Ätstörningar Ulf Wallin

Transkript

1 Ätstörningar Ulf Wallin Wallin

2 Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning

3 Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk sjukdom Endast schizofreni har fler vårddagar i psykiatrisk slutenvård Anorexia nervosa har fler i somatisk sjukvård. Wallin

4 Varningstecken Oförklarlig viktnedgång/viktstagnation och/eller utebliven längdtillväxt. Sekundär amenorrhe utan uppenbar medicinsk orsak. Uttalat kroppsmissnöje Överdrivet tvångsmässigt motionernade Upptagenhet att gå ner i vikt trots att personen är smal. Tappar intresse för det som ligger utanför mat kropp och skolarbete. Börjar dra sig undan från kompisar Wallin

5 BMI procent Faktaruta 11. Procent av förväntad kroppsvikt (% EBW): Patientens BMI/normalt BMI för ålder, längd och kön X 100. Medelvärde för BMI avseende ålder, längd och kön finns i längd-viktkurvorna som rekvireras från skolhälsovården (Wikland m.fl., 2002)

6 Nya kliniska riktlinjer för utredning och behandling av ätstörningar Svenska Psykiatriska föreningen Gothia förlag

7 2015

8 Utredning Inriktas i huvudsak mot tre huvudgrupper av symtom: Medicinskt tillstånd: bedöma svältpåverkan, effekter av hetsätning och effekter av kompensatoriska beteenden som kräkningar. Specifik psykopatologi: Ätbeteenden och psykologiska symptom som är relaterade till ätstörningen. Generell psykopatologi: Övriga psykiatriska symptom som inte är specifika för ätstörning men som ofta förekommer samtidigt hos patienter med ätstörning.

9 Bemötande Patienten har ofta en ambivalens och rädsla för förändring som kräver ett ständigt pågående motivationsarbete. En förtroendefull relation, som bygger på kompetens och förståelse från behandlarna, är själva grunden för ett förändringsarbete.

10 Behandling av anorexia nervosa. 1. Engagera patienten och om möjligt familj och anhöriga i en behandlingsallians. För den unga patienten skall familjens aktiva medverkan säkerställas. 2. Medicinsk stabilisering och motverka de kognitiva effekterna av svält genom att häva svälten. 3. Strukturerad psykologisk behandling. Farmakologisk behandling har inte effekt på själva anorexisjukdomen. Värdet av farmakologisk behandling är begränsad när patienten är i svält.

11 Heldygnsvård vid anorexia nervosa Behandling i heldygnsvård kan bli nödvändigt vid grav undernäring. Patienter med anorexia nervosa bör helst behandlas på en psykiatrisk vårdenhet som kan erbjuda kvalificerad renutriering. Bedömning och samarbete med medicinsk klinik viktigt

12 Allvarliga somatiska tecken då inläggning kan bli aktuellt: Allvarlig svält och viktnedgång t ex BMI<14 hos vuxna snabb och uttalad viktnedgång hos barn Total matvägran/dryckvägran Puls <40, eller tachycardi >120 eller pulsstegring i stående > 20 slag/min. Blodtryck <90/60 i liggande. Blodtrycksfall i stående >10 mmhg. Wallin

13 Kroppstemperatur <35,5 Allvarliga elektrolyt-rubbningar Förlängd QT-tid Tecken på uttorkning Allvarliga ödem Påverkat allmäntillstånd (svimmat, muskelsvaghet, hjärtklappning, tryck över bröstet, etc) Wallin

14 Vid bedömning av det medicinska allvaret är det inte enskilda värden som avgör utan den samlade kliniska bilden. Patienter som uppfyller ovanstående men ej är samarbetsvilliga bör bedömas avseende vård enligt LPT. Wallin

15 Centrala parametrar att följa vid anorexia nervosa Vikt Puls Liggande och stående Blodtryck Liggande och stående Kroppstemperatur Wallin

16 Behandlingsupplägg Tre olika former av anorexia nervosa beroende på ålder och sjukdomsduration Wallin

17 Anorexia nervosa hos barn och ungdomar Snabbt insatt behandling med fokus på viktuppgång. Familjeterapi är den evidensbaserade behandlingsmetoden. De flesta (cirka 70%) blir helt friska med rätt behandling

18 Anorexia nervosa hos vuxna Konkret stöd för att bryta svälten och normalisera ätbeteendet. Medicinsk stabilisering inom öppenvård kan ofta vara tillräckligt. Individuell psykologisk behandling i öppenvård. Ungefär hälften kommer helt ur sin anorexisjukdom. Wallin

19 Svår och långvarig anorexia nervosa. Cirka 10 % av alla som drabbas. Lågintensiv behandling med fokus på bättre livskvalitet och förbättrad adaptiv funktion. Restaurering av vikten är inte ett primärt fokus även om en förbättrad nutrition är av stor betydelse. En del kan fortfarande bli friska. Wallin

20 Behandling av bulimia nervosa Första steget är att erbjuda konkret stöd för att normalisera ätbeteendet och bryta hetsätning och kräkning: Ett evidensbaserat självhjälpsprogram med behandlarstöd kan vara för en del vara tillräckligt. Kognitiv beteendeterapi (KBT) bör i första hand erbjudas, i andra hand interpersonell psykoterapi (IPT). Ungdomar skall i första hand erbjudas familjeterapi, KBT anpassad till deras ålder med föräldraengagemang, kan vara ett alternativ.

21 Farmakologisk behandling med Fluoxetin 60 mg kan komplettera ovanstående behandlingsinsatser. Korrigera medicinska komplikationer (hypokalemi). Behandla samsjuklighet (t.ex. missbruk, depression). Remiss till tandläkare för förebyggande terapi och åtgärdande av tandskador. Wallin

22 Behandling av hetsätningsstörning Som vid bulimia nervosa kan ett evidensbaserat självhjälpsprogram med behandlarstöd vara första insatsen. KBT är förstahandsbehandling. Medicinering kan vara ett tillägg till behandling för patienter med psykiatrisk samsjuklighet, Fluoxetin i dosen 60 mg dagligen.

23 Primärvård Upptäcka och motivera för behandling och vid behov remittera till annan instans. Behandling inom primärvården: Lågintensiv behandling kan ges för lindriga och okomplicerade ätstörningar utan medicinska komplikationer Somatiska kontroller, råd och stöd, dietiststöd Wallin

24 Vid medicinska komplikationer remitteras patienten vidare till psykiatrin. Wallin

25 Remissvägar I första hand remiss till närmaste allmänpsykiatri, barn eller vuxen. Lokala ätstörningsteam finns inom fler verksamhetsområden. Region Skånes Ätstörningscentrum (RSÄ) finns i Lund Samordnad enhet för barn och vuxna. Wallin

26 Prioriteringsgrupp 1 Behov av intensiva specialiserade behandlingsinsatser Barn under 13 år med ätstörning eller misstänkt ätstörning Barn och ungdomar under med allvarlig anorexia nervosa 16 år och somatiska komplikationer. Patienter över 16 år med anorexia nervosa och påtaglig undervikt med uttalade somatiska komplikationer.

27 Prioriteringsgrupp 2 Behandlas i öppenvård inom specialiserad eller subspecialiserad vård eller allmänpsykiatrisk verksamhet Bulimia nervosa med somatiska komplikationer. Barn och ungdomar under 16 år med anorexia nervosa och låg vikt utan somatisk påverkan. Patienter över 16 år med anorexia nervosa med låg vikt utan somatisk påverkan. Övriga ätstörningar med risk för somatiska komplikationer.

28 Prioriteringsgrupp 3 Behandlas i öppenvård inom psykiatrisk verksamhet alternativt kan även behandlas inom primärvård Bulimia nervosa utan somatiska komplikationer. Vuxna patienter med mångårig ätstörning eller måttliga ätstörningssymtom. Övriga ätstörningar hos ungdomar och vuxna.