Huddinge Kommun - Äldreomsorgsnämndens mål

Transkript

1 SIDA 1 (10) DATUM 7 februari 2012 DIARIENUMMER PROJEKTLEDARE Sari Velásquez Allt , Inledning Huddinge Kommun har beviljats stimulansbidrag från Socialstyrelsen för att anpassa sina verksamheter och kompetensutveckla sin personal utifrån de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Demens Demens är ett samlingsnamn och en diagnos för en rad symtom som orsakas av hjärnskador. Det kan yttra sig på olika sätt beroende på vilka delar av hjärnan som drabbas. Vanligen försämras minnet och förmågan att planerna och genomföra vardagliga sysslor. Språk, tidsuppfattning och orienteringsförmåga är andra s.k. kognitiva förmågor som påverkas negativt. Även oro, nedstämdhet och beteendeförändringar kan tillhöra sjukdomsbilden. Symtomen leder till att personer med demens har svårt att klara sin tillvaro utan stöd från närstående. Kunskapen om demens var länge mycket bristfällig och senil demens betraktades närmast som en oundviklig följd av ålderdomen. Numera vet vi betydligt mer. Demens är visserligen betydligt vanligare i hög ålder men det är inget naturligt åldrande. Demens orsakas av hjärnskador som i sin tur kan bero på närmare 100 olika sjukdomar och sjukdomstillstånd. Varje år insjuknar mer än personer i en demenssjukdom. De allra flesta är äldre, demens är sällsynt före medelåldern. Efter 65 års ålder ökar risken betydligt var femte person över 80 år är drabbad. Det totala antalet demenssjuka i Sverige beräknas till närmare personer, en siffra som kommer att stiga i takt med att den äldre befolkningen ökar i antal. År 2025 beräknas personer ha en demenssjukdom, 2050 kan så många som vara drabbade om dagens befolkningsprognoser slår in och inget botemedel utvecklats till dess. Huddinge Kommun - Äldreomsorgsnämndens mål Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom redovisades Socialstyrelsen har under 2011 fått i uppdrag att ta fram bindande regler för bemanningen inom demensvården. Föreskrifterna ska vara klara sommaren POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Huddinge

2 7 februari (10) Demensvården inom äldreboende är ett fortsatt prioriterat utvecklingsområde med bland annat fokus på de nationella riktlinjerna, kvalitetskriterier, gemensamma arbetssätt och anpassad utemiljö. 1) Verksamhetsplanen för äldreomsorgsnämnden Socialstyrelsen Socialstyrelsen presenterade de framtagna nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom år Syftet med riktlinjerna är att de ska vara ett stöd för beslutsfattarna i kommuner, landsting och regioner så att dessa kan styra och leda hälso- och sjukvården utifrån evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder både för vård och omsorg och för stöd till deras anhöriga. Riktlinjerna innehåller rekommendationer och indikationer för god vård och omsorg vid demenssjukdom. Socialstyrelsen redovisar hela listan med så kallade tillstånds- och åtgärdskombinationer totalt 157 stycken. Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista Tillstånds- och åtgärdslistan innehåller åtgärder om Förebyggande arbete (rad 1-5) Utredning (rad 6-33) Social utredning (rad 34) Uppföljning (rad 35) Personcentrerad omvårdnad (rad 36) Basal vård och omvårdnad (rad 37-70) Palliativ vård i livets slutskede (71-72) Personer med annan etnisk bakgrund (rad 73) Aktiviteter och hjälpmedel (rad 74-90) Dagverksamhet (rad 91-92) Flytt och särskilt boende (rad ) Multiprofessionellt teambaserat arbete (rad 101) Utbildning (rad ) Läkemedel (rad ) Utredning, omvårdnad och behandling vid särskilda tillstånd (rad ) Anhöriga (rad ) Socialstyrelsen redovisar de rangordnade tillstånds- och åtgärdskombinationerna i en skala från 1 till 10. Siffran 1 anger åtgärder med störst angelägenhetsgrad. Siffran 10 anger åtgärder som ger mycket liten nytta alternativt liten nytta i förhållande till alternativa åtgärder eller kostnaden vid de aktuella tillstånden.

3 7 februari (10) Pågående demensprojekt med Lisa Östberg, projektledare Man har snart under ett år i Huddinge Kommun bedrivit ett projekt som avser att testa en modell för utvärdering där resultatet ska vara underlag för fortsatt utveckling av kvaliteten i demensvården. Arbetet utgår från socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård- och omsorg för personer med demenssjukdom. Tre områden är utvalda att granskas utifrån perspektivet personcentrerad omvårdnad. Mat- och måltidssituation, boendemiljö och bemötande. Modellen som ska testas är kollegial granskning och metoderna som ska användas är dokumentgranskning, observation och intervju. Projekt nationella riktlinjer Arbetet påbörjas i Huddinge Kommun oktober 2011 genom att utse styrgrupp, projektgrupp och referensgrupp. Målet är att alla enheter inom säbo och ordinärt boende ska få möjligheten att få riktlinjerna implementerade till verksamheten. I de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom prioriteras att arbetet ska bygga på personcentrerad vård och omsorg. Projektledaren föreslår områdena i de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Områdena Regelbunden uppföljning och strukturerad bedömning Genomföra en tidig social utredning (1) Hälso- och sjukvård minst en gång per år läkemedelsbehandling, kognition, funktions- och aktivitetsförmåga, allmäntillstånd, eventuella beteendeförändringar(1) Socialtjänsten minst en gång per år följa upp beviljade biståndsinsatser (1) Samordning av uppföljning (1) Personcentrerad omvårdnad Ge personer med demenssjukdom en personcentrerad omvårdnad (1) Multiprofessionellt arbete Samverka genom multiprofessionellt teambaserat arbete inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom (2) Att förhindra vanvård Erbjuda personal sådan utbildning att de ökar sin kompetens att identifiera, dokumentera och rapportera vanvård (1)

4 7 februari (10) Aktiviteter, fysisk träning och hjälpmedel Dagliga aktiviteter: Bör erbjudas möjlighet att delta i individuellt anpassade aktiviteter, inklusive fysisk aktivitet (1) Måltider och nutrition Diagnostisera ätproblem med hjälp av ett strukturerat bedömningsinstrument (2) Ge ett individuellt anpassat stöd vid måltiden (2) Hemlik måltidsmiljö och små grupper på dagverksamhet och SÄBO (2) Regelbundet bedöma näringstillstånd (vikt, BMI, viktförlust och vikthistoria (1) Öka personens näringsintag genom energiberikning av mat och dryck, extra mellanmål och konsistensanpassning (1) Munvård Regelbundet göra en strukturerad bedömning av munhälsan (1) Urininkontinens Tillhandahålla absorberande produkter (1) Toalettassistans i form av vaneträning (3) Uppmärksamhetsträning eller blåsträning (icke-göra) Bäckenbottenträning (icke-göra) Förebygga och behandla förstoppning Säkerställa regelbundna toalettvanor som förebyggande och behandlande åtgärd (1) Säkerställa en fiberrik kost och ett adekvat vätskeintag samt erbjuda fysisk aktivitet som förebyggande åtgärder (1) Prevention mot fall Regelbundet bedöma fallrisken genom kartläggning av tidigare fall och kontinuerlig skattning av fallrisk (1) Genomföra flera samtliga åtgärder (multifaktoriell intervention), till exempel översyn av läkemedel, fysisk träning och förändringar av boendemiljön (1) Prevention och behandling av trycksår Bedöma risken för trycksår med hjälp av klinisk bedömning och strukturerade bedömningsinstrument (1) Förebygga och behandla trycksår genom lägesändringar, tryckavlastning och tryckminskning samt behandla de bakomliggande orsakerna (1)

5 7 februari (10) Fysiska begränsningsåtgärder Kontinuerligt observera och utvärdera hur personen upplever den fysiska begränsningsåtgärden (1) Utbildning och handledning till personal för att kunna minska användandet av fysiska begränsningsåtgärder (1) Utveckla rutiner för regelbunden tillsyn och utvärdering av insatsen (1) Hjälpmedel och teknologi Ge stöd i användningen och följa upp all användning av hjälpmedel (2) Dagverksamhet Bör erbjudas dagverksamhet som specifikt riktar sig till personer med demenssjukdom minst två dagar i veckan (2) Yngre personer med demenssjukdom bör erbjudas dagverksamhet specifikt för den målgruppen (3) Särskilt boende Erbjuda småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom (3) Psykosocial miljö Tillhandahålla en fysisk miljö som är personligt utformad, berikad och hemlik (1) Säkerställa en lugn ljudmiljö (2) Erbjuda möjlighet till utomhusvistelse (2) Personer med demenssjukdom bör erbjudas särskilda boenden med en psykosocial miljö som kännetecknas av trygghet och tillgänglighet, där man som demenssjuk kan få sin personlighet bekräftad och understödd, där man kan ha ett meningsfullt innehåll i dagen och välkomnas in i en gemenskap med andra (1) Stöd till anhöriga Bör erbjudas utbildningsprogram och psykosociala stödprogram (2) Erbjuda olika former av avlösning (2) Erbjuda kombinationsprogram (3) Erbjuda specifikt anpassat stöd och individuellt anpassad avlösning till anhöriga till yngre personer med demenssjukdom (3) Palliativ vård i livets slutskede Palliativ vård enligt WHO:s rekommendationer (1)

6 7 februari (10) 1. Uppdrag Projektledaren har i uppdrag att 1. Implementera Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010, inom hemtjänst och särskilt boende (demensboende). 2. Tillsammans med ansvariga chefer och kvalitetsenheten utforma kvalitetskriterier för demensboende. 3. Stödja verksamheten att utveckla gemensamma arbetssätt för att leva upp till Nationella riktlinjernas intentioner. 4. Pröva möjligheten att, tillsammans med en lämplig verksamhet, påbörja utvecklingen av den fysiska utemiljön i form av sinnenas trädgård. 2. Mål Målsättningen är att öka kvaliteten i omvårdnaden och stärka livskvaliteten för kunder/boende och deras anhöriga. Gemensamma kvalitetskriterier och arbetssätt ska utvecklas. Personalens kompetens inom området ska stärkas. 3. Förutsättning och avgränsning Projektet med nationella riktlinjerna omfattar särskilda boenden (demensboenden) och hemtjänsten. Projektet omfattar inte verksamhetsutveckling inom privata företag eller hälso- och sjukvårdsområdet. Delrapporter redovisas kvartalsvis, december 2011, mars 2012, juni 2012, september Slutrapport december Strategi och metodval Många tror att nya metoder sprider sig själva och att den som utbildas i en ny metod också använder den. Sådan är dock inte verkligheten. Goda förutsättningar för en lyckad implementering är bland annat: Att det finns ett upplevt behov av det som ska implementeras och vilja till förändring. Beslutfattare/enhetschefens stöd, engagemang och intresse är grundläggande. Att man ges tid till att lära in nya metoder och att det finns tålamod att tänka långsiktigt. Synliga resultat måste finnas för alla som deltar i en förändring. Att man utvärderar och får feedback på det man gör.

7 7 februari (10) 5. Genomförande En nulägesanalys genomförs i början av projektet med utgångspunkt från det som redan är påbörjat i projektet kvalitet i demensvården. Utifrån nulägesanalysen skrivs en projektplan och tidsplan. Till grund för projektarbetet används Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Projektledaren kommer att göra ett planeringsunderlag så att hon kan resurs- och tidsmässigt delta på enheternas planerade arbetsplatsträffar samt vara medhjälplig vid utbildningen och gruppmötena. Styrgruppen ändrar beslutet om att projektledaren skulle begränsa sig till fyra enheter med nationella riktlinjerna. Detta innebär att ingen projektgrupp framställs. Styrgruppen har tagit beslut om att projektledaren inledningsvis ska informera om nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom, till samtliga särskilda boenden och ordinärt boende. Till hösten ska Solhöjden, Stuvsta gården och en hemtjänst område fördjupa sig i att utveckla gemensamma arbetssätt så att de kan leva upp till nationella riktlinjerna intentioner. Utbildning Alla medarbetare som arbetar på särskilda boende och hemtjänst kommer att erbjudas Demens ABC, webbutbildningen Demens ABC, framtagen av Svenskt Demenscentrum. Handledning och reflektion För att kunna verksamhetsutveckla demensvården, erbjuds personal handledning och/eller reflektion på respektive enhet. Enhetschefen ansvarar för att medarbetarna får handledning/reflektion. Mätinstrumentet Alert Senior, BMI, (Body Mass Index). Alert Senior, förebyggande åtgärder för trycksår, undernäring och fall. Alert Senior, riskbedömning för trycksår Modifierad Nortonskala, riskbedömning för undernäring Short Form Mini Nutritional Assessment (SF MNA) och riskbedömning för fall SKL s patientsäkerhet fall.

8 7 februari (10) Alert Senior, förebyggande åtgärder för munhälsa. Alert Senior, riskbedömning för munhälsa. Abbey Pain Scale för bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom, som har svårt att beskriva sin smärta i tal. 6. Projektorganisation Projektägare är Åsa Tavemark, verksamhetschef. Projektledare är Sari Velásquez Allt. Styrgrupp bestående av verksamhetschef Åsa Tavemark, sektionschef Ann-Christine Hansson och sektionschef Anna Werner. Referensgruppen består av enhetschefer: Teija Birgitta Marzban, Monika Bäckström, Liselotte Wallin, Inger Wirhester, Hilkka Tauriainen, Elisabeth Appel, Ann-Christine Bergström, Jessica Kindbom, Annemarie Tidal, Dragica Ben Dahman, Anita Cadling, Ragnhild Särnblom, Lena Miseus, Tijan Mboob, Anna Uhlán, Kersti Wahlberg, Ana-Maria Estrella och Maj-Lis Retzell. 7. Aktivitets- och tidplan Projekttid Tidsplan, se separat bilaga. 8. Projektbudget Projektet finansieras via stimulansmedel om kr kr av dessa är tidigare beviljade medel från Socialstyrelsen kr är medel som förvaltning ansöker om i augusti Socialstyrelsen beviljar Huddinge Kommun stimulansbidrag, för nationella riktlinjer med kr. Medlen får användas till och med kr är avsatta till utvärdering och övriga omkostnader. Projektkoden är 92040, Stimulansbidrag demensvård. 9. Riskanalys Att tidsplanen inte kommer att vara tillräcklig, pga. För att området är stort. Att verksamheterna inte har möjlighet att prioritera projektet. Att deltagare i styr-respektive arbetsgrupp slutar innan projektet är slutfört. Viktigt för projektet är om personalen har en positiv eller negativ inställning till att skapa förändring på arbetsplatsen.

9 7 februari (10) 10. Kommunikation och delaktighet Projektledaren avrapporterar regelbundet till styrgruppen, en gång i månaden. All dokumentation finns tillgänglig på F-mappen. Referensförteckning Socialstyrelsen (2010). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen (2010). Indikatorer Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010, Bilaga 3 (Elektronisk). Tillgänglig: 1/Documents/Bilaga%203.%20Indikatorer.pdf. ( ). Socialstyrelsen (2006). Vård i livets slutskede, socialstyrelsens bedömning av utvecklingen i landsting och kommuner. (Elektronisk). Tillgänglig: _ pdf. ( ). Nestor FoU-center (2011). Mot en personcentrerad vård och omsorg. En analys av den svenska demensvården och omsorgen utifrån ett lokalt exempel. Anders Nordlund, Emanuel Åhlfeldt. Nestor FoU-centers Skriftserie nr 01/11. Nestor FoU-center (2011). Så gör du demensvården bättre! Sara Bergqvist Månsson. Svenskt demenscentrum (2011). Guiden till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Svenskt demenscentrum (2011). Demens ABC webbutbildning i Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Tillgänglig: ABC/Mer-om-Demens-ABC/. ( ). Wijk, H. (2011). Den fysiska miljöns betydelse för en personcentrerad omvårdnad av personer med demens. [Elektronisk]. Vårdalinstitutets Tematiska rum: Att leva med demens. Tillgänglig: Tematiska rum. ( ). Föreningen Bravå, Bra vård för äldre. Kvalitetskrav för vård, rehabilitering och omsorg av äldre. Uppdaterad och reviderad december Tillgänglig: ( ). Doktorsavhandlingar: Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping. Välbefinnande och demens: Aspekter på välbefinnande hos äldre personer med måttlig till svår demenssjukdom. Iréne Ericsson. (Elektronisk). Tillgänglig:

10 7 februari (10) databas/ovriga/valbefinnande-och-demens-aspekter-pa-valbefinnande-hos-aldrepersoner-med-mattlig-till-svar-demens/. ( ). Examinationsuppgift: Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Att planera demensboenden- byggnader som blir ett språk och stöd för kommunikation då sinnena sviktar. Ewa Krynicka.(Elektronisk). Tillgänglig: ( ). Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och samhälle Vårdvetenskap avancerad nivå, 15 Hp VT Vårdpersonalens upplevelse av personcentrerat förhållningssätt i vården av personer med demenssjukdom en fenomenologisk studie. Anne-Marie Söderblom. (Elektronisk). Tillgänglig: 817faa8e9514/ ee-aa20-cb2f10d7baca.pdf ( ). Skrift: Sveriges Kommuner och Landsting, Socialdepartementet. En bättre demensvård. Kunskap, idéer och goda exempel som gör demensvården bättre. (Elektronisk). Tillgänglig: ( ).