Kapitel 7 Trygg vård och omsorg

Transkript

1 Kapitel7 Tryggvårdochomsorg UndersköterskanMiaharkommithemtillJohan,82år,somharbådediabetesochenvaskulär demenssjukdom.honskaskötaomettsvårläktbensårsomhanhaftifleramånader.närhon kommersitterjohanvidköksbordetochtittarutgenomfönstretpåfågelbordetsallahungriga gäster.miaslårsignedhonocksåochberjohanberättanamnenpådeolikafågelarternafördemvet honatthanminnslikabrasomförrnärhanvarenpassioneradfågelskådare.avbarafartenberättar hansnartvidareomintressantaochovanligafåglarhansettmedanmialyssnarochfrågaroch samtidigttittartillsåret. * Dethärkapitlethandlaromnågraavdepraktiskadelaravvårdenochomsorgensomtasuppi Socialstyrelsensriktlinjer.Dethandlaromåtgärdersomkanhastorbetydelseförpersonenmed demenssjukdom.ändåmåstevipåminnaoss;ingetiomsorgenärviktigareänattbemötapersonen meddemenssjukdommedrespekt,lyhördhetochintresseförvemhan/honär!omdugördetkan dinpraktiskahjälpupplevaspåettheltannatsättänomduenbartfokuserarpåsjälvauppgiften. Förebyggafall Vadsägerriktlinjerna? Detfinnsallaskälattvaraextrauppmärksampåriskenförfallochfallolyckorivårdenochomsorgen förpersonermeddemenssjukdom.personermeddemenssjukdomhardubbeltsåstorriskattfalla somäldreutankognitivnedsättning. Någotsomkanökafallriskenärmiljöbyte,tillexempelflyttningfrånenbostadmanärvanvidtillett särskiltboende. Förattminskariskenförfallhospersonermeddemenssjukdom Regelbundetbedömafallrisken,prioritet1.(starkrekommendation) När en person med demenssjukdom visat sig ha ökad risk att falla bör hälso och sjukvårdenochsocialtjänsten Sättainolikaåtgärderförattförebyggafall.Oftabörfleraåtgärder texöversyn avläkemedelochförändringaribostadensättasinsamtidigt,prioritet1.(stark rekommendation) Endast i speciella fall erbjuda så kallad höftskyddsbyxa, prioritet 8. (endast i speciellafall) 39

2 Skaderisker Ettviktigtskälattförsökaförhindrafallärförståsriskenattdensomramlarskadarsig.ISverige inträffarvarjeåromkring18000höftfrakturerochdenstoramajoritetenavdemorsakasavfall.en höftfrakturorsakarmycketlidandeochmångasomdrabbasåterfåraldrigsammafunktionsomföre frakturen. Menävenfallsominteledertillattmangörsigillakanpåverkalivskvalitetennegativt.Mankanbli räddattramlaigenochosäkerhetenkangöraattmanblirmindrefysisktaktivochkanskeisolerarsig. Hållakollpåfallrisken Attitiduppmärksammanärenpersonverkarhaökadfallriskärenavdeviktigasteförebyggande åtgärderna. Sedan gäller det att fortsätta följa hur fallrisken utvecklas genom återkommande bedömningar. Flerasamtidigaåtgärder Ettarbetssättsomiforskningsstudiergettpositivaresultatgenomattfärrepersonerfallerärdetsom kallasmultifaktoriellintervention.detinnebärattflerafallförebyggandeåtgärdersättsinsamtidigt. Detärpåsjukhusochisärskildaboendensomdettasättattförhindrafallharstuderats.Vilka åtgärdersomkombineratsvarierar.utbildningavpersonalomfallochhurdekanförebyggasären viktig faktor. Exempel på andra åtgärder som ingått är fysisk träning, hjälpmedel, individuellt anpassadtillsyn,förändringaravboendemiljönochgenomgångaravläkemedelsbehandlingen(isyfte attminskaanvändningenavmedicinersomkanorsakayrselochökarfallrisken). Höftskyddsbyxor Höftskyddsbyxor är specialgjorda byxor som är förstärkta vid höften för att minska risken för frakturerompersonenramlar.hureffektivtdeförebyggerfrakturervidfallärännusvårtattveta eftersomforskningsresultatensägeremotvarandra.ettproblemmeddessabyxorärattdekanvara svåraatttaavochpå.förpersonersomharsvårtatttaavochpåhöftskyddsbyxankandenöka riskenattramla. Fysiskabegränsningsåtgärder Vadsägerriktlinjerna? För var fjärde person som bor i särskilt boende förekommer det att man med olika tekniska anordningarbegränsarpersonensrörelsefrihet.oftaanvänderpersonalensådanaåtgärderföratt förhindraattpersonermeddemenssjukdomgörsigillaoch/ellerförattpersonenskakunnakomma uppursängenochfåsocialstimulans.exempelpåfysiskabegränsningsåtgärderärbälten,selar, brickbordochsänggrindar.hjälpmedelsombandannatkanförhindrafallochbidratillenbra sittställningnärmanäter. Ettannatexempelpåfysiskabegränsningsåtgärderärattlåsaytterdörrentillettsärskiltboendeså attdeboendeintesjälvakantasigut.därärnylagstiftningpåväg. 40

3 Det gäller att använda fysiska begränsningsåtgärder med förnuft och med lyhördhet för vad personenmeddemenssjukdomkännerochtycker.delskanfysiskabegränsningsåtgärdergefysiska skadoromolyckanärframmeochdelskanpersonenkännasiginstängdochfåångestochbliorolig. Attanvändadessahjälpmedelpåettbrasättkräverkunskap. Jumerinnehållsrikadagarnaärförpersonernameddemenssjukdomochjumerpersoncentrerad vårdenochomsorgenär,destomindrebrukarfysiskabegränsningsåtgärderbehövas. Närenpersonmeddemenssjukdomutsättsförfysiskabegränsningsåtgärderbörhälso och sjukvården och socialtjänsten hela tiden observera och utvärdera hur personen uppleveråtgärderna,prioritet1. Detärviktigtatthälsoochsjukvårdenochsocialtjänstenerbjudersinpersonalutbildning och handledning som kan minska användningen av fysiska begränsningsåtgärder, prioritet1. (starkarekommendationer) Åtgärdervidurininkontinens Vadsägerriktlinjerna? Urininkontinens är ett samlingsbegrepp för alla former av ofrivilligt urinläckage. Vid ansträngningsinkontinensläckermanurinnärmantillexempelskrattar,hostarellerlyftertungt. Trängningsinkontinensärnärmanplötsligtkännersigkissnödigochintekanhållasig.Detkanockså varasåatturinblåsanärirriteradochmankännersigkissnödigofta,mendetkommerbaraenliten skvättvarjegång. Mångaharblandinkontinensmedbådeläckagevidansträngningochtätaträngningar. Urininkontinensärettvanligtproblemhosäldreochendemenssjukdomökarriskenförurinin kontinensytterligare.jusvåraredemenssjukdom,destostörreriskförurininkontinens. Mångaolikaorsakerkanliggabakominkontinens.Urinvägsinfektion,diabetes,förvirringstillstånd, svårförstoppningochläkemedelärnågravanligaförklaringar.hosenpersonmeddemenssjukdom tillkommerytterligarefaktorersomkanbidra,blandannatsvårigheteratthittatilltoalettenochatt förståattmanärpåtoalettensamtneurologiskastörningar. Urininkontinensärettfunktionshindersomkanförsämralivskvalitetenpåtagligtochdetärangeläget attsetillattpersonenfårhjälp.ettförstastegärenmedicinskutredningförattförsökahitta orsaken/orsakernatillurininkontinensen.omdeenklareundersökningarnaintegerfullständigasvar, fårmantänkasigförinnanmangårvidaremedmerkomplicerademetoderförattundersöka urinvägarnaochderasfunktion.hurkommerdessaundersökningarattupplevasavpersonenmed demenssjukdom?stårdenmöjliganyttanavundersökningarnaiproportiontillriskernaföratt personenblirskrämdellerkränkt?kandetgåattbehandlaurininkontinensenävenutandessa undersökningar? 41

4 Personenbörerbjudasindividuelltutprovadeabsorberandeprodukter,texblöjor, prioritet1.(starkrekommendation) Hälsoochsjukvårdenochsocialtjänstenbörocksåerbjudasåkalladvaneträning (prioritet3),toalettassistansiformavschemalagdatoalettbesök(prioritet5)kan ocksåerbjudas.(medelstarkrekommendation) Hjälpmedelvidurininkontinens Denvanligasteåtgärdennäräldreharproblemmedurininkontinensäratterbjudaabsorberande produkter som blöjor och sängskydd. Det finns ytterst lite forskning om denna användning av absorberande produkter. Beprövad erfarenhet visar ändå att de kan minska problemen med urinläckageochförbättrasituationenföräldremeddemenssjukdomsomharurininkontinens.ofta ärdetbraattanvändablöjorikombinationmedandraåtgärder,somtoalettassistans(senedan). Deabsorberandeprodukternaskautprovasindividuelltochanpassasefterstorlekenpåurinläckaget. Detkanvaraobekvämtatthaförstorablöjor. Toalettassistans Vaneträningärschemalagdatoalettbesökdärtidpunkternaitoalettschematbaseraspåregistreringar avjustdenpersonensblåsfunktion(toalettvanorkanskiljamycketfrånpersontillperson). Riskförkränkning AttSocialstyrelsenavråderfrånsåkalladuppmärksamhetsträningförpersonermeddemenssjukdom berorpåattträningsförsökenkanupplevassomkränkande. Socialstyrelsen avråder också från blåsträning och bäckenbottenträning för personer med demenssjukdom.anledningenärattförsämradefunktionerkangöradetsvårtförpersonenattförstå ochfånågonnyttaavträningen. Kateter Kateterbörinteanvändaslångvarigteftersomdetökarriskenförolikamedicinskakomplikationer.I akutalägenochilivetsslutkankatetervaraenbrahjälpförpersonermeddemenssjukdomoch urininkontinens. Munvård Attmunnenmårbraärviktigtförlivskvalitetenförossalla.Harmantandvärk,ontiandradelarav munnenellerandramunbesvärsåpåverkardethurmanmåristort.inteminstlustenattäta påverkas. Såärdetförståsävenfördensomharendemenssjukdom. Forskningvisarattdåligtandhälsahospersonermeddemenssjukdomkanmedföraintebarasmärta utanocksåfrätsårimunnen,lunginflammationochundernäring.muntorrhetochatthafåtänderatt tuggamedökarriskenförundernäring. 42

5 Detfinnsspeciellaproblemmeddåligmunhälsaviddemenssjukdom.Detkanblandannatvarasvårt fördendrabbadepersonenattförståexaktvarsmärtornakommerifrån.personenkanocksåha svårtattförmedlatillandraattdetgörontochvarvärkensitter.iblandkandetvarasådanahär problemsomliggerbakomettaggressivtbeteendehosenpersonmeddemenssjukdom.matvägran kanocksåberopåmunbesvär. Vadsägerriktlinjerna? IdetvetenskapligaunderlagettillSocialstyrelsensnationellariktlinjerframhållsattdetärviktigtatt vårdareäruppmärksammapåmunhälsanhospersonermeddemenssjukdom.attanvändaettavde struktureradebedömningsinstrumentförmunhälsasomfinns,kanbidratillattskärpavårdarnas uppmärksamhet. Hospersonermeddemenssjukdombörhälsoochsjukvårdenochsocialtjänsten regelbundetgöraenstruktureradbedömningavmunhälsan,prioritet1.(stark rekommendation) Balansgång Att hjälpa en person med demenssjukdom att sköta sin munhygien innebär ofta en svår etisk balansgång.munnenärenmycketprivatdelavkroppen.attlåtanågonannanborstaminatänder ellertorkaurmunnenärattgedennatillträdetilldettamittprivataområde.förattdetskakännas brabehöverjaglitapådensomhjälpermigochförståvaddetärsomhänder.dåkanjag,medord ellertyst,gemittsamtycke.iblandförstårpersonermeddemenssjukdomintevadvårdarenvillgöra ellervarför.kanskekännerpersonenintehellerigentandborsten.detkanocksåvarasåatthaneller honinteklararattviljemässigtöppnamunnen. Förattdusomvårdareskakunnagehjälpmedmunvårdpåettvärdigtsättbehöverdufåpersonen attkännasiglugnochtrygg.dumåsteocksåvarabereddattpåolikasättanpassahjälpenefter personen. Atthållafastnågonförattgemunvårdärettövergrepp.Attintegenågonmunvårdallsärocksåett övergrepp. Förebyggaochbehandlaförstoppning Vadsägerriktlinjerna? Personermeddemenssjukdomharhögreriskförförstoppningänandra.Närmageninteskötersig somdenska,påverkashelapersonen.manfårsämreaptit,kanmåillaochkännersigurform. Förstoppningkanorsakasavfiberfattigkost,vätskeunderskott,attmaninteharmöjlighetattgåpå toalettennärmanskullebehövaochpåattmanrörsigförlite.vissaläkemedelkanocksåledatill förstoppningochiblandkannågonsjukdomliggabakombesvären. 43

6 Detfinnsläkemedelsomhjälpermotförstoppning,menoftakanmanförebyggaoch/elleravhjälpa problemenutanattanvändaläkemedel. Förattförebyggaellerbehandlaförstoppninghospersonermeddemenssjukdombör hälsoochsjukvårdensetill attpersonenskostärfiberrik,attpersonenfårisigtillräckligtmedvätska,att personen får möjlighet att vara fysiskt aktiv samt att toalettvanorna är regelbundna,prioritet1.(starkrekommendation) Mjukmagmassagerekommenderasendastispeciellafallförattlindraförstoppning, prioritet8.(endastispeciellafall) Förebyggaochbehandlatrycksår Vadsägerriktlinjerna? Trycksårorsakarstortlidande,främstgenomsmärta,ochkanocksågemedicinskakomplikationer ochtillochmedledatilldöden.detharhögstaprioritetattförebyggaochbehandlatrycksårenligt rekommendationernahärnedan. Hospersonermeddemenssjukdomochriskförtrycksårbörhälso ochsjukvårdenoch socialtjänstenbedömariskenförtrycksårbådegenomkliniskbedömningochmedhjälp avstruktureradebedömningsinstrument,prioritet1.(starkrekommendation) Trycksår bör förebyggas och behandlas genom lägesändring, tryckavlastning och tryckreduktion samt behandling av bakomliggande orsaker, prioritet 1. (stark rekommendation) 44

7 Palliativvård Vadsägerriktlinjerna? Medpalliativvårdmenasvårdsomharsomhögstasyfteattlindra.Denäraktuellnärbotintelängre ärmöjligochskiljersigpåvissasättfråndenvårdsomharbotsomhuvudsyfte. Idagavlidermångapersonermeddemenssjukdomivårtlandefterettutdragetsjukdomsförlopp utanattfådentröstochlindringsomgodpalliativvårdkange.dettaärnågotsombehöver förändras.vibehöverblibättrepåattsenärenpersonmeddemenssjukdomnårlivetsslutskedeoch attdåerbjudapalliativvård,enligtvärldshälsoorganisationenwho:sdefinition. Närenpersonmeddemenssjukdomärilivetsslutskedebörhälso ochsjukvårdenoch socialtjänstengepalliativvård,prioritet1.(starkrekommendation) Sondmatningkananvändasiundantagsfall,prioritet10.(endastispeciellafall) Vadärpalliativvård? Palliativvårdär,enligtWHO:sbeskrivning,inriktadpåattgedensjukapersonenochdeanhörigaså godlivskvalitetsommöjligthelavägenframtilldöden.dödenskavarkenfördröjasellerpåskyndas utanbetraktassomennormalprocess.palliativvårdskahaenlivsbejakandegrundinställningoch stödjapersoneniattlevasåaktivtsommöjligt.smärtaochandraplågsammasymtomskalindras. Psykosocialaochandligaaspekterskafinnasmedsomennaturligdelavvården.Denärståendeskafå stödundersjukdomstidenochisittsorgearbete.palliativvårdskavaratvärprofessionellochsätta personensochdeanhörigasbehovifrämstarummet. Smärta,lunginflammation,andnödochångestärvanligatillståndhosdöendepersoner.Personer meddemenssjukdommåstefålindringavsådanasymtomprecissomandradöende. Livetsslutskedeviddemenssjukdom Detkanvarasvårtattbedömaomenpersonmeddemenssjukdomärilivetsslutskede.Tydliga teckenärnärpersonenintekanförflyttasiglängreochknappastkantala. Ingetforskningsstödförsondmatning Detärvanligtattpersonermeddemenssjukdomäterochdrickerdåligtunderlivetssistatid.Dekan blandannathasvårtattsvälja.anhörigaochpersonalkanblioroligöverattpersonenfårisigförlite näringochvätska.isådanalägenförekommerdetattsondmatningsättsin. Socialstyrelsens rekommendationer säger dock att sondmatning bör erbjudas bara i speciella undantagsfall.detberorpåattdetintefinnsnågotvetenskapligtunderlagsomvisarnågrapositiva effekteravsondmatningavdemenssjukapersonerilivetsslutskede.detfinnsingetsomvisaratt metodenförbättrarnäringstillståndet,ökarlivslängdenellerhöjerlivskvaliteten. 45

8 Förhindrafysiskaövergreppochannanvanvård Vadsägerriktlinjerna? Personermeddemenssjukdomäroftaberoendeavandraförattklarasittdagligaliv.Deharofta nedsatt förmåga att kommunicera och deras beteende kan ibland vara påfrestande för deras vårdare.alltdettabidrartillattpersonermeddemenssjukdomäriettutsattlägemedökadriskatt utsättasförfysisktvåldochannanvanvård. Det finns en internationellt accepterad definition av vanvård av äldre, Torontodeklarationen. Definitionenärbredochomfattarbådehandlingarochförsummelsersomorsakarskadaoch/eller smärtahosenäldreperson.dengällerallarelationerdärdenäldrekanförväntasigattkunnalitapå denandra alltsåsåvälinomfamiljensomiprofessionellvårdochomsorg.handlingarnaeller försummelsernakanvarafysiska,psykologiskaellerfinansiella.vanvårdkanalltsåvaraalltifrånattta förhårtinågontillelakaochhånfullakommentarerellerattväntaförlängemedattbytanågons blöja. StudiervisarattvanvårdaväldreförekommeriSverige,såvälnäräldrevårdashemmaavanhöriga sompåinstitutioner. Enligtlag(LexMariarespektiveLexSarah)ärdensomarbetarmedvårdelleromsorgföräldreoch funktionshindradeskyldigattanmälaomhan/honupptäckerövergreppellerbristerivårdeneller omsorgen.detgällerbådeommanhjälperpersonenidennesegethemochommanarbetarpåen institution. Utbildning av personal om vanvård har visat sig kunna förbättra förmågan att upptäcka och rapporteraövergreppmotäldre. Socialtjänsten och hälso och sjukvården bör utbilda sin personal så att de får god kunskapomhurmanupptäcker,dokumenterarochrapporterarvanvårdavpersonermed demenssjukdom,prioritet1.(starkrekommendation) MeromLexSarahochLexMaria Bådalagarnaärtillförattbristerihuräldre,sjukaochfunktionshindradepersonertasomhandinte skasopasundermattan.iställetskabristernarapporterasochdiskuterassåattmankangöranågot åtdem.detviktigaärattförebyggaattsammamisstagupprepas. Detvålagarnagällerinomvarsittområde.LexSarahgälleromsorgomäldrepersonerellerpersoner medfunktionsnedsättningenligtsocialtjänstlagen.lexsarahgällerocksåverksamheterenligtlagen omstödochservicetillvissafunktionshindrade,lss. LexMariagälleråsinsidainomhälsoochsjukvården,detvillsägaiverksamhetersomomfattasav Hälso och sjukvårdslagen. Bestämmelsen finns i Lagen om yrkesverksamhet på hälso och sjukvårdensområde. 46

9 LexSarah Dennalagträddeikraft1999ochharfåttsittnamnavundersköterskanSarahWägnertsomtvåår tidigareoffentligtgickutochavslöjadevanvårdavdeäldreviddetboendedärhonarbetade. Bestämmelsenfinnsi14kap.2 isocialtjänstlagenochsägerattdensomäranställdinomservice och omvårdnad av äldre och funktionshindrade är skyldig att anmäla övergrepp, vanvård och liknandemissförhållandentillsocialnämnden. Oavsettomäldreomsorgenbedrivsikommunensregielleravettprivatföretagskadetfinnasrutiner förhurenanmälanenligtlexsarahskagåtill.detskafinnasskriftligainstruktionersomvisarvem som tar emot en anmälan, hur anmälan registreras och vem som ansvarar för att utreda missförhållandena. Lagparagrafenharföljandelydelse: Varochensomärverksaminomomsorgeromäldrepersonerellerpersonermedfunktionshinder skall vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild skall genast anmäla detta till socialnämnden. Om inte missförhållandet avhjälps utan dröjsmål,skallnämndenanmälaförhållandettilltillsynsmyndigheten.anmälningsskyldighetengäller ocksådensomhandläggerärendenenligtdennalag. Förstastycketgälleräveninommotsvarandeyrkesmässigtbedrivenenskildverksamhet.Anmälan skallgörastilldensomäransvarigförverksamheten.denansvarigeärskyldigattutandröjsmål avhjälpamissförhållandetelleranmäladettatilltillsynsmyndigheten. LexMaria LexMariaärdetvardagliganamnetpå6kap.4 ilagenomyrkesverksamhetpåhälsooch sjukvårdensområde.lagenharfåttsittnamnefterenhändelsepåmariasjukhusistockholmpå 1930talet. Fyra patienter avled sedan de injicerats med desinfektionsmedel istället för med bedövningsmedel. NärdetgällerLexMariaärdetvårdgivaren(alltsåtillexempelprimärvårdsenheten)somärskyldig attrapportera.detmanmåsterapporteraäromenpatientisambandmedvårdenutsattsför allvarligskadaellersjukdomellerriskförallvarligskadaellersjukdom.detärtillsocialstyrelsenman skarapportera.socialstyrelsenkansedankrävaolikaåtgärderföratthändelseninteskakunna upprepas. Vårdgivarenskahaettsystemförrapporteringavallvarligaremisstagocholyckshändelserivården. Allahälsoochsjukvårdspersonalskavetahursådanahändelserskarapporterasochvårdgivarenska hautsettenpersonsomäransvarigförattskickainanmälningarenligtlexmariatillsocialstyrelsen. 47

10 Reflektera och diskutera 1. Hurarbetarniinomdinverksamhetidagmeddepraktiskadelaravvårdenoch omsorgensomtasuppidettakapitel?stämmerarbetssättetmedsocialstyrelsens riktlinjer?omnågotintestämmermedriktlinjerna diskuteravadnivillförändraoch hurdetkangöras! 2. KännerdutillvilkarutinersomfinnsförLexSarah/LexMariaanmälningarinomdin verksamhet? 48