Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning
|
|
- Bernt Lundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att åldras med funktionsnedsättning framtida utmaningar Jan Lexell Professor, överläkare Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund Vi lever allt längre Förbättrat omhändertagande gör att fler överlever med olika skador och sjukdomar Idag allt fler som åldras med en funktionsnedsättning! Åldrandeprocessen och andra problem till följd av ökande ålder Brett spektrum av medicinska, sociala, psykologiska och arbetsmarknadspolitiska aspekter Vad kan forskningen bidra med och vad kan vi inom sjukvården göra? Vilka gäller det? Personer som tidigare i livet drabbats av en skada eller sjukdom Inte primärt de som drabbas av en funktionsnedsättning på ålderns höst Skadan eller sjukdomen kan vara fysisk eller psykisk, och drabba alla delar av kroppen 1
2 Ett biopsykosocialt perspektiv Inbegripa personen, dennes anhöriga men även den miljö personen befinner sig i Forskningen inom CASE inriktad mot just olika grupper av personer samt miljöaspekterna Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Hälsa Aktivitet Omgivningsfaktorer Personfaktorer Delaktighet WHO: International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF) (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) Utifrån sjukvården och samhället Hur skapar vi bästa möjliga förutsättningar för att uppnå en hög livstillfredsställelse Utifrån forskningen Vilket samband finns mellan olika faktorer i ICF och hur samverkar de, och hur kan vi skapa underlag för bättre råd, stöd, omhändertagande, rehabilitering Stödja individen och dennes anhöriga att ta ett eget ansvar och lära sig hantera sin nya situation samtidigt som sjukvård och samhälle finns som stöd 2
3 Polio i Sverige Senare i livet post-polio VACCIN De symtom, försämringar eller besvär som efter en stabil period senare i livet drabbar personer som haft polio Ökad muskelsvaghet och uttröttbarhet i musklerna Generell trötthet, smärta vid aktiviteter Svårigheterna att utföra sina vardagssysslor Förändrade arbetsuppgifter Påverkan på fritidssysslor, boende och relationer En effekt av ökande ålder Rehabilitering vid post-polio post-polio personligt oberoende/beroende fysisk aktivitet och träning Post-polio går inte att bota men vi kan lindra konsekvenserna genom olika rehabiliteringsåtgärder! Ålder 3
4 Rehabilitering vid post-polio Målet är att varje person med post-polio ska få kunskap och insikt för att bli medveten om sina möjligheter och uppnå en så god livstillfredsställelse som möjligt Livsstilsförändring Kunskap om post-polio Anpassade dagliga aktiviteter Arbetslivsinriktade åtgärder Anpassad fysisk aktivitet och motion Förflyttningshjälpmedel Ortoser och bandage Läkemedel Icke-farmakologisk smärtbehandling Samhällets stödinsatser Djupintervjuer Rehabiliteringen var en positiv vändpunkt i en aktiv förändringsprocess Före: en negativ spiral utan kontroll Direkt efter: förändringsprocessen börjar Första året efter: kampen att klara förändringen Efter 1 år: en förändring mot ett nytt liv utvecklat nya vanor känsla av kontroll ser framtiden an med tillförsikt acceptans och en positiv självkänsla Hur kan sjukvården arbeta med personer som åldras med funktionsnedsättning inte bara när problem uppstår utan även förebyggande? 4
5 Framtiden! Fortsatt satsning på forskning Åldrande, funktionshinder och stödjande miljöer Fortsatt samverkan med sjukvården Team, samverkan, vård och rehabilitering Fortsatt samverkan med det omgivande samhället Kunskap, insikt, delaktighet, avveckling och utveckling 5
ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!
ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är
Modern rehabilitering En process med många delar
Modern rehabilitering En process med många delar Jan Lexell, MD PhD DPhil h.c. Professor i rehabiliteringsmedicin Institutionen för neurovetenskap, Uppsala Universitet Överläkare, Akademiska sjukhuset
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors
Projektredovisning Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Bakgrund Personer med kognitiva funktionshinder uttrycker att man inte känner sig delaktig
Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum
Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum Film Dagens innehåll Del 1 - Bakgrund Varför IBIC? Ärendeprocessen Språket och strukturen 10 min Del 2 - Delaktighet Motivation Förhållningssätt
INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF
NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet
ICF Plattform för kvalificerad rehabilitering. Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m.
ICF Plattform för kvalificerad rehabilitering Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m. ICF Hälsobetingelse (störning/sjukdom) Kroppens funktioner & strukturer Aktiviteter Delaktighet Omgivningsfaktorer
Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet
Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens
Ny klassifikation av socialtjänstens insatser
Ny klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Avdelningen för regler och behörighet 2013-10-24 Nationellt fackspråk för vård och omsorg Insats inom socialtjänsten
Individens behov i centrum
Individens behov i centrum Ett gemensamt sätt att beskriva individens behov, mål och resultat Johan Hansson & Åsa Wassbäck Bakgrund och utveckling 2008-2012 2013-2015 2016 - Öppna jämförelser Nationellt
Rehabilitering för personer med hjärntumör
Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering
Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum
Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum Dagens innehåll Del 1 Bakgrund Varför IBIC Ärendeprocessen Språket och strukturen Fika 20 min Del 2 Reflektions- och diskussionsövningar
ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri
Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella
Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014. Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014
Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014 Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014 ICF* DOKUMENTATION UR MEDICINSKT ANSVARIG MAS- OCH MAR`s PERSPEKTIV VÅRD- OCH REHABILITERINGSPLANER
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Klassifikationer
1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Kommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län
Kommunal utveckling En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län Den kommunala samverkansarenan i regionen En arena för regional samverkan och samordning gällande kommunala frågor. En politisk styrning
Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning
ICF- FRÅN GRUNDEN Introduktionskurs 404 Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen Klassifikation, kodning och bedömning Praktisk tillämpning baserad på patientfall: Genomförande-,
Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman
Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC Stöd för att beskriva och dokumentera individens behov, resurser, mål och resultat Individens
Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg
Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Ann-Kristin Granberg.behov i centrum 20150924 Äldres behov i
International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF
Kompetenscirkel kring ICF för samarbete runt arbete/sysselsättning inom ramen för projekt GRAF Ingegerd Winqvist Curt Nyström Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa International
Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING
Prel. Internt utbildningsprogram 411 ICF-DOKUMENTATION PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING ICF- den biopsykosociala arbetsmodellen, klassifikation, kodning, bedömning och genomförande. Praktisk
Gemensamt språk och ICF
Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen
Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring
Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet
Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö
Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress Besöksadress Telefon 0470-59 22 50 Box 1223 Rehabiliteringskliniken E-post rehabkliniken@ltkronoberg.se 351 12 Växjö J F Liedholms väg 14 Växjö Sida
REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
REKOMMENDATION FÖR REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING Bakgrund En grav hörselnedsättning försvårar möjligheterna att delta i auditiv kommunikation. För en vuxen person med grav hörselnedsättning
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI MNV234 Rehabiliteringsmedicin med fokus personer med neurologiska funktionshinder, 7,5 högskolepoäng Rehabilitation Medicine with a focus on people with neurological
Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017
Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död
REHABMETODIK. Jan Lexell
REHABMETODIK Jan Lexell Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund Professor, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet REHABMETODIK Rehabiliteringsprocessen
I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa
I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa
Äldres behov i centrum. Erik Wessman
Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre
Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen
Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet
REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- ÖPPENVÅRDSTEAMET
Program för REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- ÖPPENVÅRDSTEAMET VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes Universitetssjukhus rev 2018 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID INLEDNING 4 HJÄRNSKADEENHETENS
ICF-CY implementering inom re-/ habilitering
ICF-CY implementering inom re-/ habilitering Mia Pless Utvecklingschef, Habilitering och hjälpmedel, Landstinget Uppsala län. Forskare, associerad till Uppsala universitet, Forskning om funktionshinder
Socialstyrelsens författningssamling
Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den dag månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tandvård
Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar
Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.
REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- ÖPPENVÅRDSTEAMET
Program för REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- ÖPPENVÅRDSTEAMET VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes Universitetssjukhus 2011 rev. 2013 rev. 2015 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID
Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.
Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,
C9 Kommittémotion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det ska
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2963 av Anders W Jonsson m.fl. (C) Beroendevård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur ansvaret
ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem
Del 1 Introduktion WHO:s internationella klassifikationer Huvudklassifikationer ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem ICF Internationell klassifikation
Tor Ansved, Sara Vive & Anna Salander Neurology Clinic; Neurocampus; Camp Pro NEUROLOGIPATIENTEN HUR GÖR VI?
Tor Ansved, Sara Vive & Anna Salander Neurology Clinic; Neurocampus; Camp Pro NEUROLOGIPATIENTEN HUR GÖR VI? Agenda 1. Neurologiska sjukdomar en översikt 2. Neurologens roll 3. Fysioterapeutens roll 4.
ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg
ICF för intyg Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Mottagande av en ny idé Helt med Anhängare Sympatisörer Ögontjänare Helt emot Bakåtsträvare Tid Vad är ICF? Internationell klassifikation
Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt
Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Anna Kagelind Kurator Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 2019-05-13 Presentationens upplägg Kurators del i
Klass. Dynami sk. Spärrat Tvingande. Fritext Fasta värden. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4. Numeriskt. S=spärrat T=Tvingand. Enhet Min Max Ref.
När rubriknivåerna låsts upp a vi ta bort mallen ICF kort Vårdbegäran Kontaktorsak Närvarande Hälsoproblem Nuvarande hälsoproblem Aktuellt hälsoproblem Hälsoupplevelse Epidemiologit Läkemedel Övriga undersökningar
Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01
LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och
IBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD
IBIC Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD Sara Odelsheim Omsorgshandledare Vård och Omsorg Sektor Socialtjänst Stenungsunds Kommun Sara.odelsheim@hotmail.com wwww.stenungsund.se Nya ord och begrepp
Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd
Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd Rehabiliteringsprogram Specialiserad rehabilitering Rehabiliteringsmedicin VO neurologi och rehabiliteringsmedicin SUS 2015 Inledning
Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga
Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga Innehåll Arbetsförmedlingens uppdrag Bedömning av arbetsförmåga Arbetsförmedlingen Samverkan Specialistinsatser: arbetsterapeut, psykolog Arbetsförmedlingens
Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering Stockholms läns sjukvårdsområde barbro.lagander@sll.se
Gemensamma värderingar och strategier arbetssätt där delad kunskap och kompetens främjar barn med funktionsnedsättningars utveckling och levnadsvillkor Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering
Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap
Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa
Äldres behov i centrum ÄBIC
RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! Äldres behov i centrum ÄBIC Med hjälp av olika dokument har jag sökt sammanställa uppgifter om modellen Äldres behov i centrum - ÄBIC. Modellen
Dokumentation i barn- och skolhälsovården
Dokumentation i barn- och skolhälsovården kartläggning av hälsoinformation från ett biopsykosocialt perspektiv med hjälp av ICF-CY Ylva Ståhl sjuksköterska, filosofie doktor, Omvårdnad styl@hhj.hj.se Bakgrund
Klassifikation av sociala insatser/interventioner
Klassifikation av sociala insatser/interventioner Ett utvecklingsarbete i samarbete med socialstyrelsen och medlemmar Klassifikationer Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem
Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.
Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.
Att göra rätt från början. Om egenmakt och delaktighet vid tillämpningen av LSS
Att göra rätt från början. Om egenmakt och delaktighet vid tillämpningen av LSS ILG-dagen, Ytterjärna 21 april 2018 Barbro Lewin, med dr, funktionshinderforskare, tidigare föreståndare vid Centrum för
Föreläsare och föreläsningar Skånska demensdagen 2017, den 11 och den 12 oktober
Föreläsare och föreläsningar Skånska demensdagen 2017, den 11 och den 12 oktober Presentation av föreläsningar och föreläsare Vårdmiljöns betydelse för äldre personer med nedsatt kognitiv förmåga Susanna
SJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Hemsjukvården i Svedala kommun
Hemsjukvården i Svedala kommun VAD ÄR HEMSJUKVÅRD? Hemsjukvård är den hälso- och sjukvård som Svedala kommun ansvarar för upp till sjuksköterskenivå. Kommunen ska erbjuda habilitering, rehabilitering och
Cancerrehabilitering i Jönköpings län 2011
Cancerrehabilitering i Jönköpings län 2011 En pågående utveckling Arbetsterapeut/Universitetsadjunkt Patienters val och delaktighet är avgörande för en god rehabilitering och en individanpassa rehabiliteringen
Guide för rehabiliteringskliniken
Guide för rehabiliteringskliniken Postadress: Box 1223, 351 12 VÄXJÖ Besöksadress: J F Liedholms väg 14, Växjö E-post: rehabkliniken@ltkronoberg.se Telefon: 0470-59 22 50 Telefax: 0470-59 22 05 Revideras
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med
Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Vinnare 2015. Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus
Vinnare 2015 Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Barnnefrologiverksamheten, verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Juryns motivering: Bedömarna
Parkinsons sjukdom (PS) Rädsla för att falla. Rädsla för att falla alltid negativt?
Rädsla för att falla hos personer med Parkinsons sjukdom STINA B JONASSON stina.jonasson@med.lu.se Parkinsons sjukdom (PS) 22 000 personer i Sverige 2% av personer över 80 år Symtomdebut vid ca 60 år Symtom:
Personer med utvecklingsstörning skapar och utövar sitt sociala medborgarskap -spänningsfält kring delaktighet
Personer med utvecklingsstörning skapar och utövar sitt sociala medborgarskap -spänningsfält kring delaktighet 29.01.2015 PD Ann-Marie Lindqvist www.helsinki.fi/yliopisto 1 Bakgrund Brytningstid då det
OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika
OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika Vad är antibiotika? Antibiotika är läkemedel som används för att behandla och i sällsynta fall förebygga infektioner som orsakas
Rädsla för att falla hos personer med Parkinsons sjukdom. STINA JONASSON
Rädsla för att falla hos personer med Parkinsons sjukdom STINA JONASSON stina.jonasson@med.lu.se Parkinsons sjukdom (PS) 22 000 personer i Sverige 2% av personer över 80 år Symtomdebut vid ca 60 år Symtom:
Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 3 Mappningsregler
Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 3 Mappningsregler Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Mappningsregel 1 Innan man påbörjar mappning
Det finns fortfarande mycket jag kan. Trots att jag har en demenssjukdom! Nya arbetssättet PDU hjälper oss att gemensamt fånga alla delar av det som
Det finns fortfarande mycket jag kan. Trots att jag har en demenssjukdom! Nya arbetssättet PDU hjälper oss att gemensamt fånga alla delar av det som är jag. Vill du ställa frågor/reagera på PDU så kan
Delaktighet i vardagssituationer
Delaktighet i vardagssituationer Vad behöver barn för att kunna äta, sova och leka? Margareta Adolfssson Leg sjukgymnast, utvecklingsledare Habiliteringen Dalarna Fil dr i Handikappvetenskap, Högskolan
Rätt bedömning Rätt beslut
Rätt bedömning Rätt beslut Ett samarbetsprojekt mellan Försäkringskassan och Psykiatri Affektiva II 2011-2012 Christina Andersson, Med dr, leg. Arbetsterapeut Eva Hellquist, Verksamhetssamordnare, leg.
Samverkansteam Karlstad
Samverkansteam Karlstad 2019-03-21 Vad gör egentligen psykiatrisk öppenvård? 2019-03-21 Av Maja Deckner Överläkare, psykiatriker Tf verksamhetschef, Psykiatrisk öppenvård Karlstad Vad gör egentligen läkarna
Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1
Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet
Fakta om lungcancer. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i
ICF SOM STÖD FÖR ATT FÖRSTÅ TILLSAMMANS
ICF SOM STÖD FÖR ATT FÖRSTÅ TILLSAMMANS Karlstad 180313 MIAP Konsult mia.pless@telia.com associerad forskare, Uppsala universitet mia.pless@pubcare.uu.se För att lyckas i arbetet med att stödja personer
Februari 2014. Vad är ICF? Öystein Berge! oystein.berge@gotland.se!
Februari 2014 Vad är ICF? Öystein Berge! oystein.berge@gotland.se! Dagens föreläsning Nationellt fackspråk, vad är det?! ICF / KVÅ / ICHI! Vad är ICF?! Hur används ICF i Sverige?! Hur kan vi använda ICF
Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län
Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län FJORTON FRÅGOR som HSO i Uppsala län vill ha ett skriftligt svar på senast 2014-08-13. Svaren e-postas till: janne.wallgren@c.hso.se Handikappföreningarnas
-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014
Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014 Ulrike Edin 1 Vilka är vi? Habilitering och Hjälpmedel, H & H, i Region Skåne Barn- och ungdomshabiliteringen Vuxenhabiliteringen Syn- hörsel-
Praktisk tillämpning?
ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health Praktisk tillämpning? Barbro Wikander NPÖ Nationell
Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa
Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Beslutad av regionfullmäktige 2010-02-02 Redaktionella justeringar p g a namnbyte 2 Bakgrund Grunden för Västra Götalandsregionens
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den
ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning
ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen inom den egna verksamheten. Detta
www.endometriosforeningen.se
www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor
Fem fokusområden fem år framåt
REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens
Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se
1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra
ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0
ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2 kodning Version 2.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö
Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress: Box 1223, 351 12 VÄXJÖ Besöksadress: J F Liedholms väg 14, Växjö E-post: rehabkliniken@ltkronoberg.se Telefon: 0470-59 22 50 Telefax: 0470-59 22 05
Riktlinjer för stöd till anhöriga
Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...
VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN
VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN fysioterapeut läkare distriktssköterska kurator eller psykolog distriktssköterska Landstinget i Värmland, mars 2018. TEAM FÖR DITT BEHOV Nu utvecklar vi vården och våra
ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD
ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD Förteckning av koder * Fetstilta koder: anger kod på nivå två
Återhämtningsinriktat arbetssätt
Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs
Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)
Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk
Kommunikation med arbetsgivare/af
Kommunikation med arbetsgivare/af 1 Överenskommelser mellan staten och SKL 2006 Sjukskrivningsmiljarden en överenskommelse mellan staten och SKL för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Krävande medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA från och med
Krävande medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA från och med 1.1.2016 Krävande medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA - den medicinska rehabiliteringen för personer med svår funktionsnedsättning
Multipel Skleros Multipel skleros
Multipel Skleros Multipel skleros Det här är MS MS står för Multipel skleros och är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid MS uppfattar immunförsvaret