personer med demens riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Transkript

1 Att möta m personer med demens Vad säger s riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

2 Riktlinjernas tre bärande principer Personcentrerad vård Teamarbete Handledning och reflektion

3 Vad är demens? Normalt åldrande MCI Demens

4 Omfattande Minnesstörning samt en eller flera av följande Afasi Apraxi Agnosi Nedsatt arbets- eller socialförmåga Uppträder inte enbart i samband med konfusion

5 Prevalens Demenssjukdomar är vanliga i hög ålder 65 år 5% 80 år 20% 90 år 60-70% måttlig/svår demenssjukdom lättare demenssymtom

6 Incidens demenssjuka demenssjuka demenssjuka

7 Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som sviktar Språk som sviktar Social kompetens som sviktar Inadekvat beteende Beroende

8 Vad kännetecknar en miljö där det är lätt att vara demenssjuk? Acceptans Respekt Vila/aktivitet Självbestämmande

9 Vad kännetecknar en miljö där det är lätt att vara närstående? Person Informatör Medvårdare Medtolkare Fokus för omvårdnad - den sjukes livshistoria - information för god vård - att se personen

10 Vad kännetecknar en miljö där det är lätt att vara vårdare? Värdegrund Fysisk och psykosocial miljö som stödjer värdegrunden Personalstöd Kompetensutveckling - faktakunskaper - innebördskunskaper - åtgärdskunskaper - etisk kunskap

11 Hur skall vi möta m personer som har en demenssjukdom? Personen med demens är r i ett underläge Se personen inte diagnosen Personalen är r i en utsatt situation Förmåga och kunskap att förstf rstå hur den andres värld ter sig

12 Hur skall vi möta m personer som har en demenssjukdom? Norberg & Ternestedt 2009 Omvårdnad som Akademiskt ämne Svensk sjuksköterskeförening

13 Personcentrerad vård Åldrandet Sinnesfunktioner Tempo Inlärning Demens Rumsuppfattning Igenkänning Kommunikation Minne Uppmärksamhet

14 Vad är hemlikhet för dig, vad är det för din kollega vilka likheter och skillnader finns?

15 Kontroll Orientering Socialt stöd Positiv avledning

16

17 Var är min säng? Vilka dörrar få jag öppna? Hallå syster, var är du??

18 Kvalitativa aspekter Känslan av välbefinnande Trygghet Känslan av att vara välkommen Livskvalitet Kvantitativa aspekter Ökad patientsäkerhet Minskade avvikelser Sjukhusrelaterade infektioner Fall Läkemedelsinteraktioner

19 Positiv avledning Vila från sin sjukdom Sinnesstimulering Behagliga material Bilder Förströelse Djur Naturupplevelser

20 Kompetens Zonen för ett adekvat beteende och välbefinnande The ecological model of aging B = (f) C,E Lawton & Nahemow 1973 Krav från miljön

21 Vad vet vi? Evidens- och erfarenhetsbaserad vård

22 Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

23 Varför behövs det riktlinjer? Vård och omsorg skiljer sig åt i olika delar av landet Kunskapsläget när det gäller utredning och behandling är oklart Vårdprogram i olika delar av landet skiljer sig åt och tillämpas olika Behövs som underlag för beslut på olika nivåer

24 Arbetsprocessen Två expertgrupper; medicin och omvårdnad Vetenskapligt underlag (40-tal forskare) Referensgrupper personal och beslutsfattare samt patient och anhörigföreningar Erfarna praktiker utformat förslag till rekommendationer Annan grupp utformat kvalitetsindikatorer Hälsoekonomiska beräkningar

25 Lagstiftning och värdegrund som ram för riktlinjerna SOL, LSS och HSL Hänsyn ska tas till: integritet, trygghet och självbestämmande diskrimineras, till exempel uteslutas från vård och omsorg på grund av kön, etnicitet, ålder eller diagnos Värdegrund Etiska aspekter Relationens betydelse Att bevara identitet och se individen i sitt sociala sammanhang

26 Områden 1. Prevention 2. Utredning/ diagnostik 3. Läkemedelsbehandling 4. Omvårdnad och omsorg, rehabilitering, palliativ vård 5. Stöd till närstående

27 1. Prevention Hälso- och sjukvården bör uppmärksamma att: behandling av högt blodtryck kan minska risken för demenssjukdom fysiskt, mentalt och socialt stimulerande aktiviteter kan minska risken för demenssjukdom

28 2. Utredning Hälso- och sjukvården bör göra en basal utredning: Strukturerad anamnes Anhörigintervju Bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd samt funktions- och aktivitetsförmåga Kognitiva test Datortomografi Lab prover för att utesluta tyroidea, kalcium eller homocystein störningar

29 2. Utredning, forts Hälso- och sjukvården bör vid utvidgad utredning tillhandahålla: Neuropsykologiska test MRT LP och analys av biomarkörer (speciellt vid misstanke om Creutzfelt Jacobs sjukdom) SPECT

30 3. Läkemedelsbehandling Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med: Kolinesterashämmare (ex Aricept, Exelon, Reminyl) till personer med mild-måttlig Alzheimer sjukdom Memantine (ex Ebixa) till personer med måttligsvår Alzheimers sjukdom Bör följas upp i samband med dos-inställning och därefter minst en gång per år och vid utsättning.

31 4. Omvårdnad och omsorg, rehabilitering Grundförutsättningar för en god vård och omsorg: Ge personer med demenssjukdom personcentrerad omvårdnad Säkerställa multiprofessionellt teambaserat arbete Ge personalen möjlighet till utbildning kombinerat med praktiskt träning, handledning och feedback

32 4. Omvårdnad forts Dagverksamhet Socialtjänsten bör: Erbjuda plats i dagverksamhet som specifikt inriktar sig till personer med demenssjukdom Erbjuda plats i dagverksamhet som specifikt riktar sig till yngre personer med demens

33 4. Omvårdnad forts Särskilt boende Socialtjänsten bör: Tillhandahålla en fysisk miljö som är personligt utformad, berikad och hemlik Säkerställa en lugn ljudmijö Erbjuda möjlighet till utomhusvistelse Tillhandahålla en färgsättning och utformning av den fysiska miljön som underlättar möjligheterna att orientera sig

34

35 4. Omvårdnad forts Särskilt boende, forts. Socialtjänsten bör: Erbjuda en psykosocial miljö som kännetecknas av trygghet och tillgänglighet och där man kan få ett meningsfullt innehåll i dagen Erbjuda småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom

36 4. Omvårdnad forts Fysisk träning, aktiviteter och hjälpmedel Socialtjänsten: bör erbjuda personer med demenssjukdom möjlighet att delta i individuellt anpassade aktiviteter inkl. fysisk aktivitet kan erbjuda massage och aromterapi samt Snoezelen till personer med svår demenssjukdom Hälso- och sjukvården och Socialtjänsten: kan utöver dagliga aktiviteter även erbjuda möjlighet till individanpassade promenader

37 4. Omvårdnad forts Fysisk träning, aktiviteter och hjälpmedel Socialtjänsten och hälso- och sjukvården: kan använda reminiscens, validation och realitetsorientering

38 4. Omvårdnad forts Fysisk träning, aktiviteter och hjälpmedel Hälso- och sjukvården kan: Erbjuda kognitiva hjälpmedel till personer med mild-måttlig demens Erbjuda elektroniska trygghetssystem i form av såväl individuella som generella larm

39 4. Omvårdnad forts Grundläggande omvårdnad Måltider och nutrition Munvård Inkontinens/ Förstoppning Fallprevention Trycksår

40 4. Omvårdnad forts Grundläggande omvårdnad Måltider och nutrition Munvård Inkontinens/ Förstoppning som exempel Fallprevention Trycksår

41 Inkontinens/ Förstoppning Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården bör tillhandahålla individuellt utprovade absorberande produkter bör erbjuda toalettassistans i form av vaneträning bör erbjuda schemalaga toalettbesök i kombination med andra interventioner bör endast tillhandahålla kateter till personer med demenssjukdom och urininkontinens i akuta situationer och vid livets slut

42 Inkontinens/ Förstoppning, forts Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda uppmärksamhetsträning bör inte erbjuda blåsträning bör inte erbjuda bäckenbottenträning till kvinnor bör inte erbjuda behandling med paraffinolja vid förstoppning

43 Inkontinens/ Förstoppning, forts Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården bör säkerställa en fiberrik kost och ett adekvat vätskeintag samt erbjuda fysisk aktivitet som förebyggande åtgärder vid förstoppning bör säkerställa regelbundna toalettvanor som förebyggande och behandlande åtgärder kan erbjuda mag-massage för att behandla förstoppning

44 4. Omvårdnad forts Övriga omvårdnadsområden Fysiska begränsningsåtgärder Förebyggande av vanvård Palliativ vård BPSD

45 Fysiska begränsningsåtgärder Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården bör kontinuerligt observera hur personen upplever den fysiska begränsningsåtgärden bör erbjuda sin personal utbildning och handledning för att minska användandet av fysiska begränsningsåtgärder

46 Förebyggande av vanvård Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården bör erbjuda personal sådan utbildning att de ökar sin kompetens att identifiera, dokumentera och rapportera vanvård i vården av personer med demenssjukdom

47 Beteendemässiga och psykologiska symtom vid demens (BPSD) Hälso- och sjukvården och Socialtjänsten bör utreda de bakomliggande orsakerna till symtomen och åtgärda dessa Om omvårdnadsinsatser och en anpassad fysisk miljön är otillräckliga kan läkemedelsbehandling övervägas - men kort behandlingstid, utvärdering av effekten inom 2 veckor + regelbundet ställningstagande till utsättning eller dosminskning

48 Palliativ vård Hälso- och sjukvården och Socialtjänsten bör ge palliativ vård enligt WHO:s rekommendationer bör endast i undantagsfall erbjuda sondmatning

49 5. Stöd till närstående Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården bör erbjuda utbildningsprogram och psykosociala stödprogram bör erbjuda olika former av avlösning bör erbjuda kombinationsprogram bör erbjuda specifikt anpassat stöd och individuellt anpassad avlösning till närstående till yngre personer med demens

50 Så kan riktlinjerna spridas och omsättas Demensutbildning på nätet Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin

51 Men hur sprida dem så de bidrar till att det blir skillnad?

52 Vad är Svenskt Demenscentrum? Nationellt kompetenscentrum All samlad kunskap på en plats

53

54 Svenskt demenscentrum Skapar en kunskapsbank med svensk och internationell forskning Gör forskningsrön och evidensbaserad kunskap tillgänglig Underlättar tillämpning av evidensbaserad demensvård och omsorg Stimulerar till utbildningssatsningar

55 Det vetenskapliga underlaget för riktlinjerna publiceras därför även i populärvetenskaplig form Demensguiden och som utbildning på nätet Demens ABC vilket utgör grunden för ett certifikat i demensvård via

56 Syftet med boken och utbildningen är att stimulera till att gå från ett uppgiftsorienterat till ett personcentrerat arbetssätt

57 DEMENSGUIDE riktad till omvårdnadspersonal inom demensvården 1.Personcentrerad omvårdnad 2. Demenskunskap i korthet 3. Multiprofessionellt, teambaserat arbete 4. Dagverksamhet och särskilt boende 5. Aktiviteter 6. Mat och måltid 7. Omvårdnad och omsorg 8. Kommunikation, relationer, information 9. Hjälpmedel 10. Stöd till anhöriga

58 Omvårdnad och omsorg Beteendemässiga symtom och konfusion ickefarmakologiska åtgärder Fysiska begränsningsåtgärder Urininkontinens Förstoppning Förebygga fall Trycksår Upptäcka vanvård Palliativ vård

59 Kapitlens struktur Vardagssituation Poplärvetenskaplig faktatext baserad på kunskapsunderlaget Vad säger riktlinjerna Rekommendationerna i sammanfattning Reflektionsruta

60

61 Webbutbildning Utbildningen baseras på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg vid demenssjukdom Svenskt demenscentrum i samarbete med Socialstyrelsen

62 Inga förkunskaper krävs Ett verktyg för dig som chef för att höja kvaliteten på vården på arbetsplatsen Tio kapitel, ett kunskapstest, ordlista Diplom

63 Upplägg Interaktiv utbildning Intresseväckande frågor Feedback Fallbeskrivningar Vad säger riktlinjerna? Reflektionsfrågor Kunskapstest

64

65 Utvckling av vårdens kvalitet kräver Professionell kunskap - Ämneskunskap - Färdigheter - Värderingar, etik Förbättringskunskap System Variation Förändringspsykologi Lärandestyrt förändringsarbete Kvalitetsregister Förbättringar av diagnos och behandling + Förbättringar av processer och system Kvalitetsregister Ökat värde för medborgaren Batalden och Stoltz 1993

66 Arbeta med ständiga förbättringar Lär Planera Studera Gör

67 Hur mäter vi en förändring hur mäter vi en framgång? Förbättra Kritiskt reflektera över mätresultaten, överväga nya förändringar Planera Kartläggning, utarbeta mål/riktlinjer, förbereda för förändring Analysera Utvärdera förändringens effekter genom att samla in data Genomför Genomföra förändringen PDSA cykeln eller Förbättringshjulet enligt Deming (1986) beskriven i Svensk Sjuksköterskeförenings Kvalitetsstrategi (2005)

68 å Kommer det inte gåg eller tror man bara att det inte går g r?

69 Tack för er uppmärksamhet! Foto: A-K Edberg