Vid inskrivning av samtliga
Läs merSOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merIn- och utskrivning i hemsjukvård och inskrivning i Närsjukvårdsteam Rutin för informationsöverföring via IT-tjänst för SVPL 1, i Södra Älvsborg
Handläggare: Delregional arbetsgrupp SVPL Dokumenttyp: Rutin Sakkod: 1 Antal bilagor: 0 Reviderad av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL 2017-12-14 Framtaget av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL 2015-05-11
Läs merÖverenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Innehållsförteckning 1. Allmänt om överenskommelse om
Läs merSamverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland
Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska
Läs merLAGÄNDRING RÖRANDE BARNS MÖJLIGHET ATT FÅ VÅRD MOT EN AV VÅRDNADSHAVARNAS VILJA
STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGE N HANDLÄGGARE: AGNETA LUNDBERG LINDROTH OCH YLVA HEDÉN SID 1 (6) 2012-04-05 pm LAGÄNDRING RÖRANDE BARNS MÖJLIGHET ATT FÅ VÅRD MOT EN AV VÅRDNADSHAVARNAS VILJA
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård
Dok-nr 23893 Författare Camilla Salomonsson, verksamhetsutvecklare, Verksamhetsutveckling vård och hälsa Version 1 Godkänd av Giltigt fr o m Rolf Östlund, närsjukvårdsdirektör, Gemensam stab NSC 2018-04-17
Läs merPersoncentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan
Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och
Läs merOm Remisshantering inom Stockholms läns landsting
Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting Regelverket för remisshantering Definitionen av en remiss är, enligt SOSFs 2004:11, ett dokument angående en patient som innehåller en beställning av en
Läs merTillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan
Individuell plan Samverkansdokument mellan landstinget och kommunerna i Jämtlands län avseende gemensam individuell planering mellan landstingets hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst Skapad
Läs merRIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland
Region Värmland Riktlinje Version 2 Reviderad: 2018-06-01 Beredningsgruppen Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland Giltig: 2018-06-18-2018-12-31 RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merFörslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En samordnad individuell plan vid utskrivning. Version 1.0 Datum 2017-04-01 Framtaget av: Ida Wernered & Viktor
Läs merGemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård
Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård Innehållsförteckning 1. Om riktlinjen... 2 2. Avvikelser... 2 3. Utskrivningsprocessen... 3 3.1 Vårdbegäran... 3 3.2 Inskrivningsmeddelande...
Läs merRiktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland
Riktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten vård syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för individer
Läs merEGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD
EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)
LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merÖverenskommelser HSN-SON Syfte
Överenskommelser HSN-SON Syfte Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Patienter/brukare ska inte falla mellan stolarna
Läs merBehandlingsprogram. LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Metadonprogrammet
Behandlingsprogram LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende Metadonprogrammet Verksamhetsområde Beroende- och neuropsykiatri Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset Uppsala
Läs merEgenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.
Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merMalmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:
Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan
Läs merVad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?
Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)
Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar
Läs merTillämpning av Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Författare: Anette Forsberg Godkänd av: Ledningsgrupp Vårdsamverkan Datum: 20181128 Dokumentet gäller för: Alla vårdgivare inom Vårdsamverkan Fyrbodal 1 Bakgrund Samverkan vid utskrivning från sluten sjukvård
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Psykiatri 14 juni 2017
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Psykiatri 14 juni 2017 Program 13:00 Inledning Jan Sundelius Nya lagen syfte, ViSam, Rutiner psykiatrin 13:45 Patientfall Örjan Andersson 14:15
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (5)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2019-07-09 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Avtal Ingmar
Läs merVarmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Läs merInstruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre
för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre Vad menas med samordnad individuell plan och när ska planen upprättas Enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska den enskilde
Läs merFastställd av: Chefsforum Kontaktperson: Ewa Göransson Region Västmanland Gäller fr.o.m: Diarienummer: PPHV170075
Samordnad individuell plan - samverkansdokument Region Västmanland och kommunerna i Västmanlands län avseende samarbete och gemensam individuell planering mellan regionens hälso- och sjukvård och kommunernas
Läs merGemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen
Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Patientfall: Olivia Process utan behov av samordning efter utskrivning Uppdaterad 2018-09-12 Version 1 AU Dokumentation Processkarta Olivia
Läs merSamverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund
Handlingstyp Överenskommelse 1 (8) Datum 6 november 2014 Missbruks- och beroendevård Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan när det gäller personer som missbrukar alkohol,
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merVar? SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX
När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX Beslutad på strategisk nivå 2012-03-02 Ersätter tidigare dokument
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merFörslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Förslag till en ny lag Lagen samverkan vid från sluten hälso- och sjukvård sprocess enligt regeringens proposition utgiven 2017-02-21 Version 3.0 Datum 2017-03-22 Framtaget av: Ida Wernered Ny betalningsansvarslag
Läs merLag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Utredning Göran Stiernstedt SOU 2015:20 Nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av den nya lagen 1 januari 2018 Gemensam
Läs merMarkörbaserad Journalgranskning, Kungälvs sjukhus
Markörbaserad Journalgranskning, 2017 Kungälvs sjukhus Allmänt: Markörbaserad journalgranskning är en metod för egenkontroll och ger underlag för utveckling och säkerställande av kvalitet i journalföring.
Läs merRiktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix
Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Denna riktlinje är gemensamt framtagen av representanter från Region Halland och kommunerna
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merÖverenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Innehåll 1. Överenskommelsens parter... 3 2. Gemensam
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merVision och uppdrag. Vårt uppdrag
I dagsläget görs en brukarrevision, som startade hösten 2015, på avdelning 4B. Revisionen genomförs av fyra utbildade revisorer från Brukarnas revisionsbyrå BRiU. Vision och uppdrag "Vår verksamhet ligger
Läs mer