Rekommendationer i sammanfattning
|
|
- Ulrika Bergman
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rekommendationer i sammanfattning Tidig intervention gentemot nydebuterade unga patienter ska prioriteras. Patienter med svåra ätstörningstillstånd ska erbjudas konkret matstöd och nutritionsbehandling som ett komplement till annan psykosocial behandling. Patienter med ätstörningsdiagnos och annan psykiatrisk samsjuklighet ska erbjudas specialiserad ätstörningsvård parallellt och integrerat med behandling från allmänpsykiatrin, BUP eller beroendevården som samarbetar i professionella nätverk.
2 Rekommendationer forts Heldygnsvård ska endast användas i undantagsfall vid svåra svälttillstånd och långvarig inläggning ska undvikas. Barn och ungdomar och deras familjer ska erbjudas familjeinterventioner/familjeterapeutisk behandling med fokus på ätstörningen. Vuxna patienter med bulimia nervosa bör i första hand erbjudas evidensbaserat självhjälpsprogram. I nästa steg bör patienten erbjudas KBT eller IPT.
3 Rekommendationer forts.. Stärk upptäckarnivån genom utbildningssatsningar riktade mot skolhälsovården, ungdomsmottagningar och primärvården. Introducera SEDI som webbaserat diagnosverktyg i primärvården.
4 Vårdnivåer BUP Vuxenpsykiatrin Specialiserad ätstörningsvård Diagnostisera Behandla allvarliga ätstörningstillstånd (inkl. nutritionsbehandling) Skolhälsovård Ungdomsmottagning Upptäcka Stödja Motivera Somatiska undersökningar Remittera Primärvård BUM Upptäcka Diagnostisera Stödja Lågintensiv behandling Somatiska undersökningar/ kontroller Remittera Basansvar Akutansvar Upptäcka Diagnostisera Behandla Remittera
5 Prioriteringar inom den Specialiserade ätstörningsvården Prioriteringsgrupp 1 Behöver snabb tillgång till vård inom 1 mån Prioriteringsgrupp 2 Behöver få vård inom relativt kort tid inom 2 mån Prioriteringsgrupp 3 Väntetiden till vård är inte en kritisk framgångsfaktor inom 3 mån
6 Prioriteringar forts.. Prioriteringsgrupp 1 Barn och ungdomar under 16 år med: Anorexi och låg vikt eller snabb viktminskning. Allvarlig anorexi med somatiska komplikationer. Allvarlig ätstörning och allvarlig krisreaktion. Ungdomar över 16 år och vuxna med anorexi med allvarlig undervikt samt försämring senaste månaderna med somatiska komplikationer. Prioriteringsgrupp 2 Barn, ungdomar och vuxna med bulimi med somatiska komplikationer. Barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar med risk för somatiska komplikationer. Prioriteringsgrupp 3 Patienter oavsett ålder med ätstörning/bulimi utan somatiska komplikationer. Vuxna patienter med mångåriga ätstörningar eller måttliga ätstörningssymtom.
7 Försäkringsmedicin vid ätstörningar Sjukpenning: Gäller alla under en begränsad period. Aktivitetsersättning: Gäller personer år med mycket allvarliga ätstörningstillstånd oftast i kombination med någon neuropsykiatrisk samsjuklighet. Arbetsförmågan ska vara varaktigt nedsatt i förhållande till hela arbetsmarknaden. Sjukpenning i förebyggande syfte: Gäller den som ska genomgå behandling för sin ätstörning (där utebliven behandling innebär risk för försämring). Läkarutlåtande ska skickas in på särskild blankett med behandlingsplan och beräknad tid för behandlingen. Tillfällig föräldrapenning: Gäller föräldrar till barn upp till 16 år. Ersättning betalas ut med 60 dagar/barn och år. Ytterligare 60 dagar kan betalas ut i särskilda fall. Barn med mycket allvarlig ätstörning mellan år kan få obegränsat antal dagar med särskild föräldrapenning. Dock ej längre än till barnet fyller 18 år.
8 Socialstyrelsens rekommendationer vid sjukskrivning av personer med ätstörningar Anorexia nervosa ICD 10: F50.0, F50.1, F50.9 Vid anorexia nervosa med måttlig undervikt bör sjukskrivning helt undvikas. Vid anorexia nervosa med allvarlig svält och svår undervikt kan tillfällig sjukskrivning 2-5 månader behövas. Vid långvarig allvarlig undervikt på grund av anorexia nervosa kan inte alltid full arbetsförmåga återställas. Arbete på deltid kan vara ett alternativ för att undvika social isolering och ytterligare kronifiering. Sjukskrivning i förebyggande syfte kan behövas då patienten genomgår medicinsk behandling som kräver daglig närvaro t.ex. dagvårdsbehandling.
9 Socialstyrelsens rek. Bulimia nervosa ICD 10: F50.2, F50.3, F50.0 Sjukskrivning vid bulimia nervosa är många gånger kontraproduktiv och bör oftast undvikas. Vid bulimia nervosa med allvarliga och destruktiva symptom kan patienten behöva behandlas i dag- eller heldygnsvård. Sjukskrivning under behandlingen är då indicerad. Vid långvariga och behandlingsresistenta fall av bulimia nervosa kan inte alltid full arbetsförmåga återställas. Arbete på deltid kan då vara ett alternativ för att undvika social isolering och ytterligare kronifiering.
10 Kvalitetsindikatorer som följer upp implementering av RVP Andel barn och ungdomar i prioriteringsgrupp 1 och 2 som har en väntetid till nybesök som understiger två veckor Andel nya patienter som nyregistrerats i kvalitetsregistret RIKSÄT/Stepwise (av den totala andelen nya patienter som erbjuds behandling) Andel patienter där det gjorts en dokumenterad vårdplan Andel patienter som efter ett år följts upp i kvalitetsregistret RIKSÄT/Stepwise Andelen patienter som vid uppföljning efter ett år inte längre uppfyller diagnostiska kriterier för någon ätstörning (SEDI) Andelen patienter som vid uppföljning efter ett år uppvisar signifikant förbättring i sin ätstörningspatologi (EDE-Q)
11 Kvalitetsindikatorer Andel patienter som diagnostiseras med ätstörning med undervikt som har somatiskt status registrerat i journalen inom en vecka Andel patienter med diagnostiserad ätstörning för vilka det gjorts en dokumenterad vårdplan Andel patienter med ätstörning och behandlingskomplicerande samsjuklighet där det finns en dokumenterad gemensam vårdplan mellan relevanta specialiteter Andel nya patienter som nyregistrerats i kvalitetsregistret RIKSÄT / Stepwise Andel patienter som efter ett år följts upp i RIKSÄT / Stepwise
12 Kvalitetsindikatorer Andel patienter som vid uppföljning efter ett år uppvisar en klinisk signifikant förbättring (EDE-Q) Andelen patienter i prioriteringsgrupp 1 med väntetid < 15 dagar Andel patienter som erbjuds för diagnosen (och ålder) relevant, evidensbaserad behandling Andel nya patienter som erbjudits konkret matstöd Andel patienter som vid uppföljning efter ett år inte längre uppfyller diagnoskriterierna för ätstörning (SEDI)
13 Utmaningar inför framtiden Förändrade diagnostiska kriterier ny epidemiologisk kunskap Utveckla alternativ till långa vårdperioder i heldygnsvård Utveckla anpassade behandlings-/stödformer för äldre långtidssjuka patienter med ätstörningar Brygga över klyftan mellan överviktsvård och ätstörningsvård för att förbättra omhändertagandet av överviktiga patienter med ätstörningar Utveckla Internetbehandlingsalternativ för patienter med hetsätning (primärvården) Mer kliniskt baserad forskning och utvärdering om anpassade (matchade) behandlingsformer
Ätstörningar Ulf Wallin
Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk
2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster
ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten
Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare
Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?
HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa
HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa Första linjens ansvar och uppgifter Förhållningssätt Så mycket som möjligt av vård och stöd till barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska ske i första linjens vård,
Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på
Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på Ulf Wallin Barnpsykiater Forsknings- och utvecklingsledare Kompetenscentrum Ätstörningar - SYD Äter för lite Restriktiva ätstörningar Anorexia nervosa Undvikande
Avtalsuppföljning Mando AB och översynen av tillgänglighet till ätstörningsvården i Södra Älvsborg
1 (14) Rapport Datum 2013-06-12 Diarienummer HSN 6 28-2012 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Kajsa-Mia Holgers, Leena Ekberg och Gunnel Sjöberg Telefon: 010-441 39 46 gunnel.sjoberg@vgregion.se
Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden
Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland 10 moderata förslag för att vända trenden Hur ser det ut i Västmanland? Barn och ungdomar i Västmanland har det generell sett bra, men det
Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län
Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens
Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?
Brännpunkt Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför? www.menti.com MENTI 1: KOD xxxxxx Vad ska allvarligt sjuka patienter som inte svarar på evidensbaserade behandlingar erbjudas för vård? 1.
ÄTSTÖRNING VID DIABETES
ÄTSTÖRNING VID DIABETES Ulf Wallin Barnpsykiater Forsknings- och utvecklingsledare Kompetenscentrum Ätstörningar - SYD Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa Undvikande/restriktiv ätstörning (ARFID)
Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser
Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vårdöverenskommelse Giltig fr.o.m: 2018-06-25 Giltig t.o.m: 2020-06-01 Faktaägare:
RIKSÄT Uppföljning version 1.0
Ärendeansvarig Patientens personnr Namn Informationsdatum Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella): (ÅÅÅÅ-MM-DD) Ange datum då vården på enheten påbörjades.
Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter
Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter Marianne Kjaeldgaard Universitetslektor Övertandläkare Karolinska Institutet Odontologiska Institutionen Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa
Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdöverenskommelser Giltig fr.o.m: 2017-06-01 Faktaägare: Sandor Eriksson, verksamhetschef vuxenpsykiatrin Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och
Försäkringskassan. Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan. Läkarutbildning 2018
Försäkringskassan Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan Diagnosgruppernas fördelning av de sjukfall som september 2018 registrerats vid försäkringskassan
Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare
Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade
Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling
Information om försäkringsmedicin Thomas Edekling Vad är försäkringsmedicin? Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar
Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin
Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin Omfattning na gäller för personal inom primärvården och psykiatrin vid insatser till vuxna personer med psykisk problematik och/eller personer
Ätstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
Nätverksform utveckling pågår En väg in. BUP eller Första linjen Förebyggande råd och stöd
Nätverksform utveckling pågår En väg in BUP eller Första linjen Förebyggande råd och stöd Anna Jonsson, Regional samordnare för Första linjen och En väg in, BUP Skåne Processledare Uppdrag psykisk hälsa,
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5
Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma
Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning
Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?
Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden
Ett utvecklat samarbete. - Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder
Ett utvecklat samarbete - Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder 0 Ett utvecklat samarbete mellan verksamheter som möter barn och ungdomar
AT-läkare Dag Om socialförsäkringen
Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 225 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje
Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se
Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten
Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering
Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan
Välkommen till en dag kring sjukskrivning Agenda för dagen 8:30-9:15 Inledning 9:15-9:35 Fika 9:35-10:35 Sjukskrivning ur ett samhällsperspektiv 10:40-12:00 Våra olika uppdrag och vad vi har att förhålla
SyJe med kvalitetsregister. Stepwise, RIKSÄT och det na5onella projektet: Utvecklingen av svenska kvalitetsregister och registerforskning
Stepwise, RIKSÄT och det na5onella projektet: Utvecklingen av svenska kvalitetsregister och registerforskning Andreas Birgegård, PhD Registerhållare, Stepwise ansvarig Kvalitetsregister Pla,ormsprojektet
2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab
Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab Anorexia Nervosa Diagnostiska kriterier Viktnedgång, som leder
Rehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,
depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND
BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND Seminarium i Riksdagen den 22 februari 2017 Stephan Hau Professor i klinisk psykologi, Stockholms universitet leg psykolog, leg psykoterapeut PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND
REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS
1 (4) Datum 2015-03-10 Diarienummer HS 126-2015 HSD-A 12-2015 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2015 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tecknade
Ärende 15. Svar på motion: Samla och utveckla ätstörningsvården (V) PROTOKOLLSUTDRAG Regionstyrelsen. Peder Björn
PROTOKOLLSUTDRAG Regionstyrelsen Ärende 15 Svar på motion: Samla och utveckla ätstörningsvården (V) Regionstyrelsen tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t avslå motionen. Svar på motion: Samla och
Oktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,
Klinisk Försäkringsmedicin en introduktion Försäkringsmedicin Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas
Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren
Maria Ungdom Samordnade insatser för ungdomar med missbruk & Gisela Baumgren 1 Maria Ungdom Maria Ungdom startades 1966 Antal anställda: 85 personer Vårddygn: 2 038 (2013) Antal öppenvårdsbesök: 28 500
Överenskommelser HSN-SON Syfte
Överenskommelser HSN-SON Syfte Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Patienter/brukare ska inte falla mellan stolarna
Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3
Etanol Etylalkohol - Alkohol Presentationstitel Månad 200X Sida 3 C2H5OH Presentationstitel Månad 200X Sida 4 ICD 10 (1) stark längtan efter alkohol (2) svårighet att kontrollera intaget (3) fortsatt användning
Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa
Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd
FEDiCS och Riksät: avslutsregistrera det gamla, ini<alregistrera det nya
nationellt ätstörningsbehandling RIKSÄT IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII
Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen
Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen BUP-kongressen 20-21 april 2016 Uppsala Initialvårdkontakt och diagnostik Vårdbegäran innehåller kontaktanledning ramar in första besöket. Fråga till klinikern.
Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro
Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet
Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundvall-Härnösand. Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 1
Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundvall-Härnösand oktober 2011 Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 1 Innehållsförtackning 1. Inledning.4 2. Sammanfattning.5
REGIONALT VÅRDPROGRAM. Ätstörningar
REGIONALT VÅRDPROGRAM Ätstörningar 2009 REGIONALT VÅRDPROGRAM Ätstörningar 2009 Rapporten är framtagen av Anna-Maria af Sandeberg Andreas Birgegård Lillian Mohlin Christel Nordlander Ström Claes Norring
Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare
Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade
Cancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI
www.slso.sll.se Cancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI Varför behövs rehabilitering? En av tre svenskar får cancer under sin livstid Snart varannan 2030-situationen Sex av tio lever tio år efter
Vi är Försäkringskassan
Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,
Beroendecentrum I Norrbotten
2014-08-22 Beroendecentrum I Norrbotten Invånarna i Norrbotten ska mötas av en missbruks- och beroendevård som är lätt tillgänglig, har hög kvalitet och är effektiv. Vården som utgår från evidensbaserad
Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden
Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och
Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning
Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning Susanne Leander Processledare inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen susanne.leander@rjl.se Kvinnor; 15,9 Män; 8,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0
Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?
Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24
Vårdprogram för ätstörningsbehandling
Version nr Diarie nr År/löp nr 2 Sidan 1 av 29 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Vårdprogram för ätstörningsbehandling Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd www.socialstyrelsen.se/riktlinjer Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare, handläggare på Försäkringskassan
FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom
FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Dagens innehåll BUP - organisation och uppdrag Bas - fakta för FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Kliniska frågor Lagstiftning Stöd till Anhöriga 2 Organisation
Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa
Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden
Psykiatrin i siffror. Arbetssätt inom psykiatrisk öppenvård BUP Skåne
Psykiatrin i siffror 190515 Arbetssätt inom psykiatrisk öppenvård BUP Skåne BUP Regional öppenvård BUP Regional heldygnsvård och specialteam Här finns FL/BUP Skåne 671 anställda 1 akutmottagning 292 705
Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och
8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning
Skånevård Sund Division Psykiatri Barn- och ungdomspsykiatrin
Skånevård Sund Division Psykiatri Barn- och ungdomspsykiatrin Dokumentnamn Dokumenttyp Dokument-id Versionsnummer Gränssnittsdokument Riktlinje 1.0 Fastställd av Regional ledningsgrupp öppenvård Regional
Ätstörningar hos barn, ungdomar och vuxna - utredning och behandling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Division psykiatri 1 21 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Chef för FoU Karin Haster divisionschef 2015-12-08 2018-12-08
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 10 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anne-Marie Norén Förslag att införa vårdval för patienter med långvarig smärta och psykisk ohälsa samt införande
Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014
Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext
Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Ätstörningar hos barn, ungdomar. utredning och behandling
Utgåva: 1 Godkänd av: Claus Vigsø, divisionschef 2011-02-15 2014-02-14 Vårdprogram 1 (33) Utarbetad av: Ute Attermeyer, överläkare, Susanne Träff-Karlsson, sjuksköterska, Maria Eklund, sjukgymnast, Märit
Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2013-03-06 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
En retrospektiv analys av effekten av familjeinvolvering på en heldygnsavdelning i behandlingen af anorektiske barn och ungdomar
En retrospektiv analys av effekten av familjeinvolvering på en heldygnsavdelning i behandlingen af anorektiske barn och ungdomar Maiken Fjelkegård, barn- och ungdomspsykiater, SCÄ Else Marie Olsen, barn-
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet
Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta
Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning
Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Kompetenscentrum för primärvård i Skåne Allmänläkarkonsult Skåne Nationellt kliniskt kunskapsstöd Ämnesgrupp Ögon i arbete reflektioner kring en påbörjad process Anders Lundqvist Specialist i allmänmedicin
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013
Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.
Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning
De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare
De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker
Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan
Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför
Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef
Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef
Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion
YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit
Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum Lena Grönberg Lidén, Sanna Aila och Claes Erixon
Version nr Diarie nr År/löp nr 4 Sidan 1 av 9 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Barn- och ungdomspsykiatriska klin 2014-04-07 Upprättad av (befattning, namn)
Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet
Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet 2013 E T T S A M A R B E T E M E L L A N : Barn- och ungdomsmedicinsk och Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning i Gamlestaden Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...
~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ '"'e-l F k:
~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W '"'e-l F k: 2012-03-08 Funktionsnedsättning fil Försäkringskassan Ersättninqsformer,,-., Sjukpenning, SjukersättningIaktivitetsersättning o Handikappersättning
Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Implementering rekommendation. Riskhanteringsplan. nationellasjalvskadeprojektet.se
Implementering rekommendation 4 Riskhanteringsplan nationellasjalvskadeprojektet.se Riskhanteringsplan Vårdplanen ska innehålla en riskhanteringsplan som i sin tur ska innehålla en krisplan. Tillsammans
Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården
Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Versionshantering Datum 2016-04-26
Riskbruk, missbruk och beroende
Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte
Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar
Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna
Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.
Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,
Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM
Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att
Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer
Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Kliniskt meningsfullt uppföljningssystem
Psykiatrin i fickan Processledare: Peter Jacobsson, Psykiatrin Halland Samarbetspartner: Richard Grönevall, Carmona Verksamhetschef: Aslak Iversen, Psykiatrin Halland Kliniskt meningsfullt uppföljningssystem
Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå
BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.
Styrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2
Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården 2017-04-25 Version: 1.2 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-02-03 Första version 2016-04-26
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,