Föreläsare - Skånska demensdagen 6 oktober 2015

Transkript

1 1 Föreläsare - Skånska demensdagen 6 oktober 2015 Nollvision Lars Sonde Utredare och forskare vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Engagerad i Svenskt Demenscentrums utbildningsarbete. Under föreläsningen beskrivs hur Sverige diskuterat kring frågan om det ska vara tillåtet att använda tvingande eller begränsande åtgärder i demensvården. En diskussion som pågått i mer än 30 år. Fortfarande saknas lagstiftning men samtidigt finns det alternativ till tvång. Svenskt Demenscentrums utbildningssatsning; Nollvision För en demensvård utan tvång och begränsningar, är högaktuell och presenteras under föreläsningen. Rosengårdsmodellen/Konsultativt tvärprofessionellt demensteam - ett team i samverkan Christina Larsson Undersköterska, Silviasyster Stadsområdesförvaltning Öster, Malmö stad Hajrija Gashi Undersköterska, Silviasyster Stadsområdesförvaltning Öster, Malmö stad Christina och Hajrija är demensteamets ambassadörer och deras kompetens används inom samtliga verksamheter i organisationen. Under åren har ett samarbetsprojekt mellan Europeiska Integrationsfonden, Region Skåne och Malmö stad bedrivits i syfte att förbättra vårdens förmåga att ta hand om utrikesfödda personer som lider av demenssjukdom. Under projekttiden har en gemensam vårdkedja, inriktad på målgruppen, bildats av vård och omsorg i Stadsområdesförvaltning Öster, vårdcentralerna Törnrosen och Rosengården samt Kunskapscentrum för demenssjukdomar i Region Skåne. Vårdkedjan har arbetat för att tidigt upptäcka kognitiv svikt inom målgruppen och har utvecklat arbetsmetoder som innebär en förbättrad anpassning till målgruppens behov. Representanter från projektet berättar om projektet och vad som hänt sedan.

2 2 Upplevelser av identitet hos personer med Alzheimers sjukdom Ragnhild Hedman Lektor, Ersta Sköndal Högskola Ragnhild är sjuksköterska som tidigare arbetat inom geriatrisk vård och kommunal äldreomsorg. För närvarande arbetar hon som lektor på Ersta Sköndal Högskola. Hon undervisar i vårdvetenskap på grundläggande och avancerad nivå. År 2014 disputerade hon vid Karolinska Institutet, Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och samhälle på en avhandling med titeln: Striving to be able and included. Expressions of sense of self in people with Alzheimer s disease. Alzheimers sjukdom innebär en successiv förlust av förmågor och ett ökande behov av hjälp för att klara sitt dagliga liv. För många är sjukdomen stigmatiserande och förknippad med negativ självbild. Självbilden påverkas både av symtomen och av omgivningens bemötande och syn på personer med demenssjukdom. I avhandlingsarbetet har hon följt 13 personer med Alzheimers sjukdom under en period av åtta månader. Syftet var att beskriva hur de uttryckte sin upplevelse av personlig identitet i enskilda intervjuer och i samtalsgrupper med varandra. Deltagarna beskrev omfattande förluster av förmågor och samtidigt kände sig i stort sett oförändrade som person. Att få tillhöra en gemenskap och bevara sin självständighet var viktigt för upplevelsen av en positiv identitet. I samtalsgrupperna hjälpte deltagarna varandra att förstärka en positiv självbild. Resultatet aktualiserar vikten av att personer med demenssjukdom bemöts på ett sätt som hjälper dem att bevara en positiv upplevelse av identitet. Sjukgymnastens roll oklar för äldre invandrare Javad Ghannad Fysioterapeut på Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus Javad har under flera år arbetat med äldre demenssjuka patienter. Javad föreläser om vad som händer i mötet mellan fysioterapeut och äldre personer med demens och utländsk bakgrund. Han har intervjuat elva fysioterapeuter anställda i kommunal verksamhet i invandrartäta områden i södra Skåne.

3 3 MMSE, kub, klocka Vad är det vi mäter? Sebastian Palmqvist ST-läkare på neurologiska kliniken, Skånes Universitetsjukhus Post-doc forskare (med dr) Enheten för Klinisk Minnesforskning, Lunds universitet Genomgång av hur man bäst använder och tolkar MMSE (MMT) och klocktest. I föreläsningen tas fördelar och nackdelar upp, i vilka sammanhang de lämpar sig respektive inte lämpar sig, samt hur man kan komplettera dem för bästa möjliga kognitiva screening. Vad ser vi på röntgenbilden? Danielle van Westen Docent, överläkare på Bild och Funktion SUS Lund Neuroradiolog med intresse för demenssjukdomar Bilddiagnostik ingår i basutredningen vid misstanke om demenssjukdom för att utesluta organisk orsak men regional volymsminskning av hjärnan kan uppträda med ett sådant mönster att en specifik demenssjukdom kan misstänkas. Vi går igenom de olika mönstren och diskuterar hur denna kunskap kan användas. Nattsudd Musik till natten Gitte Pålsson Pedagog och musikterapeut Carolina Vargas Bjelk Äldrepedagog, Österbo i Lund Carolina har som huvuduppgift att erbjuda meningsfulla aktiviteter och ansvarar för det sociala innehållet i verksamheten. Carolina och Gitte har arbetat tillsammans med musik på Österbo sedan 2013, detta innebar att all personal fick möjlighet att lära sig att använda sång och musik som ett redskap i demensvården. Ett redskap för att skapa glädje och lättare kommunicera och bekräfta de boende. Musikprojektet är inte längre ett projekt utan ett arbetssätt på Österbo. Detta ledde till nästa steg Nattsudd - musik till natten.

4 4 Demens och utvecklingsstörning Barry Karlsson Specialist i neuropsykologi Forskningsledare sedan 2001 för projektet "Åldrande och utvecklingsstörning" inom Hälsa och habilitering vid Uppsala läns landsting Verksam som handledare, utredare och föreläsare inom psykiatri och habilitering Medellivslängden för personer med intellektuell funktionsnedsättning har under 1900-talet ökat dramatiskt. Den ökade livslängden och den ökade självständigheten hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar medför att personal inom omsorg och sjukvård möter komplicerade livssituationer med delvis nya och annorlunda tecken på åldrande. Tidig demensutveckling kan vara en av flera orsaker till förvirringsstillstånd, beteendestörningar eller annan psykisk ohälsa, men det är viktigt att finna bra bemötandeformer för åldrande personer med intellektuella funktionsnedsättningar över huvud taget, även för dem som inte utvecklar demens. Vård och omsorg är idag valhänta/ovana inför flera av dessa situationer. Bemötandeformer behöver utvecklas, inklusionen på alla samhälleliga nivåer bör förbättras. Det är viktigt med evidensbaserade utredningsmetoder, tidig upptäckt och rätt diagnos. För många sjukdomar, som kan förväxlas med begynnande demens, finns möjligheter till terapeutisk och medicinsk behandling. Att skilja ut och fastställa en begynnande demensutveckling har blivit stor utmaning inom vård och omsorg. En konstaterad demensutveckling fordrar ett genomtänkt anpassat bemötande och rätt till medicinsk behandling. Välbefinnande vid demenssjukdom Iréne Ericsson Universitetslektor, Hälsohögskolan i Jönköping Filosofie doktor i Gerontologi Legitimerad sjuksköterska Iréne har arbetat med vård och omsorg för äldre och också med utredning av personer med misstänkt demenssjukdom. Sedan 2008 har Iréne utöver ordinarie undervisning på Hälsohögskolan också gett uppdragsutbildningar i flera kommuner för att höja kompetensen hos vårdpersonal som arbetar inom äldreomsorg och demensvård. Iréne Ericsson disputerade i september 2011 med avhandlingen Välbefinnande och demens. Aspekter på välbefinnande hos äldre personer med måttlig till svår demenssjukdom. Att uppleva psykologiskt välbefinnande är ett starkt, mänskligt behov. Enligt Nationell värdegrund för äldreomsorgen är upplevelsen av att ha välbefinnande en rättighet för alla

5 5 inom vård och omsorg. Det finns aspekter av betydelse för att kunna möjliggöra upplevelsen av välbefinnande hos personen med demenssjukdom, som på grund av sin sjukdom har svårt att upprätthålla den känslan. En viktig fråga att ställa sig är, hur vi kan främja välbefinnande hos personen med demenssjukdom. Djurassisterad terapi Öystein Johannessen Quiding och Othello Fysioterapeut och vårdhund Öystein har arbetat med specialutbildade hundar inom demensomsorgen sedan 2011 och är samordnare för djur i vården för Sveriges största vårdbolag. Han är ledamot i Skandinaviska vård- och terapihundsföreningen (SVTH) och en av Sveriges främsta föreläsare om djur i vården. Föreläsningen belyser effekter av arbete med hundar inom omsorg av demenssjuka samt visar flera patientfall. OBS! Det kommer finnas hundar i salen under föreläsningen.