Utvärdering av hur Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom efterföljs i Rättviks kommun

Transkript

1 Utvärdering av hur Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom efterföljs i Rättviks kommun Sammanställning gjord av Demenssjuksköterska Ingrid Svensson i samarbete med Enhetschef Madelene Figgé Johansson och Sjuksköterska Eva Pehrs

2 Innehållsförteckning Fakta om demens sjukdom Sid. 3-5 Etik, lagstiftning och riktlinjer Sid Ekonomi Sid Andel med skattad demenssjukdom i Rättviks kommun Sid. 14 Socialstyrelsens riktlinjer prio 1 Sid Socialstyrelsens riktlinjer prio 2 Sid Socialstyrelsens riktlinjer prio 3 Sid Samverkansfrågor till primärvården Sid. 62 Referenslista Sid. 63 Sammanfattning Sid. 64 Bilagor: Abbey pain scale Sid.65 Qualid Sid Bristol skalan sid.68 Haw-schema sid NPI skattning Sid

3 FAKTA OM DEMENSSJUKDOM Samlingsnamn för många olika sjukdomar Alzheimers sjukdom är vanligast, 60% Sjukdomen yttrar sig på många olika sätt och förändras över tid Sjukdomen går ej att bota men kan lindras Vården och omsorgen bör inriktas på ett gott liv Sjukdomen påverkar hela familjen 3 FORTSÄTTNING personer med demenssjukdom personer med demenssjukdom personer med demenssjukdom personer insjuknar varje år Samhällskostnaderna är 51 miljarder/år Kommunerna bär 85% av kostnaderna Landstingen bär 5% av kostnaderna Närstående bär 10% av kostnaderna 4 3

4 ANTAL PERSONER MED DIAGNOS Idag har personer en demenssjukdom Av dem vet vi diagnosen på personer Varje distriktsläkare träffar 4-5 personer årligen med demenssjukdom Professor Gösta Bucht Ordförande prioriteringsgruppen 6 FÖREKOMST AV DEMENSSJUKDOM Downs syndrom 54 år 65 år och äldre Förekomst Mindre än 1 % 20 % 50 % Signe Andr én Ålder Under 65 år 80 år 90 år Downs syndrom 50 % 75 % 5 4

5 Var 4:e 50 åring drabbas av demens senare i livet Var 10:e person får fel diagnos ex utbrändhet Var 3:e person får fel demens diagnos enligt ny forskning personer < 65 år har en demens diagnos ca 63 personer / dag får en demens diagnos ca 2000 ungdomar har en demens sjuk förälder. ( Oktopus demens AB Kerstin Lundström DEMENSSJUKDOMENS OLIKA STADIER Mild demenssjukdom tidigt skede kan klara sig utan stora insatser Måttlig demenssjukdom behöver hjälp för att klara vardagliga sysslor Svår demenssjukdom behöver hjälp med det mesta 8 5

6 ETIK EN DEL AV VÄRDEGRUNDEN Etiska problem kan diskuteras utifrån etiska principer som att Respektera livets okränkbarhet Respektera den andres autonomi Göra gott och inte skada Handla rättvist 102 FORTSÄTTNING Respektera livets okränkbarhet att handla så att man inte förkortar eller förlänger livet på ett onaturligt sätt Att respektera den sjuke personens autonomi att kunna kommunicera med den sjuke personen så att man kan förstå vad han eller hon upplever, tänker, vill, föredrar, inte vill, tycker illa om m.m. Att försöka tolka personens svar Signe Andr én 103 6

7 FORTSÄTTNING Att göra gott och inte skada handlar om att känna till alternativa handlingar, t.ex. vad forskning eller vad beprövad erfarenhet pekar på. Att kunna tolka den sjukes reaktioner Att handla rättvist innebär att inte diskriminera personer med demenssjukdom Etik handlar inte bara om svåra val utan om hur man förhåller sig till varandra i vardagen En etisk utmaning kan vara att förstå ett svårtolkat beteende 104 FORTSÄTTNING Personer med demenssjukdom kan behöva hjälp med att upprätthålla sin självkänsla genom att påminnas om sin historia och bemötas som en värdefull kommunikationspartner. Om personer med demenssjukdom behandlas med respekt kan de uppleva sig som värdefulla trots alla problem 105 7

8 PERSONER SOM LIDER BEHÖVER TRÖST Vård och omsorg bör ge möjlighet till tröst Den fysiska miljön kan vara tröstande genom att ge upplevelser av skönhet genom konst, musik, saker som personen med demenssjukdom upplever vackra. Kontakt med familj, vänner, barn, djur, musik, dans och natur är möjligheter där den demenssjuke kan finna tröst 106 SÄRSKILDA BEHOV - KONTINUITET För en förtroendefull relation skall kunna växa fram krävs en varaktighet i kontakten Det innebär att personen med demenssjukdom möter samma personal eller ett litet team under en längre period 107 8

9 VÄRDEGRUND OCH LAGSTIFTNING De grundläggande värderingarna som uttrycks i lagstiftningen innebär att Integritet och självbestämmande respekteras Insatser på jämlika villkor och att insatser är lättillgängliga Få sina rättigheter respekterade Skall kunna känna sig trygga Inte får diskrimineras t.ex. uteslutas från vård och omsorg på grund av kön, etnicitet, ålder diagnos 99 FORTSÄTTNING De grundläggande värderingarna uttrycks i Socialtjänstlagen (2001:453) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Signe Andr én Stöd i Regeringsformen och Europakonventionen om skydd för mänskliga rättigheter 100 9

10 SYFTET MED RIKTLINJERNA Signe Andr én Stöd för beslutsfattare inom kommuner, landsting och regioner som skall fördela resurser inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården Även rekommendationer för det dagliga vårdomvårdnads- och omsorgsarbetet Fokuserar på de områden där behovet av vägledning är störst Rekommendationer avser gruppnivå 11 FORTSÄTTNING Riktlinjerna skall stödja utvecklingen av vårdens och omsorgens kvalitet och stärka den demenssjukes möjlighet att få en god vård och omsorg i hela landet Ge stöd till anhöriga/närstående Det övergripande syftet är kvalitetsutveckling och god resurshållning 12 10

11 SÄRSKILDA BEHOV SAMVERKAN Det är angeläget att socialtjänsten och hälso- och sjukvården samarbetar så att den demenssjukes samlade behov kan tillgodoses Kommunikation mellan den demenssjuke, närstående och personalen är av avgörande betydelse för vård- och omsorgsplaneringens resultat

12 EKONOMISKA KONSEKVENSER Socialstyrelsen bedömer att kostnaderna för både kommuner och landsting kommer att minska bland annat genom att vård och omsorg kan tillgodoses ur ett helhetsperspektiv. Socialstyrelsen förväntar sig att en långsiktig kompetensutveckling som innehåller både utbildning och handledning kommer att minska personalomsättningen Utbildning och handledning har visat på ökad arbetstillfredsställelse och minskad upplevelse av utbrändhet 114 FORTSÄTTNING Antalet utredningar beräknas öka med 7 000/år till en kostnad av miljoner Bidrar till ett mer adekvat omhändertagande och ett minskat behov av akuta åtgärder som sjukhusinläggningar Kostnader för utbildning och handledning beräknas öka på kort sikt men bedöms minska på längre sikt Läkemedelskostnaderna beräknas öka med 170 miljoner kronor. De totala kostnaderna förväntas vara oförändrade eller minska

13 FORTSÄTTNING Rekommendation om dagverksamhet beräknas öka kostnaderna på kort sikt. Kostnader på lång sikt kommer att minska beroende på att hemtjänst, korttidsvård beräknas minska och flytt till särskilt boende framflyttas Småskaligt demensboende bedöms ge förbättrad livskvalitet, förbättrad kommunikation, ökad samvaro och kan på sikt leda till mindre kostnader för landstinget 116 FORTSÄTTNING Rekommendationer för närstående bedöms öka kostnader på kort sikt Stödinsatser för närstående förväntas ha positiva effekter på närståendes hälsa genom minskad depression, stress och ohälsa. Minskar landstingens kostnader på sikt

14 Andel med skattad demenssjukdom prevalens i Dalarna Rättvik (ca innevånare) Ålder år finns 1053 personer i Rättviks kommun. Andel med skattad demenssjukdom är 1 %* = ca 10 personer. Ålder år finns 736 personer i Rättviks kommun.andel med skattad demenssjukdom är 1, 50 % = ca 11 personer. Ålder år finns 605 personer i Rättviks kommun.andel med skattad demenssjukdom är 3 % = ca 18 personer. Ålder år finns 562 personer i Rättviks kommun.andel med skattad demenssjukdom är 6 % = ca 34 personer. Ålder år finns 474 personer i Rättviks kommun.andel med skattad demenssjukdom är 12 % = ca 57 personer. Ålder år finns 332 personer i Rättviks kommun.andel med skattad demenssjukdom är 25 % = ca 83 personer. Ålder år finns 106 personer i Rättviks kommun.andel med skattad demenssjukdom är 37 % = ca 39 personer. Ålder 95 - år finns 28 personer i Rättviks kommun.andel med skattad demenssjukdom är 48 % = ca 13 personer. Summa: ca 265 *Procentsatserna hämtade från svenskt demenscentrum Demens diagnoser på Säbo Rättviks kommun juli 2011 (uppgifter från MAS Marie B ) Prästskogen 45% antal boende 38 Enådal 28% antal boende 56 Orestrand 35% antal boende 20 Backåkern 65% antal boende 17 Enåbacken 98% Totalt i hela kommunen 54% antal boende 45 summa =176 Om man räknar bort Enåbacken är det 43% på våra Säbo som har demens diagnos idag 14

15 Socialstyrelsens riktlinjer prio Riktlinjer demens - vad gör vi i Rättviks kommun idag. Vi har tittat på vad man prioriterat som viktigast i Nationella riktlinjerna demens PRIO 1 Personer med kognitiv svikt: Strukturerad anamnes, MMT,klocktest och bedömning av funktions och aktivitets förmågan som del i den basala demensutredningen Detta gör vi: Intervjuer med anhöriga vid MMT test, klocktest. Sjukdomshistoria Anamnes. Bedömningar av funktions och aktivitets förmåga med skattnings skalor Berger, GBS Personer med demens sjukdom: Tidig social utredning, årlig medicinsk och social uppföljning. Personcentrerad omvårdnad Detta gör vi: Tidig social utredning av bistånds bedömare Årlig medicinsk och social uppföljning Personcentrerad omvårdnad Omvårdnads planer genomförande planer, levnadsberättelser Senior Alert riskbedömningar (fall, trycksår, fysisk /psykisk ohälsa) Årsprover, ev MMT BRISTER: personcentrerad omvårdnad ej infört på alla boende Personer med demens sjukdom och viktförlust: Regelbunden bedömning av näringstillstånd Detta gör vi: Längd /vikt kontroller, vikt historia Senior Alert BMI, MNA, Norton skala Energi berikning av mat och dryck ( grädde, glass, protein pulver ) kostintyg, konsistens anpassning,nattfastelista( max 11 tim nattfasta), extra mellanmål Levnadsberättelse, genomförandeplaner 15

16 Personer med demens sjukdom och risk för nedsatt munhälsa: Strukturerad bedömning av munhälsa Detta gör vi: Strukturerad bedömning av munhälsa via årlig screening / uppföljning av tandvården Munvårdskort Levnadsberättelse, genomförandeplaner BRISTER: skötsel av munvården kan variera Personer med demens sjukdom och urininkontinens Detta gör vi Individuellt utprovade absorberande produkter Individuellt utprovade inkontinens hjälpmedel uppföljning årligen Kvalitetssäkring Inkontinensombud Levnadsberättelse, genomförandeplaner BRISTER: Toalett assistansen brister Personer med demens sjukdom och risk för förstoppning: Regelbundna toalett vanor, fysisk aktivitet, fiberrik kost och adekvat vätskeinta Detta gör vi: Fiberrik kost Rikligt med dryck Morgondrink blandning av yoghurt, rapsolja, katrinplommon Fysisk aktivitet Regelbundna toalett vanor Levnadsberättelse, genomförandeplaner BRISTER: personal glömmer signera på avförings listor. Personen får inte regelbunden toalett träning. Ibland brist på dryck och fysisk aktivitet Personer med demens sjukdom på sjukhus och i särskilt boende med fallrisk: Regelbunden fallrisk bedömning kartläggning av tidigare fall och kontinuerlig skattning av fallrisk..förebygga fall Detta gör vi: Senior Alert Efter fallrisk bedömning VPL Översyn av läkemedel, fysisk träning och förändring av boendemiljö Levnadsberättelse, genomförandeplaner 16

17 Personer med svår demens sjukdom som har svårt att förflytta sig: Klinisk bedömning och strukturerade bedömnings instrument som underlag för att bedöma risk för trycksår Förebygga och behandla trycksår hos personer med svår demens sjukdom Detta gör vi: Senior Alert Nortonskalan som grund för trycksårsbedömningen MNA Kontakt arbetsterapeut hjälpmedel dynor Antidecubitus madrass Berikning av kost - näringsdrycker Vändschema lägesändring - tryckavlastning Vätskelista Levnadsberättelse, genomförandeplaner Personer med demens sjukdom och fysiska begränsningsåtgärder: Utbildning och handledning av personal för att minska användandet av fysiska begränsnings åtgärder Kontinuerligt observera och utvärdera hur personen upplever den fysiska begränsnings åtgärden Detta gör vi: Skriftliga riktlinjer ( MAS pärm) för skydds och begränsnings åtgärder Individ anpassning - larm mattor, rörelselarm, trygghetslarm, dörrlarm, bälten och,sänggrindar Nödsändare Utbildning & handledning Kontinuerliga observationer och utvärderingar av fysiska begränsningsåtgärder BRISTER: utvärderingarna kan förbättras Personer med demens sjukdom missförhållanden /vanvård Utbildning och handledning av personal för att förebygga och upptäcka missförhållanden/vanvård. Ökad kompetens att identifiera, dokumentera och rapportera missförhållanden/ vanvård av personer med demens sjukdom Detta gör vi: Handledning Utbildning cirklar prata om ämnet LEX Sarah Etiskt tänkande Levnadsberättelse, genomförandeplaner BRISTER: saknas regelbundna etiska forum, fortlöpande utbildning om missförhållanden/ vanvård. 17

18 Personer med demens sjukdom i livets slutskede Ge palliativ vård vård enligt WHO Detta gör vi: Levnadsberättelse, genomförandeplaner Brytpunkts samtal - smärtlindring/symtomlindring Efterlevande enkät BRISTER: samsyn palliativ frågor - läkargruppen, information till anhöriga / brytpunkts samtal. Smärtskattning hos personer med demens sjukdom. Saknas Liverpool Care Pathway (LCP) kan beskrivas som en standard vårdplan för patienter under livets allra sista tid Personer med demens sjukdom som har svårigheter att klara av dagliga aktiviteter Deltagande i individuellt anpassade aktiviteter inklusive fysisk aktivitet Detta gör vi: Aktiviteter / promenader utevistelse Levnadsberättelser Genomförandeplaner Dagverksamhet Glädjen 5 dagar / v förmiddags och eftermiddags grupper Hemtjänst Projekt social stimulans har startat 2010 på säbo och i hemtjänsten BRISTER: dagverksamhet 7 dagar /v. Dagverksamhet för yngre demens drabbade personer. Riktade hemtjänstgrupper mot personer med demens sjukdom.det finns en grupp lilla gruppen i centrala Rättvik Personer med demens sjukdom inom särskilt boende Personlig utformade, berikade och hemlika fysiska boende miljöer Detta gör vi: Egna möbler, personliga saker Genomförande planer Levnadsberättelser Näransvariga Anhöriga Personer med måttlig till svår demens sjukdom inom särskilt boende Trygg och tillgänglig psykosocial miljö Detta gör vi: Stöd /Handledning Utbildning 18

19 Möjlighet att vistas utomhus i säker miljö ( grind, staket ) Sinnesrum på Enåbacken finns sedan hösten 2010 BRISTER:Se över personalrutiner ex sitta med de boende Pedagogiska måltider Personer med demens sjukdom Långsiktig personal utbildning som är kombinerad med praktisk träning, handledning Detta gör vi: Handledning Utbildning Stöd i hemmet hemtjänst- lilla gruppen Planeringsdagar Demens sjuksköterska - samordnare Demens team BRISTER: Kvalitetsregistrering i BPSD register saknas BPSD team saknas All personal har ej gått demens ABC - kostnadsfri demens utbildning 10 tim Personer med Alzheimer sjukdom Regelbunden minst årlig bedömning av behandlingslängd och utsättnings försök vid behandling med kolinesterashämmare och memantin ( bromsmediciner) Detta gör vi Medicingenomgång 1 gång / år Ibland sker utvärderingen av bromsmedicineringen i hemmet av demens sjuksköterska. (remiss från läkare) BRISTER: Utvärderingen kan se olika ut då läkarna jobbar olika Personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens sjukdom Utredning och behandling av bakomliggande orsaker Detta gör vi Omvårdnadsträffar/ brukar möten vårdplaneringar Levnadsberättelse, genomförandeplaner Handledning utbildning anhörig stöd / utbildning Bemötande Miljö Läkemedel Smärta BRISTER: Kvalitetsregistrering i Sve dem och BPSD register saknas. BPSD team saknas 19

20 Personer med demens sjukdom och misstänkt konfusion Utredning och behandling av bakomliggande orsaker Detta gör vi IOP / VPL Omvårdnadsträffar/ brukar möten Handledning Bemötande Miljö - förändringar Läkemedel Smärta fysisk-psykisk - social - existentiell Förluster Anhörig problematik Lasaretts vistelse Begränsat antal vårdare BRISTER: tidig upptäckt av förändring ( ex läkemedel, annan sjukdom, förluster,flytt mm) BPSD utbildning/ register saknas Personer med tilltagande kognitiv svikt och schizofreni Basal utredning Detta gör vi Kunskap om demens och psykisk sjukdom Bemötande Miljö Läkemedel BRISTER i kunskap om demens och psykisk sjukdom Personer med downs syndrom och misstänkt Alzheimers sjukdom Basal utredning BRISTER i kunskap om bemötande,demens och Downs syndrom, lämplig dagverksamhet Personer med kognitiv svikt och alkoholberoende Basal utredning efter minst två månaders alkoholfrihet BRISTER i kunskap om bemötande,alkohol demens, lämplig dagverksamhet 20

21 Samman fattning brister / det vi saknar enligt Nationella riktlinjer demens PRIO 1 Saknas genomförandeplaner Om de finns, efterföljs de inte av alla personcentrerad omvårdnad inte infört på alla boende Munvård - brister förekommer Personal glömmer signera på avförings listor. Personen får inte alltid regelbunden toalett träning. Ibland brist på dryck och fysisk aktivitet Utvärderingar av fysiska begränsnings åtgärder kan förbättras Saknas regelbundna etiska forum, fortlöpande utbildning om missförhållande/ vanvård. Samsyn palliativ frågor - läkargruppen, information till anhöriga,brytpunkts samtal. smärtskattning hos dementa. LCP saknas Önskemål dagverksamhet 7 dagar /v. Dagverksamhet för yngre med demens eller med speciella behov ex frontallobs demens, personer med demens och Downs syndrom. Riktade hemtjänstgrupper mot personer med demens sjukdom i hela kommunen Se över personalrutiner. Pedagogiska måltider saknas Kvalitetsregistrering i Sve Dem och BPSD register /team saknas. All personal har inte gått demens ABC - kostnadsfri demens utbildning 10tim Utvärderingen av bromsmediciner kan se olika ut, då läkarna jobbar olika Konfusion - tidig upptäckt av förändring (ex läkemedel, annan sjukdom, förluster flytt mm). Bristande kunskap om demens och psykisk sjukdom. Bristande kunskap om bemötande,demens och Downs syndrom, lämplig dagverksamhet för funktionshindrade 21

22 REKOMMENDATIONER Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 19 TRE TYPER AV REKOMMENDATIONER 10 Signe Andr én Rekommendationer om vad som bör göras gradig skala 1 högst prioritet Åtgärder som inte bör utföras rutinmässigt (icke-göra) FoU rekommendationer 17 22

23 FORTSÄTTNING Evidensstyrka 1 starkt vetenskapligt underlag Evidensstyrka 2 måttligt starkt vetenskapligt underlag Evidensstyrka 3 begränsat vetenskapligt underlag Evidensstyrka 4 mycket svagt, otillräckligt eller motsägande vetenskapligt underlag 15 UTREDNING OCH DIAGNOSTIK Det finns ett stort behov av att hälso- och sjukvården förbättrar diagnostiken så att man tidigt kan upptäcka sjukdomen och personen kan få adekvat vård och omsorg 22 23

24 GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD VÅRD OCH OMSORG Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Ge personcentrerad omvårdnad (1) Säkerställa ett multiprofessionellt teambaserat arbete (2) Ge personal (främst vårdbiträden och undersköterskor) möjlighet till utbildning som är långsiktig, kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback (1) 28 PERSONCENTRERAD OMVÅRDNAD Bemöter personen med demenssjukdom som en person med upplevelser, självkänsla och rättigheter trots avtagande funktioner Strävar efter att förstå vad som är bäst för den sjuke Värnar om självbestämmande och möjlighet till medbestämmande Ser den demenssjuke som aktiv samarbetspartner Bekräftar den sjukes upplevelse av världen Strävar efter att involvera sociala nätverket Försöker upprätta en relation till den demenssjuke 29 24

25 FORTSÄTTNING Personcentrerad omvårdnad innebär att man särskilt beaktar annan kulturell eller språklig bakgrund - möjlighet att utöva sin religion - få kulturellt anpassad mat - bevara sina kulturella traditioner - tillgång till personal som talar samma språk som personen med demenssjukdom Rekommendationerna avser både ordinärt boende och särskilt boende 30 UTBILDNING Utbildning av personal kan bidra till att personalens kunskap ökar och deras uppträdande mot och attityder till den sjuke påverkas positivt Utbildningen kan leda till att antalet beteendemässiga och psykiska symtom minskar Handledning i kombination med utbildning påverkar arbetstillfredsställelse, upplevelse av utbrändhet och har positiv betydelse för omvårdnadens innehåll Utbildning kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback som bedrivs långsiktigt tycks ge bäst effekt 33 25

26 TIDIG SOCIAL UTREDNING Socialtjänsten bör genomföra en tidig social utredning (1) 34 FORTSÄTTNING Genom att samla in information om bakgrund, familjeliv, relationer, socialt nätverk, yrkesliv, särskilda händelser i livet, intressen, personlighet samt vilka förmågor personen har kvar både rent praktiskt och mentalt kan man få underlag för att bedöma och utforma biståndsinsatser. Närstående kan också bidra med viktig information 35 26

27 FORTSÄTTNING Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör minst 1 gång/år göra en medicinsk och social uppföljning av - läkemedelsbehandling (1) - kognition (1) - funktions- och aktivitetsförmåga (1) - allmäntillstånd (1) - beteendeförändringar (1) - beviljade biståndsinsatser (1) 36 FORTSÄTTNING Socialtjänstens uppföljning syftar till att bedöma om behov blir tillgodosedda och om det är aktuellt att ompröva biståndsinsatser och hemsjukvård Gemensam bedömning (HSL, SOL) är ofta en förutsättning för att personen skall få samtliga behov tillgodosedda HSL SOL 37 27

28 AKTIVITETER OCH FYSISK TRÄNING Socialtjänsten bör erbjuda möjlighet att deltaga i individuellt anpassade aktiviteter och fysisk aktivitet (1) Individuella aktiviteter till exempel hushållssysslor, utomhusvistelse, underhållning, musik, dans Socialtjänsten kan erbjuda massage och aromterapi (6) Snoezelen (8) 42 FORTSÄTTNING Fysisk träning kan ges i form av regelbundna promenader Fysisk träning kan även ges i form av regelbunden funktionell träning exempelvis gång- balans och rörlighetsträning som är individuellt utformad 43 28

29 BPSD Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar någon gång under sjukdomsperioden någon form av BPSD 48 BETEENDEMÄSSIGA OCH PSYKISKA SYMTOM VID DEMENSSJUKDOM Aggressivitet Skrik Vandring Plockande Störd dygnsrytm Ångest Depression Hallucinationer, vanföreställningar 47 29

30 REKOMMENDATION VID BPSD Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Utreda bakomliggande orsaker, åtgärda dessa (1) Erbjuda SSRI-preparat vid samtidig depression (3) Då omvårdnadsinsatser och anpassning av miljön är otillräckligt pröva Memantin (ebixa) vid Alzheimers sjukdom (6) Kortverkande bensodiazepiner vid oro, ångest (6) 51 FORTSÄTTNING Antipsykosmedel risperidon (7) eller Haloperidol (8) Klometiazol under natten (8) Antipsykosmedel (quetiapin) vid vanföreställning och hallucinationer vid måttlig-svår Lewybodydemens och Parkinsondemens (9) 52 30

31 FORTSÄTTNING Behandling med bensodiazepiner, antipsykosmedel och klometiazol förutsätter kort behandlingstid och utvärdering av effekten efter två veckor samt regelbundet ställningstagande till utsättning eller dosminskning Hälso- och sjukvården bör inte Behandla med antiepileptika (karbamazepin, valproat, topiramat (icke-göra) 53 31

32 SÄRSKILT BOENDE Socialtjänsten bör tillhandahålla en god fysisk miljö - personligt utformad (1) - berikad och hemlik (1) - säkerställa en lugn ljudmiljö (2) - erbjuda möjlighet till utomhusvistelse (2) - färgsätta och utforma den fysiska miljön så att den underlättar möjligheterna att orientera sig (4) 64 FORTSÄTTNING Färgkontraster kan underlätta orienteringsförmågan Genom att undvika färgkontraster i golvet kan feltolkningar undvikas Utomhusvistelse kan bidra till att normalisera dygnsrytmen, minska aggressivt beteende och öka välbefinnandet 67 32

33 FORTSÄTTNING Socialtjänsten bör erbjuda en psykosocial miljö (atmosfär) som kännetecknas av trygghet, tillgänglighet och där man kan få ett meningsfullt innehåll i dagen (1) 68 FORTSÄTTNING En god psykosocial miljö fokuserar på det personliga och individuella, tid och utrymme för meningsfulla aktiviteter och social samvaro, en generositet hos personalen att bjuda på sig själv och ge det lilla extra och en flexibilitet vad gäller rutiner En god psykosocial miljö kännetecknas också av att personalen bekräftar den demenssjukes upplevelse av tillvaron och främjar en känsla av att vara välkommen, ett övergripande lugn där tempot i vårdarbetet tar utgångspunkt i den demenssjukes personliga rytm, en miljö som är bekant samt understödjer den sjukes personlighet 69 33

34 REKOMMENDATION VID UNDERNÄRING Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Öka näringsintag genom energiberikning av mat och dryck, extra mellanmål och konsistensanpassning (1) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan Öka näringsintag genom näringsdrycker (5) 76 MUNVÅRD Dålig tandstatus kan medföra undernäring, smärtupplevelser, lunginflammation och frätsår i munnen. Muntorrhet som medför svårighet att äta och svälja liksom dålig tuggförmåga är riskfaktorer för undernäring 77 34

35 REKOMMENDATION OM MUNVÅRD Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Regelbundet göra en strukturerad bedömning av munhälsan (1) 78 URININKONTINENS Faktorer relaterade till demenssjukdomen kan bidra till urininkontinens Svårigheter med rörelse och förflyttning Svårigheter att hitta till toaletten Svårighet att känna igen att man är på toaletten Svårighet att klä av sig Studie från särskilt boende visade att endast 22 % av patienterna använde hjälpmedel som var anpassade till läckagevolymen 79 35

36 REKOMMENDATION URININKONTINENS Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Tillhandahålla individuellt utprovade absorberande produkter (1) Erbjuda toalettassistans i form av vaneträning (3) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan Erbjuda schemalagda toalettbesök i kombination med andra interventioner(5) 80 REKOMMENDATION FÖRSTOPPNING Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa regelbundna toalettvanor som förebyggande och behandlande åtgärd (1) Säkerställa en fiberrik kost och adekvat vätskeintag samt erbjuda fysisk aktivitet som förebyggande åtgärd (1) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda magmassage för att behandla förstoppning (8) 82 36

37 FORTSÄTTNING Tecken på förstoppning vid demenssjukdom Trötthet, nedsatt aptit, spänd mage Rastlöshet, irritabilitet Desorientering Aggression Cirka 60 % drabbas av förstoppning vid demenssjukdom. Övriga befolkningen 15 % Vårdboende % 83 REKOMMENDATION VID FALLRISK Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Regelbundet bedöma fallrisken genom kartläggning av tidigare fall och kontinuerlig skattning av fallrisk (1) 84 37

38 FORTSÄTTNING FÖRHÖJD FALLRISK Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Genomföra flera samtidiga åtgärder, till exempel översyn av läkemedel, fysisk träning, förändring av boendemiljön (1) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda höftskyddsbyxa (8) 85 FORTSÄTTNING Risken att falla är ungefär dubbelt så hög för personer med demenssjukdom som för äldre personer utan kognitiv nedsättning Nio av tio personer med demenssjukdom som läggs in på sjukhus på grund av skada har skadats genom ett fall 86 38

39 REKOMMENDATION FÖR ATT FÖREBYGGA OCH BEHANDLA TRYCKSÅR Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Bedöma risken för trycksår med hjälp av klinisk bedömning och strukturerade bedömningsinstrument (1) Förebygga och behandla trycksår genom lägesändring, tryckavlastning, tryckminskning samt behandla de bakomliggande orsakerna (1) 87 FYSISKA BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER Fysiska begränsningsåtgärder inskränker rörelsefriheten Exempel är bälten, selar, brickbord och sänggrindar 88 39

40 REKOMMENDATION OM FYSISK BEGRÄNSNING Hälso- och sjukvården bör Kontinuerligt observera och utvärdera hur personen upplever den fysiska begränsningsåtgärden (1) Erbjuda personalen utbildning och handledning för att minska användandet av fysiska begränsningsåtgärder (1) 89 FORTSÄTTNING Begränsningsåtgärder i särskilt boende 25 % Personal med sämre kunskaper använder begränsningsåtgärder i högre utsträckning Personal med lång anställningstid använder begränsningsåtgärder i lägre utsträckning Psykosociala arbetsmiljön är relaterad till förekomsten av fysiska begränsningsåtgärder 90 40

41 ATT FÖRHINDRA VANVÅRD Personer med demenssjukdom har cirka dubbelt så stor risk än andra äldre att utsättas för vanvård Utbildning är en åtgärd som används för att ge personalen möjlighet att upptäcka och förhindra vanvård 91 REKOMMENDATION FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR VANVÅRD Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Erbjuda personal sådan utbildning att de ökar sin kompetens att identifiera, dokumentera och rapportera vanvård (1) 92 41

42 DEFINITION AV VANVÅRD WHO Vanvård synonymt med övergrepp och misshandel Denna handling kan vara fysisk, psykologisk/känslomässig, finansiell eller helt enkelt återspegla avsiktlig eller oavsiktlig försummelse 93 FORTSÄTTNING Faktorer som är relaterade till demenssjukdom som stort vårdbehov, fysiskt beroende, sämre ADL förmåga, högre grad av BPSD, förändrad sinnesstämning och kognitiv nedsättning ökar risken för vanvård. Andra faktorer som kan öka risken för vanvård är inadekvat utbildning, hög arbetsbelastning, stressande arbetssituationer och negativa attityder

43 PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Den palliativa vården syftar enligt WHO till att Lindra smärta och andra plågsamma symtom Bekräfta livet och betrakta döendet som en normal process Inte påskynda eller fördröja döden Integrera de psykosociala och andliga aspekterna av patientvården Stödja patienten i att leva så aktivt som möjligt fram till döden Stödja de närstående under patientens sjukdom och i deras sorgearbete 95 FORTSÄTTNING Genom ett tvärprofessionellt förhållningssätt inrikta sig på patientens och de närståendes behov Främja livskvalitet och även påverka sjukdomsförloppet i positiv bemärkelse Vara tillämplig i ett tidigt sjukdomsskede, tillsammans med andra terapier som syftar till att förlänga livet, såsom kemoterapi och strålning, samt även de undersökningar som behövs för att bättre förstå och ta hand om plågsamma komplikationer 96 43

44 REKOMMENDATIONER VID LIVETS SLUT Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör ge palliativ vård enligt Världshälsoorganisationens (WHO) rekommendationer (1) Hälso- och sjukvården och Socialtjänsten kan i undantagsfall erbjuda sondmatning (10) 97 FORTSÄTTNING Studier visar att sondmatning inte förbättrar nutritionsstatus, minskar förekomsten av trycksår, förebygger aspirationspneumoni, lindrar lidande, förbättrar funktionsstatus, ger ökad livslängd eller förbättrar livskvaliteten 98 44

45 Socialstyrelsens riktlinjer prio Riktlinjer demens- vad gör vi i kommunen idag. Vi har tittat på vad man prioriterat som viktigast i riktlinjerna PRIO 2. Personer med måttlig - svår demens sjukdom som behöver stöd med att äta:diagnostik, bedömnings instrument Detta gör vi : Levnadsberättelse Genomförandeplan MNA BMI Viktkontroller Kostintyg Anpassat stöd BRISTER: saknas strukturerat bedömnings instrument ( ex EdFED, The self feeding assesment tool, the feeding behaviour inventory) för diagnostik av ätproblem Personer med måttlig - svår demens sjukdom som behöver stöd med att äta Individuellt anpassat stöd beröring- uppmuntran Detta gör vi : Levnadsberättelse Genomförandeplan Start i gång hjälp Matning guidning Tillsyn vid måltid Beröring kind hjälp till sväljreflex Speciella hjälpmedel sked, glas, petimot kant Personer med måttlig - svår demens sjukdom som behöver stöd med att äta: Individuellt anpassat stöd visa/ mimik / initiering Detta gör vi : Levnadsberättelse Genomförandeplan Start i gång hjälp. Sitta tillsammans se hur andra gör Beröring kind hjälp till sväljreflex 45

46 Personer med demens sjukdom och annan etnisk bakgrund Personal som kommunicerar på samma modersmål med kulturkompetens Detta gör vi: Genomförandeplan Levnadsberättelse Genomförandeplan Personal som kommer från andra länder / kulturer ev låna personal från andra avd för hjälp med språket Anhöriga kan vara stort stöd Tolkservice vid speciella tillfällen Personer med demens sjukdom som har svårigheter att klara det dagliga livets aktiviteter. Stöd och uppföljning av hjälpmedel Detta gör vi : Levnadsberättelse Genomförandeplan Individuellt anpassade aktiviteter ex utevistelse, underhållning Gånghjälpmedel, rollatorer, rullstolar, gåbord Översyn av hjälpmedel 2 ggr / år BRISTER: Personal behöver få kontinuerlig information om hjälpmedels nyheter. Personer med mild måttlig demens sjukdom Dagverksamhet för personer med demens sjukdom Detta gör vi : Levnadsberättelse Genomförandeplan dagverksamhet glädjen 2 grupper per dag 5 dagar /vecka BRISTER: dagverksamheten 7 dagar /v. Dagverksamhet riktad mot yngre demens sjuka och personer med funktionshinder Personer med demens sjukdom som ska flytta förberedelse inför flytt Detta gör vi : Levnadsberättelse Genomförandeplan Informations träff med anhörige och om möjligt tillsammans med gästen Näransvarig besöker hemmet eller korttidsplats inför flytten Över rapportering personal / personal och sjuksköterska / sjuksköterska Journal, levnadsberättelse, genomförandeplan följer brukare till boendet BRISTER: överrapporteringen kan bli bättre 46

47 Personer med måttlig- svår demens sjukdom lugn ljudmiljö Detta gör vi : Levnadsberättelse Genomförandeplan Ljudmiljön kan variera beroende på var man bor Störande medboende BRISTER: TV och radio kan stå på i onödan.mer riktade program som gästerna kan ha byte av. Lokaler inte alltid anpassade för personer med demens sjukdom ut- Personer med måttlig- svår demens sjukdom inom särskilt boende utomhus vistelse Detta gör vi : Genomförandeplan Levnadsberättelse Utomhusvistelse om möjligt året runt BRISTER: möjlighet till utevistelsen kan variera på olika boenden Får bara vissa komma ut? Erbjuds alla? Individuellt anpassade Personer med demens sjukdom multi professionellt team Detta gör vi : Genomförandeplan Levnadsberättelse Omvårdnads träffar.ser olika ut på de olika boendena Uppföljnings träff ca 1 månad efter inflyttning till boendet BRISTER : behov av ökat team samarbete minst 1 gång per år med alla professioner ex rig, sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuksköterska, enh chef, näransvarig, demens team anhö- Anhöriga till personer med demenssjukdom Psykosociala stödprogram Detta gör vi : Genomförandeplan (om hemtjänst) Levnadsberättelse (om hemtjänst) Anhörig utbildningar i demens höst och vår Individuellt stöd demens ssk / samordnare Hembesök stöd i familjen Utbildning i demens/bemötande / stöd till anhöriga Anhörigstöd buketten Anhörigvårdar träffar 1 dag /v 47

48 BRISTER: Anhöriga har svårt att lämna sina anhöriga för att gå på utbildning.kan man ordna träffar där båda kan komma till en lokal,men där den drabbade får vara ex på dagverksamhet Anhöriga till personer med demenssjukdom Avlösning Detta gör vi : Genomförandeplaner (om hemtjänst) Levnadsberättelse (om hemtjänst) Avlösning i hemmet 10 tim / månad väntjänst Samman fattning brister / det vi saknar enligt Nationella riktlinjerna demens PRIO 2 Saknas strukturerat bedömnings instrument ( ex EdFED, The self feeding assesment tool, the feeding behaviour inventory) för diagnostik av ätproblem Personal behöver få kontinuerlig information om hjälpmedels nyheter. Fler personer med demens sjukdom skulle kunna bo hemma längre om det fanns dagverksamheten 7 dagar /v. Dagverksamhet riktad mot yngre demens sjuka och personer med funktionshinder Överrapporteringen kan bli bättre Anhöriga har svårt att lämna sina anhöriga för att gå på utbildning.kan man ordna träffar där båda kan komma till en lokal,men där den drabbade får vara ex på dagverksamhet TV och radio kan stå på i onödan.riktade program som gästerna kan ha utbyte av.lokaler inte alltid anpassade för personer med demens sjukdom Möjlighet till utevistelsen kan variera på olika boenden Får bara vissa komma ut? Erbjuds alla? Individuellt anpassade Behov av ökat team samarbete minst 1 gång per år med alla professioner ex anhörig, sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuksköterska, enh chef, näransvarig, demens team 48

49 REKOMMENDATIONER Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 19 MULTIPROFESSIONELLT TEAMBASERAT ARBETE Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt teambaserat arbete inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom (2) Multiprofessionellt arbete syftar till kontinuitet i vården och omsorgen, underlättar bedömningar och tillgodoser omsorgen ur ett helhetsperspektiv 31 49

50 FORTSÄTTNING Vilka som skall deltaga i det multiprofessionella teamet kan variera över tid Det finns många olika sätt att organisera det multiprofessionella arbetet Läkare, demenssjuksköterska, leg. sjuksköterska, biståndshandläggare, enhetschef, undersköterska, vårdbiträde, kurator, sjukgymnast, arbetsterapeut, neuropsykolog Demensteam som finns i vissa kommuner och landsting är ett annat exempel 32 DAGVERKSAMHET Socialtjänsten bör erbjuda dagverksamhet som specifikt riktar sig till personer med demenssjukdom (2) Yngre personer bör erbjudas plats som är specifikt anpassat för deras behov (3) Kostnad för dagverksamhet har visat sig vara kostnadseffektiv. Kostnaden för en dag i dagverksamhet motsvarar 1-2 timmar hemtjänst

51 REKOMMENDATION FÖR FLYTTNING Socialtjänsten bör förbereda flytten genom att i god tid ge information och om möjligt engagera närstående, ge möjlighet till platsbesök samt ta del av personens sjuk- och livshistoria (2) 60 FORTSÄTTNING Det är viktigt att personalen som skall ta emot personen med demenssjukdom är väl förberedda och har träffat personen och närstående samt fått information om livshistoria och behov av vård och omsorg 61 51

52 FORTSÄTTNING Flyttning från egen bostad till särskilt boende kan orsaka ångest, förvirring, nedstämdhet, känslor av hjälplöshet, hopplöshet och övergivenhet samt mer fysiska uttryck som magbesvär, sömnsvårigheter och viktförlust 62 STÖD TILL NÄRSTÅENDE Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Erbjuda utbildningsprogram och psykosociala stöd program (2) Erbjuda olika former av avlösning (2) Erbjuda kombinationsprogram (3) Erbjuda specifikt anpassat stöd och individuellt anpassad avlösning till närstående till yngre personer med demenssjukdom (3) 70 52

53 NÄRSTÅENDESTÖD Hur Tidigt i sjukdomsförloppet Ges under längre tid Flexibelt, situationsanpassat Utformat i dialog med den närstående Vad Utbildning Psykosocialt stöd Avlösning Kombinationsprogram 71 FORTSÄTTNING Avlösning kan ske genom att personen med demenssjukdom vistas tillfälligt på särskilt boende eller dagverksamhet Avlösning kan vara att den närstående ersätts med personal och får möjlighet att lämna hemmet under några timmar 72 53

54 STÖD MED ATT ÄTA Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Diagnostisera ät problem genom att använda strukturerat bedömningsinstrument (2) Ge individuellt anpassat stöd vid måltiden (2) Socialtjänsten bör inom dagverksamhet och särskilda boenden anpassa måltidsmiljön (2) 73 FORTSÄTTNING Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Regelbundet bedöma näringstillstånd (vikt, BMI, viktförlust) vid viktförlust och misstänkt undernäring (1) 74 54

55 SKAPA EN GOD MÅLTIDSSITUATION Åtgärder som kan vara aktuella vid måltiden är individuellt anpassat stöd vid måltiden (beröring, uppmuntran, att visa hur man gör, mimik, initiering m.m.) ge personen möjlighet att själv ta mat och tillräckligt med tid för att kunna äta i lugn och ro, anpassa den fysiska miljön (kontrasterande färger i dukningen), ta hänsyn till kulturella och religiösa aspekter 75 55

56 Socialstyrelsens riktlinjer prio Riktlinjer demens- vad gör vi i kommunen idag. Vi har tittat på vad man prioriterat som viktigast i riktlinjerna PRIO 3. Personer med måttlig svår demens sjukdom i särskilt boende eller dagverksamhet som behöver stöd med att äta. Anpassad måltidsmiljö Detta gör vi : Genomförandeplaner Levnadsberättelse individuell bordsplacering anpassad dukning, porslin individuellt utprovade hjälpmedel BRISTER: pedagogisk måltid saknas. Det kan förekomma stress,onödigt spring och störande moment runt måltiden. Lokaler inte alltid anpassade till verksamheten Personer med måttlig - svår demens sjukdom och urin inkontinens. Toalett assistans, vaneträning Detta gör vi : Genomförandeplaner Levnadsberättelse Toalett assistans BRISTER: möjlighet till toalett assistans kan förbättras, efter individuella behov Yngre personer med demens- specifikt anpassad verksamhet BRISTER: saknas dagverksamhet 7 dagar per vecka, dagverksamhet för yngre. Yngre har andra behov intressen. Kommunen får inte alltid vetskap om personerna med demens diagnos. Brister i samverkan sjukvård och primärvård Personer med mild till måttlig demens som bor hemma- dagverksamhet för personer med demens sjukdom Detta gör vi: 56

57 Genomförandeplaner Levnadsberättelse riktad dagverksamhet för personer med demens sjukdom (vara utredda och ha demens diagnos) BRISTER: saknas dagverksamhet 7 dagar per vecka och för yngre och personer med funktionshinder. Samverkan LSS kan utvecklas Personer med måttlig- svår demens sjukdom. Småskaligt särskilt boende Små avd mellan 7-10 boende på demensboendet. Bra att man kan gå runt på avd. Man kan gå fritt i närområdet BRISTER: alla kan ej bo på demens boendet, lokaler färgmässigt ej anpassade för dementa, avvikande färger på golvmattor,. Det går ej att gå direkt ut från alla avd. Personer med demenssjukdom handledning i kombination med handledning till personal Detta gör vi: Handledning i grupp Handledning individuellt / hembesök / vårdplan Praktisk handledning i specifika fall Planeringsdagar Utbildningsdagar Lilla gruppen - hemtjänstgrupp BRISTER: handledningen kan se olika ut på olika boende Personer med demenssjukdom och vandringsbeteende fysisk aktivitet med måttlig intensitet Detta gör vi: Genomförandeplaner Levnadsberättelser Gymnastik Promenader Dans Rätt boende med möjlighet att kunna gå fritt i närområdet BRISTER: fysisk aktivitet kan förbättras, individuella planer, anpassad gymnastik och dans saknas på boenden Anhöriga till personer med demens sjukdom kombinationsprogram Detta gör vi: 57

58 Anhörig stöd / utbildning Anhörig träffar Avlösning i hemmet Hemtjänst BRISTER: Viktigt att vi får kännedom om anhörig vårdare för att tidigt knyta kontakt /stöd. Information till allmänhet. Demens sjuksköterska 50% - tillgängligheten begränsad Anhöriga till yngre personer med demens sjukdom specifikt anpassat stöd Detta gör vi: Anhörig stöd / utbildning Stöd / information i hemmet individuellt stöd stöd till anhöriga / barn Trygghetsplats BRISTER: informations överföringen från sjukvården/ primärvården brister. Viktigt med tidig upptäckt och diagnos av demens sjukdomen. Viktigt med stöd / vägledning, under sjukdomstiden. Brist på dagverksamhet för yngre med demens sjukdom. Finns anhörigvårdare som vi inte känner till? Önskar utökat samarbete LSS Anhöriga till yngre personer med demens sjukdom individuellt anpassad avlösning Detta gör vi 10 tim anhörigstöd Trygghetsplats BRISTER: saknas dagverksamhet 7 dagar per vecka, dagverksamhet för yngre. Yngre har andra behov intressen 58

59 Samman fattning brister / det vi saknar enligt Nationella riktlinjerna demens PRIO 3 pedagogisk måltid saknas. Det kan förekomma stress,onödigt spring och störande moment runt måltiden. Lokaler inte alltid anpassade till verksamheten möjlighet till toalett assistans kan förbättras, efter individuella behov saknas dagverksamhet 7 dagar per vecka, dagverksamhet för yngre. Yngre har andra behov intressen. Kommunens demens sjuksköterska får inte alltid vetskap om personer med demensdiagnos. Saknas lokala samverkansriktlinjer kring demensfrågor mellan kommun, primärvård och sjukvård. saknas dagverksamhet 7 dagar per vecka och för yngre och personer med funktionshinder. Samverkan LSS kan utvecklas alla kan ej bo på demens boendet, lokaler färgmässigt ej anpassade för demenssjuka, avvikande färger på golvmattor,. Det går inte att gå direkt ut från alla avd Utbildning och handledningen kan se olika ut på de olika boendena fysisk aktivitet kan förbättras, individuella planer, anpassad gymnastik och dans saknas på flera boenden Viktigt att vi får kännedom om anhörig vårdare för att tidigt knyta kontakt /stöd. Information till allmänhet. Demens sjuksköterska endast 50% - tillgängligheten begränsad informations överföringen från sjukvården/ primärvården brister. Viktigt med tidig upptäckt och diagnos av sjukdomen. Viktigt med stöd / vägledning, under sjukdomstiden. Brist på dagverksamhet för yngre med demens sjukdom. Finns anhörigvårdare som vi inte känner till? Önskar utökat samarbete LSS saknas dagverksamhet 7 dagar per vecka, dagverksamhet för yngre. Yngre har andra behov intressen 59

60 REKOMMENDATIONER Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 19 ATT FÖREBYGGA DEMENSSJUKDOM Riskfaktorer som ej går att påverka - hög ålder - genvarianten APOE4 - Downs syndrom - släkting med Alzheimers sjukdom 20 60

61 FORTSÄTTNING Faktorer som kan minska risken för att insjukna i demenssjukdom - fysisk aktivitet (3) - mentalt och socialt stimulerande aktiviteter (3) - behandling av högt blodtryck i medelåldern (3) 21 SÄRSKILT BOENDE Socialtjänsten bör - erbjuda småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom (3) 63 61

62 Det vi saknar från primärvården i Rättvik är Lokala demens riktlinjer Samverkan i demens frågor När läkare informerar patient och anhörig om demens diagnos, fråga om samtycke till kontakt med kommunens demenssjuksköterska Skriftlig information till demenssjuksköterska om demens diagnos och CT hjärna svar för bedömning av rätt boende och dagverksamhet. samsyn palliativ frågor - läkargruppen 62

63 Referens lista Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Guide till nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demens sjukdom. Svenskt demens centrum. För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Svenskt demens centrum Skattad prevalens Dalarna Gunilla Norberg. Svenskt demens centrum Spetskompetens i demens vård Alzheimerföreningen Sverige. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demens sjukdom Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska och doktor Medicinsk vetenskap Oktopus Demens AB leg.sjuksköterska Kerstin Lundström www@oktopus.se 63

64 Sammanfattning Syftet med arbetet har varit att utifrån demens riktlinjerna inventera vad vi idag gör i kommunen och vilka förbättrings områden vi ska jobba vidare med. Vi har inventerat de områden som demens riktlinjerna säger att vi skall åtgärda Prio 1-3 och noterat områden vi kan förbättra Slutsatsen visar att vi ska jobba vidare med senior alert,genomförandeplaner, personcentrerad omvårdnad och levnadsberättelser.dessa har nu enhets chefer och sjuksköterskor diskuterat under två planeringsdagar 1-2/9 i Tällberg. Vi ska börja använda oss av kvalitetssäkrings instrument som passar till de områden vi ska förbättra Vid smärta och demens ska vi använda the Abbey Pain scale. För att skatta livskvalitet hos dementa använder vi Qualid skattning I väntan på BPSD register använder vi oss av NPI skattning och HAW schema vid misstanke om BPSD För att dokumentera olika avförings former så ska vi nu använda oss av Bristol skalan Under hösten -11 och under våren-12 ska all personal inklusive sjuksköterskor gå på en gemensam utbildning i omvårdnad av personer med demenssjukdom. Utbildningen ( Zest Care metoden ) kommer att handla om sjukdomen demens, bemötande, palliativ vård,etik och människosyn. Man kommer att lyfta frågor runt den goda arbetsplatsen, arbetsglädje, miljö, kommunikation, samarbete och relationer. Frågor som berör utifrån personalens, vårdtagarens och närstående perspektiv. Hemtjänstpersonalen har under våren och hösten 2010 fått 10 timmars demens utbildning av demens sjuksköterskan. Det finns planer finns på att i höst bjuda in Hedemora kommun för att höra hur de arbetar med BPSD registret. Kontakt har tagits med Verksamhets chef på Rättviks vårdcentral och där vi framfört våra önskemål om fortsatt samarbete i demens frågor. Vi har under hösten fått en Geriatriker som ska ta rond ärenden och ha det medicinska ansvaret på de särskilda boendena i kommunen. 64

65 65

66 66

67 G. Är irriterad eller aggressiv (blir arg, svär eller beter sig våldsamt mot andra) 1. sällan eller aldrig. 2. endast som svar på extern stimulans; mindre än en gång per dag. 3. endast som svar på extern stimulans; minst en gång per dag. 4. utan anledning; mindre än en gång per dag. 5. utan anledning; en gång eller mer än en gång per dag. H. Tycker om att äta mat 1. vid de flesta måltider och mellanmål. 2. två gånger per dag. 3. minst en gång per dag. 4. mindre än en gång per dag. 5. sällan eller aldrig. I. Tycker om beröring/kroppskontakt 1. nästa alltid; tar själv initiativet till kroppskontakt. 2. mer än halva tiden; tar ibland initiativ till kroppskontakt. 3. halva tiden; tar aldrig själv initiativ till kroppskontakt, men visar inte motstånd till kroppskontakt. 4. mindre än halva tiden; visar ofta att han/ hon inte vill ha kroppskontakt. 5. sällan eller aldrig; visar nästan alltid att han/hon inte vill ha kroppskontakt. J. Tycker om att umgås eller att vara med andra 1. nästan alltid; tar själv nästan alltid initiativet till gemenskap med andra. 2. mer än halva tiden; tar ibland själv initiativet till gemenskap med andra. 3. halva tiden; tar aldrig själv initiativet men motsätter sig inte gemen skap med andra. 4. mindre än halva tiden; motsätter sig ofta gemenskap med andra. 5. sällan eller aldrig; motsätter sig alltid gemenskap med andra. K. Verkar lugn och harmonisk 1. nästan alltid; varje dag 2. mer än halva tiden av varje dag 3. halva tiden varje dag 4. mindre än halva tiden varje dag 5. sällan eller aldrig Totalpoäng: 11 poäng = högsta grad av livskvalitet 55 poäng = lägsta grad av livskvalitet QUALITY OF LIFE IN LATE- STAGE DEMENTIA (QUALID) SCALE är ursprungligen utvecklat av;v Weiner MF. Martin- Cook K. Svetlin DA. Saine K. Foster B. Fontaine C. (2000) The quality of life in late- stage dementia (QUALID) scale. J Am LIVSKVALITET VID SVÅR DEMENS (QUALID) SKALAN är översatt till Svenska av;falk, H. Persson, L.O. Wijk, H. (2007) Weiner MF. Internat 67