Föreläsare och föreläsningar Skånska demensdagen 2017, den 11 och den 12 oktober

Transkript

1 Föreläsare och föreläsningar Skånska demensdagen 2017, den 11 och den 12 oktober Presentation av föreläsningar och föreläsare Vårdmiljöns betydelse för äldre personer med nedsatt kognitiv förmåga Susanna Nordin, legitimerad sjuksköterska och medicine doktor. Arbetar som adjunkt och har sedan 2010 sin arbetsplats vid Akademin Utbildning, Hälsa och Samhälle på Högskolan Dalarna i Falun. Vårdmiljöns betydelse för människors hälsa och välbefinnande har rönt ett allt större intresse världen över och väl utformade miljöer har visat sig ha en positiv inverkan på människor. Många äldre personer som bor på äldreboenden idag har mycket skör hälsa i form av såväl fysiska som kognitiva funktionsnedsättningar, något som påverkar vardagslivet och välbefinnandet i stor utsträckning. Vi vet att äldre personer med skör hälsa tillbringar en stor del av sin tillvaro inom boendet och vårdmiljön är därför av central betydelse för dessa personer. I denna föreläsning kommer olika aspekter av vårdmiljön att tas upp och hur miljön kan utformas för att stödja äldre med fokus på personer med kognitiva funktionsnedsättningar.

2 Sanning, lögn och statistik varför visar medicinska studier olika resultat? Carina Wattmo, doktor i medicinsk vetenskap. Disputerade 2011 vid Enheten för klinisk minnesforskning, Lunds universitet med en avhandling som handlade om långtidsbehandling med kolinesterashämmare och statistiska modeller för att kunna förutsäga förloppet av Alzheimers sjukdom. Carina har tidigare arbetat inom sjukvården som leg. sjuksköterska och hon har en bred akademisk bakgrund med fil. kand. examina i statistik och ekonomi samt lång arbetslivserfarenhet inom dessa områden. Idag arbetar Carina som forskare med Hjärnfondens post doc stipendium på VE Minnessjukdomar, Skånes universitetssjukhus i Malmö. Hon studerar framförallt skydds- och riskfaktorer som kan påverka sjukdomsförlopp, mängd kommunala insatser och mortalitet i subgrupper med Alzheimers sjukdom, t ex patienter med olika debutålder och samsjuklighet. I typisk (kvantitativ) forskning ställer man upp en hypotes, insamlar ett antal tillgängliga eller experimentella uppgifter (data) och gör en statistisk analys där hypotesen prövas. Men varför visar medicinska studier av Alzheimers sjukdom ofta olika resultat? Hur granskar man översiktligt patientgruppens egenskaper och de statistiska metoder som använts i en vetenskaplig artikel? Det är frågeställningar som kommer att tas upp på föreläsningen. Följande exempel visar betydelsen av kritisk granskning och hur bakgrundsfaktorer kan påverka resultatet. I ett antal kommuner i Tyskland fann man ett signifikant positivt linjärt samband mellan antalet storkar och antalet födda barn. Kan antalet storkar påverka barnafödandet? Den verkliga orsaken var att fler storkar fanns i landsortskommuner, där det också var vanligare med fler barn! Statistik är rätt brukat ett kraftfullt och mycket nyttigt verktyg. Ortostatism en behandlingsingång vid kognitiv sjukdom Elisabet Londos, överläkare, specialist i rehabiliteringsmedicin och psykiatri. Disputerade på en avhandling om Lewy body demens Är sedan 2016 professor vid enheten för klinisk minnesforskning i Malmö, Lunds universitet. Har framför allt som forskningsmålsättning att hitta olika behandlingsingångar för att öka livskvaliteten för de som är drabbade av Lewy body sjukdom idag.

3 Bidrar även till internationell forskning med syfte att hitta framtida bot. Ortostatism definieras som ett blodtrycksfall från liggande till stående kroppsposition med minst 20 mmhg systoliskt eller 10 mmhg diastoliskt. Klassiska symptom är yrsel, balanssvårigheter och svimningskänsla. Men detta gäller inte hos de som är drabbade av kognitiv sjukdom (demenssjukdom). Hälften av dessa uppvisar nämligen inga av de vanliga symptomen! Personer med Lewy body sjukdom är i större utsträckning än andra drabbade av ortostatism. Karaktäristiskt är att blodtrycket sjunker kraftigt i stående och återhämtar sig dåligt. I klinisk praxis ser vi global förbättring av patienterna när det ortostatiska blodtrycket normaliseras. Sätt att förbättra blodtrycksläget diskuteras i föreläsningen. Smärtbehandling vid demens nya rön Peter Strang, Professor i palliativ medicin, överläkare. Verksam vid Karolinska Institutet samt vid Stockholms Sjukhems palliativa klinik. Peter Strang är också vetenskapligt råd för PKC, Palliativt Kunskapscentrum i Stockholms län. Han är författare till flera läroböcker, bland annat inom smärta och palliativ vård. Peter Strang har också suttit 4 år i styrelsen för Stiftelsen Silviahemmet. Trots att fler än 50 % av alla på äldreomsorgsboenden besväras av smärta, råder det stor enighet om att smärta är ett underdiagnostiserat och underbehandlat problem. Att personalen missar smärttillstånd hos äldre beror delvis på att smärtuttrycken kan se annorlunda ut, även hos äldre personer utan kognitiv svikt. Smärtsamma processer som hjärtinfarkt eller magsår kanske enbart uttrycks i form av plötsligt påkommen oro, förvirringstillstånd, trötthet eller illamående. Problemet är av naturliga skäl ännu större hos personer med demens. Det har från vissa håll hävdats att smärtbehandling vid demens gör mer skada än nytta, men är det verkligen så? Forskningsdata pekar på motsatsen, dvs. att en balanserad smärtbehandling minskar smärtlidandet, samtidigt som även BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, inte minst agitation och psykos) avtar. Dessa nya data diskuteras under seminariet.

4 Föreläsningen tar också upp hur vi kan upptäcka smärta även hos personer som inte längre kan kommunicera och ger konkreta icke-farmakologiska och farmakologiska, evidensbaserade behandlingsförslag. Vardagsjuridik vid demenssjukdom Pär Rahmström, Juris kandidat Stockholms universitet, tingsnotarie Mora tingsrätt, medlem i Advokatsamfundet sedan Erfarenhet som nära anhörig till en demenssjuk person. Medlem i Stockholms Demensförening och Demensförbundet sedan tidigt 90-tal. Vad säger juridiken och vilka regler gäller beträffande personer som drabbats av demenssjukdom och därmed förr eller senare inte längre är beslutsförmögna? Vad behöver man som anhörig veta och vad innebär de olika juridiska dokumenten, till exempel fullmakt, generalfullmakt, god man och framtidsfullmakt? Demensförbundets ordförande Pär Rahmström reder ut begreppen. Varför förstår du inte vad jag menar? Margareta Skog, Med. dr i Omvårdnad av äldre, fil. mag. vårdpedagogik, leg sjuksköterska Omvårdnadsansvarig Tema Åldrande, Karolinska Universitetssjukhuset. Tidigare lektor på Sophiahemmet Högskola samt rektor för stiftelsen Silviahemmet. Författare till flera läroböcker inom demensvård och geriatrisk omvårdnad, bland annat Kommunikation & Demenssjukdom och Råd till dig som möter patienter med demenssjukdom. Kunskap om kommunikation ökar trygghet och samförstånd mellan den som vårdar och den demenssjuke.

5 Innehåll: Verbal och ordlöskommunikation Vanliga tecken på språksvårigheter Så hanterar den demenssjuke sina språksvårigheter Förmåga att läsa, skriva & räkna Grova ord och sexuellt utåtagerande