Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Transkript

1 Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet

2 Nationell utvärdering - syfte Värdera svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer God vård och omsorg Synliggöra skillnader i strukturer, processer, resultat mellan landsting, sjukhus och kommuner Synliggöra hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens kostnader och dess effektivitet

3 Vilka områden har utvärderats? Påbörjas under 2015 Hjärtsjukvård (uppdatering) MS/Parkinson Palliativ vård

4 Datakällor, demensutvärderingen Kvalitetsregister - SveDem - BPSD-registret - Senior Alert Socialstyrelsen - Läkemedelsregistret - Socialtjänstregistret - Utbildning - Födelseland Enkäter - Landsting - Kommuner - Demensboenden Intervjuer - Primärvårdsläkare Andra SoS-enkäter - Äldreguiden - Brukarundersökningen - Dagverksamheter - Uppföljning av stimulansmedel

5 Resultat

6 Övergripande resultat Riktlinjerna har fått ett stort genomslag särskilt i kommunerna Styrningen har förbättrats, t.ex. genom vårdprogram och andra riktlinjer Omfattande utbildningsinsatser har genomförts Personcentrad omvårdnad är ett etablerat begrepp Men det finns stora skillnader och behov av en fortsatt utveckling!

7 Basal demensutredning

8 Basal demensutredning Hälso- och sjukvården bör göra en basal demensutredning som innehåller: en strukturerad anamnes (prioritet 1) intervjuer med anhöriga (prioritet 1) en bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd (prioritet 1) kognitiva test (MMT tillsammans med klocktest) (prioritet 1) en strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga (prioritet 1) strukturell avbildning med datortomografi (prioritet 2) blodprovstagning för att utesluta förhöjd nivå av kalcium eller homocystein samt störd sköldkörtelfunktion (prioritet 2)

9 Antal nyregistreringar i SveDem, år 2012 Landsting Antal nyregistreringar, specialistvård Antal nyregistreringar, primärvård Förväntad incidens Stockholm RIKET Källa: SveDem Svenska Demensregistret och Anders Wimo/Socialstyrelsen

10 Demensutredningar i SveDem,

11 Rekommendation: Fler personer med demenssjukdom bör utredas Landstingen och kommunerna kan förbättra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom genom att via sina verksamheter sprida information om demenssjukdom, riktad till befolkningen, patienter och brukare öka personalens kunskap om tidiga tecken på demenssjukdom även inom verksamheter som inte primärt arbetar med målgruppen, som till exempel akutverksamheter samverka för att öka andelen personer som får genomgå en demensutredning, genom att de med behov upptäcks tidigare

12 Många ofullständiga demensutredningar i primärvården Andelen fullständiga utredningar har ökat Riket 2012: 46 % Riket 2013: 58 % Riket 2014: 67 %

13 Hälften av patienterna får en ospecifik diagnos Färre får diagnosen Demens UNS Riket 2012: 48 % Riket 2013: 43 % Riket 2014: 37 %

14 Rekommendation: Mer kunskap och bättre förutsättningar inom primärvården Landstingen kan förbättra vården för personer med demenssjukdom genom att se över om primärvården har tillräckliga förutsättningar, både i form av kunskap och resurser, för att arbeta med utredning, behandling och uppföljning av personer med demenssjukdom

15 Läkemedelsbehandling

16 Läkemedelsbehandling demensläkemedel Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med kolinesterashämmare mot kognitiva symtom till personer med mild eller måttlig Alzheimers sjukdom (prioritet 2) erbjuda behandling med memantin mot kognitiva symtom till personer med måttlig till svår Alzheimers sjukdom (prioritet 3)

17 Förskrivning av demensläkemedel

18 Förskrivning av demensläkemedel

19 Läkemedelsbehandling antipsykosmedel Hälso- och sjukvården kan då omvårdnadsinsatser och anpassning av den fysiska miljön visat sig otillräckliga pröva antipsykosmedlen risperidon (prioritet 7) och haloperidol (prioritet 8) antipsykosmedel (quetiapin), och då till personer med vanföreställningar och hallucinationer vid måttlig till svår Lewybodydemens och Parkinsondemens (prioritet 9)

20 Antipsykosmedel i särskilt boende

21 Antipsykosmedel i särskilt boende

22 Rekommendation: Mer jämlik läkemedelsförskrivning Landstingen kan förbättra vården för personer med demenssjukdom genom att se över förskrivningen av demensläkemedel (särskilt landsting som förskriver demensläkemedel i mindre utsträckning än genomsnittet) särskilt beakta hur socioekonomiska faktorer, som utbildning och födelseland, påverkar förskrivningen av demensläkemedel respektive antipsykosmedel. Landstingen och kommunerna kan förbättra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom genom att de landsting som har en hög förskrivning av antipsykosmedel analyserar orsakerna till detta, tillsammans med berörda kommuner

23 Uppföljning

24 Uppföljning Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör minst årligen göra en medicinsk och social uppföljning av läkemedelsbehandling, kognition, funktions- och aktivitetsförmåga, allmäntillstånd, eventuella beteendeförändringar och beviljade biståndsinsatser (prioritet 1)

25 Uppföljning Svårt att kartlägga uppföljning eftersom det saknas data Intervjuer med primärvårdsläkare visar att det saknas rutiner för uppföljning, och att uppföljning inte prioriteras p.g.a. tidsbrist Även inom specialistvården tycks det finnas brister i uppföljningen: bara hälften av de som är yngre än 65 år och har utretts inom specialistvården följs upp av verksamheten inom 1 ½ år

26 Rekommendation: Bättre kunskap om och rutiner för uppföljning Landstingen och kommunerna kan förbättra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom genom att utveckla rutiner för uppföljning som innebär att uppföljningen vid behov sker i samverkan mellan berörda verksamheter inom både landsting och kommuner öka andelen personer med demenssjukdom som följs upp regelbundet utveckla dokumentationen om uppföljning, både i de egna verksamhetssystemen och i kvalitetsregistret SveDem

27 Personcentrerad omvårdnad

28 Personcentrerad omvårdnad Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör ge personer med demenssjukdom en personcentrerad omvårdnad (prioritet 1)

29 Personcentrerad omvårdnad Begreppet personcentrerad omvårdnad har fått ett genomslag! Levnadsberättelser är ett etablerat verktyg vid landets demensboenden, men de bör hämtas in tidigt (redan innan inflyttning) samlas in via både formulär och intervjuer Det finns nästan alltid kontaktpersoner, med uppdrag att samordna den enskildes personliga omvårdnad och service De flesta demensboendena (minst 75 %) är småskaliga, d.v.s. 10 platser eller färre Bemanningen är inte alltid tillräcklig

30 Rekommendation: Fortsatt utveckling av ett personcentrerat arbetssätt Kommunerna kan förbättra omsorgen för personer med demenssjukdom genom att personalen i både ordinärt och särskilt boende arbetar aktivt med att tidigt inhämta den enskildes levnadsberättelse och beakta denna när det dagliga vården och omsorgen planeras och genomförs kommuner och stadsdelar som har demensboenden som inte är småskaliga och särskilt de som har mer än tio platser ser över storleken på enheterna i relation till möjligheterna att erbjuda en personcentrerad omvårdnad se över bemanningen vid kommunens särskilda boenden för att bedöma om den är tillräcklig

31 Särskilt boende

32 Särskilt boende Socialtjänsten bör erbjuda småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom (prioritet 3)

33 Platser i SÄBO och demensboende

34 Platser i demensboende, per län

35 Målgruppsanpassade boenden Det saknas målgruppsanpassade boenden, t.ex. för yngre personer med demenssjukdom. Grupper med särskilda behov Andel kommuner med egna boenden Beteendeförändringar Utvecklingsstörning 9 3 Yngre personer Annat modersmål 11 5 Andel kommuner som saknar boenden men köper platser Källa: Socialstyrelsens enkät till kommuner och stadsdelar, februari 2013.

36 Rekommendation: Fler boenden anpassade för personer med demenssjukdom Kommunerna kan förbättra omsorgen för personer med demenssjukdom genom att se över och vid behov öka antalet platser i särskilda boenden och demensboenden i förhållande till det förväntade antalet personer med demenssjukdom i respektive kommun eller stadsdel utveckla demensboenden anpassade för yngre personer, eller samverka med andra kommuner eller stadsdelar kring målgruppen

37 Multiprofessionellt teambaserat arbete

38 Multiprofessionellt teambaserat arbete Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt teambaserat arbete inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom (prioritet 2)

39 Demensteam i kommunerna Fler demensteam 2002: 35 % 2008: 45 % 2013: 56 %

40 Demenssjuksköterskor i kommunerna Inte fler demenssjuksköterskor 2002: 39 % 2008: 71 % 2013: 69 %

41 Hemtjänstpersonal för personer med demenssjukdom Fler riktade hemtjänstteam 2002: 9 % 2008: 17 % 2013: 24 %

42 Rekommendation: Fortsatt utveckling av ett teambaserat arbetssätt och samordningsfunktioner Landstingen och kommunerna kan förbättra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom genom att fortsätta att utveckla och upprätthålla tvärprofessionella demensteam se över vilka kompetenser som ingår i demensteamen, så att kompetensen överensstämmer med teamens uppdrag och behoven hos personer med demenssjukdom se över tillgången till samordningsfunktioner i form av till exempel demenssjuksköterskor eller demenssamordnare. se över organisationen av hemtjänstinsatserna i ordinärt boende, för att säkerställa kontinuitet för den enskilde och kvaliteten på insatserna

43 Sammanfattning av utvecklingsområden

44 Förbättringsområden, landstingen Fler personer med demenssjukdom bör utredas Det behövs mer kunskap och bättre förutsättningar inom primärvården Skillnaderna i användningen av olika utredningsmetoder behöver analyseras Vänte- och utredningstiderna behöver kortas Mer jämlik läkemedelsförskrivning Bättre kunskap om och rutiner för uppföljning Fortsatt utveckling av ett teambaserat arbetssätt och samordningsfunktioner

45 Förbättringsområden, kommunerna Fortsatt utveckling av ett teambaserat arbetssätt och samordningsfunktioner Fler boenden anpassade för personer med demenssjukdom Fortsatt utveckling av ett personcentrerat arbetssätt Utbildningsinsatserna har ökat men det behövs återkommande utbildning Fler behöver handledning och oftare Fler riktade dagverksamheter Mer stöd till anhöriga och anpassat till olika grupper Behoven hos personer från andra länder behöver uppmärksammas

46 Uppdatering av riktlinjerna

47 Mer information Nationell utvärdering, vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Enheten för indikatorbaserad utvärdering E-post: Tfn: Uppdatering av nationella riktlinjer Erik Åhlin, Enheten för nationella riktlinjer E-post: Tfn:

48 Mer information finns på: