Ätstörningar. Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson

Transkript

1 Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson

2 Tidigare klassificering UNS ar Atypiska ar

3 Klassificering DSM V ar

4 Förekommer i medicinsk litteratur redan på 1600-talet Allvarligaste formen av, ökad dödlighet (6-9 gånger) pga. somatiska komplikationer, självmord Drabbar knappt 1 % av tonårsflickor Debuterar oftast i tidiga tonåren gånger vanligare hos flickor än hos pojkar ar Diagnoskriterier enligt DSM V: Begränsning av energiintag i förhållande till behov som medför en signifikant låg kroppsvikt utifrån ålder, kön, utvecklingsbana och fysisk hälsa. Signifikant låg kroppsvikt definieras som en vikt som är lägre än nedre normalgränsen, för barn och ungdomar, lägre än den förväntade lägsta vikten Intensiv rädsla för att gå upp i vikt bli tjock, trots undervikt ( viktfobi ) Störd kroppsupplevelse avseende vikt form, självkänslan överdrivet påverkad av kroppsvikt form, förnekar allvaret i den låga kroppsvikten

5 Sjukdomen inleds ofta med en önskan om att gå ned i vikt vilket kan vara utlöst av en stressande händelse. Smygande start med ändrade kostvanor, mer och mer kropp- och viktfixering Mindre portioner Minskad mängd fett i maten Vegetarisk kost Undviker måltider med familjen, i skolan Övervakar gärna tillagningen av mat Tvångsmässigt överdrivet motionerande Självupptagenhet Social isolering ar Efter hand läggs all fokus på kropp, vikt, mat. Kropp- och viktfixeringen förvärras med sjunkande vikt. Patienten har en skev kroppsuppfattning Självkänslan kopplad till hur väl personen lyckas kontrollera måltider och vikt. Varje måltid förknippas med ångest och skräck att gå upp i vikt. Självkänslan ökar om man lyckas stå emot hungern.

6 Psykiska symtom Viktfobi, störd kroppsuppfattning, matfixering, koncentrationssvårigheter, tvångsmässighet, sömnsvårigheter, ångest, depression Fysiska symtom Avmagring, trötthet, frusenhet, nedsatt fysisk prestationsförmåga, torr och skör hud, utebliven menstruation ar Komplikationer Bristtillstånd (järn, folsyra, B12), osteoporos (bisfosfonater), hjärtarytmier, kardiomyopati, pankreatit, sänkt längdtillväxt, försenad pubertet, mag-tarmproblem, isolering, ensamhet

7 Odontologiska aspekter Slemhinneförändringar pga. B-vitaminbrist Atrofi av tungslemhinna C-vitaminbrist (Skörbjugg) Försämrad kollagensyntes, tandlossning, ar gingivalblödning. Dåliga kostvanor(frekvent sockerintag) Ökad risk för karies. Erosionsskador (citron, vinäger, drycker) Bisfosfonatbehandling av osteoporos

8 Behandling sjukdom Häva svälten, LPT SSRI preparat KBT Familjeterapi (främst på<18 år) Mandometer ar Våg som registrerar kostintag och kontinuerlig mättnadsskattning. Behandling odontologisk Stödbehandling pga. muntorrhet

9 Förekommer i litteratur av Linné på 1700-talet, i modern tid på 1970-talet. Drabbar 1-2% bland unga kvinnor (vanligare än anorexia ) Debuterar vanligen i sena tonåren men även vuxna kan insjukna 10 gånger vanligare hos kvinnor än hos män Till skillnad från en patient med som har total kontroll över matintaget brister kontrollen hos en bulimiker. ar Diagnoskriterier enligt DSM V: Hetsätning (att under en avgränsad tid, t. ex. 2 timmar, äta betydligt mycket mer än vad som är normalt samt att uppleva kontrollförlust när man äter, t.ex. att känna att man inte kan sluta äta). Återkommande olämpligt kompensatoriskt beteende för att motverka viktuppgång (t.ex. kräkningar, laxermedel, diuretika andra läkemedel, fasta, överdriven träning) Både hetsätning och det kompensatoriska beteendet förekommer minst 1 gång/vecka under 3 månader. Självkänslan är starkt och överdrivet kopplad till utseende och vikt.

10 Hetsätningen upplevs ångestdämpande för stunden men leder oftast till en känsla av misslyckande. Detta i sin tur leder till ny intensiv ångest som utlöser det kompensatoriska beteendet. Det vanligaste kompensatoriska beteendet är kräkning. ar ger oftast diffusa symtom som kan vara svåra att upptäcka för omgivningen. Ofta upptäcks sjukdomen sent vilket gör att patienten hunnit utsätta sig själv för mycket lidande.

11 Psykiska symtom viktfobi, ångest, känsla av skam och maktlöshet, störd kroppsuppfattning och överdrivet fokus på kropp och mat vilket ofta leder till social isolering och ensamhet. Koncentrations- och sömnsvårigheter. Negativ självbild, depression. Fysiska symtom mag- och tarmbesvär, orala symtom ar Komplikationer Bristtillstånd, hjärtarytmier, orala skador, blödningar och sår i matstrupe och ventrikel, sociala komplikationer m.m. Det är inte ovanligt att bulimipatienter också har ett samtidigt missbruk av alkohol droger.

12 Odontologiska aspekter Erosionsskador tänder Skovelformade palatinalytor på överkäksincisiver samt occlusalt på molarer 'cuppings'. Erosionsskador slemhinnor främst mjuka gommen Mekaniska skador ar Vid användande av olika tillhyggen Bristtillstånd Såsom vid AN(vitaminer, elektrolyter, m.m.) Kostvanor, karies Högt sockerintag

13 Behandling sjukdom SSRI KBT Familjeterapi Krompreparat Epileptika Lisdexamfetamin(Elvanse) ar Behandling odontologisk Sedvanlig protetisk behandling vid stora skador. Stödbehandling pga. muntorrhet

14 Ny diagnos inom DSM men har använts kliniskt i ca 20 år. Diagnoskriterier enligt DSM V: Hetsätning (att under en avgränsad tid, t. ex. 2 timmar, äta betydligt mycket mer än vad som är normalt samt att uppleva kontrollförlust när man äter, t.ex. att känna att man inte kan sluta äta). ar Hetsätningsepisoderna är förknippade med minst tre av följande: a) personen äter mycket snabbare än normalt b) personen äter tills en obehaglig mättnadskänsla uppnåtts c) personen äter stora mängder mat utan att känna fysisk hunger d) personen äter ensam på grund av skam för de stora matmängderna e) personen känner sig äcklad av sig själv, nedstämd mycket skuldtyngd efter att ha hetsätit Personen är tydligt plågad av hetsätandet Hetsätning förekommer minst 1 gång/vecka under 3 månader. Hetsätningen är inte förknippad med upprepad kompensation och förekommer inte enbart under förloppet av anorexi bulimi.

15 Ny diagnos Bristande intresse för mat för själva ätandet Undviker viss sorts mat baserat på färg, form, konsistens Leder till att kroppens behov av näring och energi ej uppfylls Diagnoskriterier enligt DSM V: Viktnedgång Näringsbrist Negativ påverkan på allmäntillstånd och social funktion Ofta störd kroppsuppfattning ar

16 Många personer med andra sdiagnoser har dessa problem. Kallas ofta ortorexi i Sverige vilket är felaktigt då ortorexi inte är en formell psykiatrisk diagnos. Ortorexi inkluderar ej träning. ar

17 ar Då personen har allvarliga problem med ätandet men inte uppfyller diagnoskriterierna för någon av övriga sdiagnoser. Atypisk anorexia : alla kriterier för anorexia uppfylls men vikten är normal trots viktnedgång. Bulimi/hetsätning: alla kriterier uppfylls men förekommer med längre intervall än kriterierna anger. Självrensning: Normalviktig person som regelmässigt kompenserar efter endast lite mat (t.ex. kräkning efter två kakor) Nattätnings: upprepade stora nattliga mål mat trots att man redan ätit tillräckligt under dagen. ar

18 Symtom på /födorelaterat där inget av diagnoskriterierna för övriga diagnoser uppfylls. ar

19 Odontologiska aspekter Stödbehandling, profylax vid Ekonomiska aspekter Särskilt Tandvårds Bidrag(STB) Grupp 1. Muntorrhet pga. långvarig läkemedelsbehandling Grupp 9. Frätskador på tänder Syftar till profylax och stödbehandling 100,200 och 300 åtgärder. (600 kr/halvår) Rehabilitering (KS15) Grupp 15. Rehabilitering av medicinskt återställda patienter

20 Källor Internetmedicin Internetmedicin hos barn, ungdomar och vuxna utredning och behandling. Vårdprogram Landstinget i Värmland. Frisk & Fri, Riksföreningen mot ar Statens beredning för medicinsk och social utvärdering