Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Transkript

1 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset

2 Redovisning av riktlinjer i några viktiga punkter Beskriva Nuläget i regionen Ge Förslag för genomförandet

3 Rekommendationer för personer med kognitiv svikt Hälso- och sjukvården bör göra en basal demensutredning som innehåller strukturerad anamnes (prioritet 1) intervjuer med närstående (prioritet 1) bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd (prioritet 1) kognitiva test (MMT tillsammans med klocktest) (prioritet 1) strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga (prioritet 1) strukturell hjärnavbildning med datortomografi (prioritet 2) blodprovstagning för att utesluta förhöjd nivå av kalcium eller homocystein samt störd sköldkörtelfunktion (prioritet 2) Hälso- och sjukvården bör vid stark klinisk misstanke ta prover för neuroborrelios, HIV eller neurosyfilis (prioritet 1)

4 Basal utredning Nuläget i VGR från de fyra delområdena Det finns flera olika vårdprogram i regionen Basal utredning görs både i primärvården och i länssjukvård, men inte i alla berörda specialiteter Utredningen görs för sent i sjukdomsförloppet Kvaliteten på basala utredningar är ojämn och/eller ofullständig Diagnoser oprecisa, sällan Alzheimers sjukdom

5 Basal utredning Nuläget forts. Funktionsbedömningar görs i för liten utsträckning eller är av bristande kvalitet. Läkarkontinuiteten är inte optimal Det känns oklart om minnesutredning finns med i kvalitets- och kravboken i det nya vårdvalet i regionen Bristfällig samverkan mellan primärvård och kommun gällande utredning Särskilt påpekande att all berörd personal behöver god kompetens gällande utredning

6 Basal utredning Förslag Bättre utredningskvalitet, samma nivå i hela regionen, enl riktlinjerna Basal utredning ska göras i primärvård - Länssjukvård, där personer vårdas för andra sjukdomar, ska kunna göra basal utredning vid misstanke om demenssjukdom Sträva efter utredning och diagnos tidigt i förloppet

7 Basal utredning Förslag Riktlinjerna bör omfatta även andra tillstånd med demensliknande symptom = utredningsdiagnos - Något utökat provtagning förordas för att utesluta sekundär demens Gemensam vårdplanering om behandling, funktion, hjälpmedel, anhörigstöd Öka samverkan mellan huvudmännen genom utbildning, sätt upp samma målbild och rimliga förväntningar på varandra.

8 Rekommendationer för personer med kognitiv svikt som genomgått basal utredning där diagnos inte fastställts Hälso- och sjukvården bör tillhanda hålla en utvidgad demensutredning som innehåller Neuropsykologiska test (prioritet 2) Strukturell hjärnavbildning med magnetkamera (prioritet 2) Lumbalpunktion och analys av biomarkörer (prioritet 2), särskilt vid misstanke om Creutzfelt-Jakobs sjukdom (prioritet 1) passar inte i en riktlinje, det är 1/ , cirka 10 i landet Funktionell hjärnavbildning med SPECT (prioritet 4)

9 Utvidgad demensutredning Nuläget Det är olika långa väntetider i regionen till utvidgad demensutredning Utredningsenheter finns i Kungälv (geriatrik), och i Falköping, Uddevalla, Mölndal och Borås (psykiatri) På vissa håll anges brist på neuropsykologer Ojämlik tillgång till MR (magnetresonanstomografi) i regionen. -Väntetider varierar mellan 1 vecka och 1 år

10 Utvidgad demensutredning Förslag Basal utredning ska vara genomförd innan utvidgad demensutredning efterfrågas Det är främst den utvidgade utredningen som ska göras på länssjukvårdsnivå (utredningsenhet) Demensutredning ingår i vårdgarantin, 90 dagar, krav att alla sjukhusgrupperna klarar detta Specialistläkare på utredningsenhet kan som första nivå göra bedömning av basal utredning, inkl undersökning av patient (prioritet 1)

11 Utvidgad demensutredning Förslag Neuropsykologiska test kan göras av neuropsykolog eller specialtränad annan medarbetare Funktionsbedömning görs av arbetsterapeut eller specialtränad annan medarbetare Förbättra förutsättningarna så att regionens resurser ställs till förfoganden till gagn för lika vård för alla (ex MR) Vi vet nu att det är fullt möjligt att ställa diagnos Alzheimers sjukdom innan demenskriterier är uppfyllda. Rekommendera FoU för att skaffa evidens (gäller även läkemedelsbehandling)

12 Vilka patienter ska genomgå utvidgad utredning på specialistenhet? Förslag Remiss till minnesenhet Då basal utredning inte räcker för att ställa diagnos och/eller lämplig behandling inte kan bedömas (konsultationsfråga) Personer med behov av utvidgad utredning: Yngre personer (<65 t ex) med misstänkt eller manifest demenssjukdom Personer med mycket tidiga minnessymptom Ovanliga tillstånd eller personer med genetisk belastning/demens Andra komplicerande sjukdomstillstånd, särskilt psykiatrisk sjukdom

13 Rekommendation om uppföljning för personer med demenssjukdom Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör minst årligen göra en medicinsk och social uppföljning av läkemedelsbehandling, kognition, funktionsförmåga, allmäntillstånd, eventuella beteendeförändringar och beviljade biståndsinsatser (prio1).

14 Rekommendation om uppföljning för personer med demenssjukdom Nuläge Varierande rutiner i regionen Bristande kontinuitet och intresse för målgruppen! Många får inte årlig uppföljning medan andra har årskontroll som rutin Läkemedelsgenomgång ska göras årligen! men görs det? Olika ansvar för läkemedelskostnader/apodos Informationsöverföring, uppföljning i SveDem har börjat införas Förslag Följsamhet till regionala medicinska riktlinjer med årlig kontroll och läkemedelsavstämning Inför SveDem regionalt, för årlig uppföljning, Utveckla SveDem med de parametrar som ska följas upp

15 Rekommendationer vid beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör utreda de bakomliggande orsakerna till symtomen och åtgärda dessa (prioritet 1) erbjuda SSRI-preparat vid samtidig depression (prioritet 3) Hälso- och sjukvården kan då omvårdnadsinsatser och anpassning av den fysiska miljön visat sig otillräckliga pröva memantin vid Alzheimers sjukdom (prioritet 6) kortverkande benzodiazepiner vid oror och ångest (prioritet 6) antipsykosmedlen risperidon (prioritet 7) eller haloperidol ( prioritet 8) klometiazol under natten (prioritet 8) antipsykosmedel (quetiapin), och då till personer med vanföreställningar och hallucinationer vid måttlig-svår Lewybodydemens och Parkinsondemens (prioritet 9)

16 Nuläget/Förslag Rekommendationer vid BPSD Alla i regionen är överens om att man ska utreda de bakomliggande orsakerna till symtomen och åtgärda dessa (prioritet 1) Utbildningsbehovet är mycket stort när det gäller personal som vårdar personer med BPSD, behandling/omvårdnad/miljö Läkemedelsbehandling och tvångsvård kan vara nödvändig

17 Rekommendationer vid konfusion Hälso- och sjukvården bör utreda och behandla de bakomliggande orsakerna till konfusionssymtom (prioritet 1)

18 Rekommendationer vid konfusion Nuläget/Förslag Merparten av förvirringsepsioder har somatisk orsak All sjukvård, såväl primärvård som länssjukvård behöver mer kunskap om konfusionsorsaker Behandling av konfusion är behandling av grundsjukdomen (somatik) Läkemedelssanering är viktigare än att ordinera nya läkemedel Näring och vätskebalans kan göra underverk Återställ dygnsrytmen Tillfällig läkemedelsbehandling kan vara nödvändig i väntan på effekt av andra åtgärder

19 Rekommendationer för anhöriga till personer med demenssjukdom Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Erbjuda utbildningsprogram och psykosociala stödprogram (prioritet 2) Erbjuda olika former av avlösning (prioritet 2) Erbjuda kombinationsprogram (prioritet 3) Erbjuda specifikt anpassat stöd och individuellt anpassad avlösning till närstående till yngre personer med demenssjukdom (prioritet 3) Nuläget/Förslag Detta finns i varierande regi och omfattning Det är viktigt och det behöver utökas Samverkan mellan huvudmännen

20 Rekommendationer vid urininkontinens hos personer med måttlig-svår demenssjukdom Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör tillhandahålla individuellt utprovad absorberande produkter (prioritet 1) erbjuda toalettassistans i form av vaneträning (prioritet 3) Regelbundna toalettbesök! (prioritet 1) kan innebära att man inte behöver absorberande produkter erbjuda schemalagda toalettbesök i kombination med andra interventioner (prioritet 5) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör endast tillhandahålla kateter till personer med demenssjukdom och urininkontinens vid akuta situationer och i livets slut (prioritet 8) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör inte erbjuda uppmärksamhetsträning (icke-göra) erbjuda blåsträning (icke-göra) erbjuda bäckenbottenträning till kvinnor (icke-göra)

21 Rekommendationer för personer med demenssjukdom som har fallrisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör regelbundet bedöma fallrisken genom kartläggning av tidigare fall och kontinuerlig skattning av fallrisk (prioritet 1) genomföra flera samtidiga åtgärder (multifaktoriell intervention), till exempel förändringar av boendemiljö samt översyn av läkemedel (prioritet 1) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda höftskyddsbyxa (prioritet 8) Förslag Personen kan själv stå för kostnaden!

22 Rekommendationer om personer med demenssjukdom som riskerar att utsättas för vanvård Socialtjänsten och hälso- och sjukvården bör erbjuda personal sådan utbildning att de ökar sin kompetens att identifiera, dokumentera och rapportera vanvård i vården av personer med demenssjukdom (prioritet1) Förslag Erbjuda sin personal sådan utbildning att personer med demenssjukdom får en alltigenom god vård. Personalen ska skaffa sig den erforderliga kompetens/utbildning som erbjuds Både kommuner och landsting bör uppmärksamma ev tecken till vanvård för dementa personer, även i ordinärt boende Är det möjligt att kvalitetssäkra särskilda boenden?

23 Rekommendationer om fysiska begränsningsåtgärder för personer med demenssjukdom Socialtjänsten och hälso- och sjukvården bör kontinuerligt observera och utvärdera hur personen upplever den fysiska begränsningsåtgärden (prioritet 1) erbjuda sin personal utbildning och handledning för att minska användandet av fysiska begränsningsåtgärder (prioritet 1) Förslag Ev begränsning genom mjukt förband eller inlåsning ska endast ske ihop med personal.

24 Rekommendationer för personer med demenssjukdom i livets slutskede (som kan vara mycket lång tid) Hälso- och sjukvården och Socialtjänsten bör erbjuda palliativ vård enligt Världshälsoorganisationens rekommendationer (prioritet 1) använda FAST-skalan för att bedöma när den sena palliativa fasen inträtt för personer som är i livets slutskede på grund av demenssjukdom (prioritet 4) Hälso- och sjukvården och Socialtjänsten bör endast i undantagsfall erbjuda sondmatning (prioritet 10) bara om det finns utsikter att förbättring kan ske