Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående."

Transkript

1 Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. 1

2 Knäckområden Basal demensutredning riktar sig till landsting Utvidgad demensutredning riktar till landsting Läkemedelsbehandling riktar sig till landsting Regelbunden uppföljning riktar sig till både kommuner och landsting Särskilda tillstånd (beteende och psykiska symtom vid demenssjukdom) riktar sig till både landsting och kommuner Dagverksamhet riktar sig till kommuner Särskilt boende (demensboende) riktar sig till kommuner Stöd till närstående riktar sig till främst kommuner Stöd i ordinärt boende 2

3 Rekommendationer för personer med kognitiv svikt Hälso och sjukvården bör göra en basal demensutredning som innehåller strukturerad anamnes (prioritet 1) intervjuer med närstående (prioritet 1) bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd (prioritet 1) kognitiva test (MMT tillsammans med klocktest) (prioritet 1) strukturerad bedömning av funktions och aktivitetesförmåga (prioritet 1) strukturell hjärnavbildning med datortomografi (prioritet 2) blodprovstagning för att utesluta för höjd nivå av kalcium eller homocystein samt störd sköldkörtelfunktion (prioritet 2) Hälso och sjukvården bör vid stark klinisk misstanke ta prover för neuroborrelios, HIV eller neurosyfilis (prioritet 1) 3

4 Basal utredning NU LÄGE Demensprogram finns, basal utredning ska ske i primärvård Vårdvalet, minnesutredningar med på kravlistan? Kommunikation mellan primärvård och kommun bristfällig samverkan kring utredningar Många i ordinärt boende saknar utredning 4

5 Gruppen anser det viktigt med enhetlig hög kvalitet inom regionen Tillägg: allmänna prover och EKG, Datortomografi (prioritet 1) Basal utredning bör även kunna ske inom olika vårdformer exempelvis geriatriken, korttidsboende, ordinärt boende Multiprofessionellt team engagerat i utredningen SveDem Basal utredning FÖRSLAG 5

6 SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar Initierades via Swedish Brain Power Finansieras genom anslag från Sveriges Kommuner och Landsting, samt av Swedish Brain Power 6

7 SveDem Webbaserat register och bl.a. följande registreras: Ålder, kön, boende Tid från kontakt till utredningsstart Tid från kontakt till diagnos BMI, körkort, ärftlighet Utredningsinnehåll Diagnos Läkemedelsbehandling Stödinsatser landsting/kommun Årlig uppföljning 7

8 SveDem Mål att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in data för att kunna följa upp förändringar i patientpopulationer, diagnoser och behandling vid demenssjukdomar 8

9 Basal utredning KONSEKVENSER Alla får möjlighet till utredning Tidig diagnos och behandling vinst för patient, närstående och samhälle Ökade kostnader initialt för primärvård Större möjlighet att få rätt boende form 9

10 Rekommendationer för personer med kognitiv svikt som genomgått basal utredning där diagnos inte fastställts Hälso och sjukvården bör tillhanda hålla en utvidgad demensutredning som innehåller neuropsykologiska test (prioritet 2) strukturell hjärnavbildning med magnetkamera (prioritet 2) lumbalpunktion och analys av biomarkörer (prioritet 2), särskilt vid misstanke om Creutzfelt Jakobs sjukdom (prioritet 1) funktionell hjärnavbildning med SPECT som mäter blodflödet (prioritet 4) 10

11 Utvidgad demensutredning NU LÄGE Utförs på specialistnivå (fyra enheter i regionen) Personer med tidiga symtom, vissa specifika förlopp och sjukdomstillstånd 1,5 års väntetid för magnetkamera i Göteborg!! 11

12 Utvidgad demensutredning FÖRSLAG Förändrad prioritet på Lumbalpunktion, Neuropsykologi, Magnetkamera till prioritet 1 (evidensgrad 1 i SBU rapporten) Samarbete och enhetlighet inom regionen lika vård för alla i Västra Götalandsregionen SveDem 12

13 Utvidgad demensutredning KONSEKVENSER Större möjlighet att få rätt behandling, förskrivning av hjälpmedel och omvårdnad Lång väntetid på Magnetkamera medför extra återbesök! Väsentligt för forskningen! 13

14 Rekommendationer om läkemedelsbehandling mot kognitiv svikt för personer med Alzheimers sjukdom Hälso och sjukvården bör erbjuda behandling med kolinesterashämmare (donezepil, galantamin och rivastigmin) mot kognitiva symtom till personer med mild måttlig Alzheimers sjukdom. (prioritet 2) erbjuda behandling med memantin mot kognitiva symtom till personer med måttlig svår Alzheimers sjukdom (prioritet 3). följa upp behandlingen i samband med inställning av dos och därefter regelbundet, minst en gång per år samt i samband med eventuell utsättning (prioritet 1). 14

15 Rekommendationer om läkemedelsbehandling mot kognitiv svikt för personer med lindrig kognitiv störning, vaskulär demens och frontotemporal demens Hälso och sjukvården bör inte erbjuda kolinesterashämmare eller memantin för behandling av lindrig kognitiv störning eller vaskulär demens (icke göra) Hälso och sjukvården bör endast erbjuda kolinesterashämmare eller memantin för behandling av frontotemporal demens inom ramen för kontrollerade studier ( FoU) 15

16 Läkemedelsbehandling NU LÄGE Otydligt vem som får och inte får läkemedelsbehandling i primärvård Skrivs i regel ut av specialister 16

17 Läkemedelsbehandling FÖRSLAG Erbjuda behandling ändras till prioritet 1 Både primärvård och specialistvård ska erbjuda behandling Tydliga riktlinjer för uppföljning Tydliga riktlinjer för utsättningsförsök Specialistsjukvård bör erbjuda patienter med mild kognitiv störning behandling Memantin bör kunna erbjudas 17

18 Läkemedelsbehandling KONSEKVENSER Behandling kan lindra sjukdomssymtomen och minska behov av omvårdnad Införande av standardiserade uppföljningsinstrument Forskning kring hur länge behandling ska ske 18

19 Rekommendationer om uppföljning för personer med demenssjukdom Socialtjänsten bör genomföra en tidig social utredning (prioritet 1) Hälso och sjukvården och socialtjänsten bör minst årligen göra en medicinsk och social uppföljning av läkemedelsbehandling, kognition, funktions och aktivitetsförmåga, allmäntillstånd, eventuella beteendeförändringar och beviljade biståndsinsatser (prioritet 1). 19

20 Rekommendation för personer med demenssjukdom Hälso och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt teambaserat arbete inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom (prioritet 2) Socialtjänsten och hälso och sjukvården bör ge personal, främst vårdbiträden och undersköterskor, som arbetar inom vård, omvårdnad och omsorg om personer med demenssjukdom möjligheter till utbildning som är långsiktig, kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback( prioritet 1 ) 20

21 Regelbunden uppföljning NU LÄGE Idag får inte alla regelbunden uppföljning. Rutiner för VEM eller PÅ VILKET SÄTT uppföljning skall ske saknas Samordningen mellan kommun, primärvård och specialistvård brister Avsaknad av fast sjuksköterskekontakt och bristfällig omvårdnadsplanering, rehabplanering och social dokumentation försvårar uppföljningar för personer i ordinärt boende Brister finns i omvårdnads, rehabiliterings och social planering Kunskapen om nya kognitiva hjälpmedel är låg hos alla yrkeskategorier Brister i struktur för närståendekontakt Personer med APO dos förnyas 1 gång/år, för övriga kan det variera. 21

22 Regelbunden uppföljning FÖRSLAG Uppföljningar i multiprofessionella team; primärvård och kommun i samverkan Vårdplan, genomförandeplan samt rehabiliteringsplan för alla Primärvård, specialistvård och kommunen skall ha uppföljning enligt SveDem (Svenskt Demensregister) Tydligare struktur för närståendekontakt i samband med varje uppföljning 22

23 Regelbunden uppföljning KONSEKVENSER Säkerställer möjligheten för patienter och närstående att få rätt stödinsatser utifrån gemensamma riktlinjer inom regionen. Klara strukturerade riktlinjer för en planering i multiprofessionellt team som gäller för både primärvård och kommun Personer med demenssjukdom kan få ökad möjlighet att bo kvar i ordinärt boende Minskar behovet av vård på sjukhus; höftfraktur, malnutrition mm. 23

24 Rekommendationer vid beteendemässiga och psykiska symtom Hälso och sjukvården och socialtjänsten bör utreda de bakomliggande orsakerna till symtomen och åtgärda dessa (prioritet 1) erbjuda SSRI preparat vid samtidig depression (prioritet 3) Hälso och sjukvården kan då omvårdnadsinsatser och anpassning av den fysiska miljön visat sig otillräckliga pröva memantin vid Alzheimers sjukdom (prioritet 6) kortverkande benzodiazepiner vid oro och ångest (prioritet 6) antipsykosmedlen risperidon (prioritet 7) eller haloperidol ( prioritet 8) klometiazol under natten (prioritet 8) antipsykosmedel (quetiapin), och då till personer med vanföreställningar och hallucinationer vid måttlig svår Lewybodydemens och Parkinsondemens (prioritet 9) 24

25 Behandling med bensodiazepiner, antipsykosmedel och klometiazol förutsätter en kort behandlingstid och utvärdering av effekten efter två veckor samt regelbundet ställningstagande till utsättning eller dosminskning. Hälso och sjukvården bör inte Behandla med antiepileptika ( karbamazepin, valproat, topiramat) ( icke göra) 25

26 Särskilda tillstånd NU LÄGE Stor variation på kvalitet mellan särskilda boenden Olika dokumentationssystem sjukhus primärvård kommun BPSD team finns på sjukhusnivå i Göteborg, andra kommuner saknar Resurskrävande hantera krävande beteenden Resurser att klara extra svåra beteenden saknas Mer kunskap om särskilda tillstånd och om konfusion behövs! 26

27 Viktigt utreda bakomliggande orsaker till symtomen och pröva omvårdnadsinsatser innan läkemedelsbehandling Låga doser läkemedel och uppföljning efteråt Personcentrerad omvårdnad anpassad miljö Handledning viktigt Särskilda tillstånd FÖRSLAG 27

28 Särskilda tillstånd KONSEKVENSER Rätt åtgärder minskar uppkomst av symtomen Utbildning och handledning av personal och närstående Möjlighet att behandla konfusionstillstånd 28

29 Rekommendationer för personer med demenssjukdom som beviljats dagverksamhet enligt socialtjänstlagen eller LSS Socialtjänsten bör Erbjuda plats i dagverksamhet som specifikt riktar sig till personer med demenssjukdom (prioritet 2) Socialtjänsten bör till yngre personer med demenssjukdom Erbjuda plats i dagverksamhet som specifikt riktar sig till denna målgrupp (prioritet 2) 29

30 Dagverksamhet NU LÄGE Ej ett måste för kommunal verksamhet enligt socialtjänstlagen Stor efterfrågan, flera dagar i veckan behövs ofta Bristfällig dokumentation Dagvård för personer med frontotemporallobsdemens och yngre personer med demens är för få 30

31 Dagverksamhet FÖRSLAG Ca 500 tkr per år och plats (boende) Ca 130 tkr per år och plats (dagverksamhet) Dagverksamhet för personer med demenssjukdom bör vara prioritet 1 Personal med specifik kunskap i omvårdnad vid demens Bättre dokumentation skall följa personen med demenssjukdom hela vägen. 31

32 Inte så dyrt att driva, men vinsterna kan bli stora Möjligheten att bo kvar hemma utan många insatser från hemtjänsten Stöd och avlastning för maka/make som ofta vårdar i hemmet Ökad livskvalitet Dagverksamhet KONSEKVENSER Med en god dokumentation förbättras uppföljning av demensförlopp och verkan av läkemedel 32

33 Rekommendationer för särskilt boende för personer med demenssjukdom Socialtjänsten bör Erbjuda en psykosocial miljö som kännetecknas av trygghet och tillgänglighet och där man kan få ett meningsfullt innehåll av dagen (prioritet 1) Erbjuda möjlighet till individuellt anpassade aktiviteter inklusive fysisk aktivitet (prioritet 1) Erbjuda småskaligt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom (prioritet 3) Förbereda flytten genom att i god tid ge information och möjligt engagera den demenssjukes familj, ge möjlighet till platsbesök samt ta del av den demenssjuke personens sjukhistoria och liv (prioritet 2) 33

34 Särskilt boende NU LÄGE De flesta kommuner har särskilda boenden med demensenheter Kunskap finns om den fysiska miljöns betydelse vid nybyggnation Boenden saknas för yngre personer Hembesök sker sällan inför flytt till särskilt boende Utbildningssatsningar Vårdvalsreformen ytterligare problem att få en kontinuerlig läkarkontakt LSS 34

35 Särskilt boende FÖRSLAG Specifika boende för personer med särskilda behov Bättre samarbete mellan stadsdelar och kommunerna Utbildning men främst handledning för personalen Kontinuitet bland läkare Koppla en kompetent primärvårdsläkare till särskilt boende Hembesök 35

36 Särskilt boende KONSEKVENSER Öppna upp mellan stadsdelarna och stadsgränserna för att tillsammans driva specialinriktade boendeplatser Fortsatta utbildningsinsatser och införa handledning för att skapa lärande i praktiken Hembesök minskar oro som kan bestå ca 2 mån efter inflyttning med eventuella behov av ökad personalbemanning. Risk att stirra sig blind på diagnos och inte se individen 36

37 Rekommendationer för anhöriga till personer med demenssjukdom Hälso och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda utbildningsprogram och psykosociala stödprogram (prioritet 2) erbjuda olika former av avlösning (prioritet 2) erbjuda kombinationsprogram (prioritet 3) erbjuda specifikt anpassat stöd och individuellt anpassad avlösning till närstående till yngre personer med demenssjukdom (prioritet 3) 37

38 Stöd till närstående NU LÄGE Gratis avlösning i hemmet men antalet timmar varierar Möjlighet till avlastningsplats på korttidsboende (trygghetsplatser) Närståendegrupper med regelbundna träffar på vissa ställen 38

39 Stöd till närstående FÖRSLAG Närståendegrupper som träffas regelbundet beroende på vilken situation de är i och tillgänglighet Bättre information om vad kommun och primärvård kan erbjuda (på flera språk) Ökad kunskap kring demenssjukdomar och förhållningssätt Möjlighet till krissamtal vid diagnossättandet Regelbundna uppföljningar 39

40 Stöd till närstående KONSEKVENSER Ökat kvarboende, möjlighet att bo kvar i ordinärt boende Förebygga ohälsa Ökar möjligheten till rätt vård 40

41 Stöd i ordinärt boende NU LÄGE Många olika hjälpare, brist på kontinuitet Varierande kunskaper om vård vid demenssjukdom Ibland brist på tid hos personer med nedsatt kommunikationsförmåga Bristande dokumentation; social och hälso och sjukvård Begränsad samverkan inte minst mellan primärvård och kommun

42 Stöd i ordinärt boende FÖRSLAG Förbättra kontinuiteten t.ex. genom demensteam. Fortsätt satsningarna på utbildning och handledning Ta hänsyn till nedsatt förmåga att kommunicera när tid för insatser beviljas Öka samverkan med hjälp av multiprofessionella team där primärvård och kommun deltar

43 Stöd i ordinärt boende KONSEKVENSER Ökad trygghet och säkerhet för personen med demenssjukdom Förbättrat stöd till närstående Förbättrade möjligheter till uppföljning

44 Insats/åtgärd Basal utredning av samtliga fall Behandling med demensläkemedel Restriktiv behandling med antipsykotiska läkemedel Ekonomiska konsekvenser Effekter Landsting Kommuner Personer med demenssjukdom Närstående Basal vård, omvårdnad och omsorg + + Utbildning och handledning av personal Aktiviteter i det dagliga livet Dagverksamhet + + Småskaligt demensboende + Stöd till närstående +

45 Argument för kostnadsökningar/minskningar avseende på Socialstyrelsens ställningstagande 45

46 Basal utredning av samtliga fall: Konsekvenser Landsting Om alla personer som misstänks ha en demenssjukdom genomgår en basal utredning borde det leda till ökade kostnader för Landstingen i form av ökade kostnader på vårdcentralerna i form av kostnader för röntgen, provtagning samt ökade personalkostnader. Kostnaderna på Minnesmottagningen torde sjunka då färre personer behöver utredas där i ett första läget och istället kortar väntetiderna till den utvidgade demensutredningen. Färre vård timmar i slutenvården. 46

47 Basal utredning av samtliga fall: Konsekvenser Kommunen Kommunens kostnader torde minska då personen har fått en riktig diagnos och kommunen bättre kan planera för vård och bemötande. Om kommunen i ett tidigt skede får information om en persons tillstånd kan man bättre ge stöd i det egna hemmet och avlastning och skjuta på flytten till särskilt boende vilket också ger en lägre totalkostnad för pensionären. 47

48 Behandling med demensläkemedel: Konsekvenser Landsting Ökade kostnader för läkemedel då fler personer med demenssjukdom troligtvis upptäckts tidigare efter en basal utredning. Konsekvenser Kommunen Lägre kostnad för kommunen då flytt till särkilt boende kan skjutas på och den personen med demenssjukdom kan klara sin vardag längre med mindre insatser från hemtjänsten. 48

49 Restriktiv behandling med antipsykotiska läkemedel Konsekvenser Landsting Kostnaderna tros sjunka om mindre antipsykotiska läkemedel skrivs ut. Konsekvenser Kommunen Kostnaderna tros öka på grund av ökade utbildningsbehov i bemötande av dessa personer och en ökat behov av personal under perioder då patienten får ökade beteendestörningar. 49

50 Basal vård, omvårdnad och omsorg: Konsekvenser Landsting Om personer är utredda för demens och kommunen är inkopplad kommer personerna i mindre utsträckning behöva söka vård på vårdcentral eller sjukhus då kommunens personal ska kunnat förebygga tex. nutrition, fall och elimination. Konsekvenser Kommunen Kostnader kan uppstå för kommunen för att starta multiprofessionella team eller demensteam. De långsiktiga kostnaderna bör dock sjunka då man bättre kan bemöta målgruppen i det ordinära hemmet och senarelägga flytt till särskilt boende. 50

51 Utbildning och handledning av personal: Konsekvenser Landsting Landstingens kostnader sjunker då personernas vårdbehov tillgodoses av kommunen. Konsekvenser Kommunen Utbildningskostanden för kommunen är initialt hög och personalen kan hamna i ett högre löneläge efter utbildning vilket borde leda till ökade kostnader. Kostnaden torde dock minska då personalen blir bättre på att förutse risker och blir bättre på bemötande. Utbildning och inställning torde också ge en ökad trivsel för personalen vilket minskar sjukfrånvaro och personalomsättning. 51

52 Aktiviteter i det dagliga livet: Konsekvenser Landsting Landstinget bedöms inte få några ökade kostnader för personers aktiviteter. Konsekvenser Kommunen Kostnaderna för aktiviteter tros öka för kommunen. Om kommunerna följer Socialstyrelsen rekommendationer och ökar de individuella aktiviteterna till förmån för gruppaktiviteter såsom dagverksamheter eller matlag torde kostnaderna öka mer i form av personalkostnader. 52

53 Dagverksamhet: Konsekvenser Landsting Dagverksamhet finns inte in landstingsregi Konsekvenser Kommunen Om fler personer ska kunna erbjudas dagverksamhet med en större spridning över veckans dagar och timmar ökar kostnaden för kommunen. Kostnaden för hemtjänsten kan dock minska tillsammans med avlösning i hemmet och senare flytt till särskilt boende. 53

54 Småskaligt demensboende: Konsekvenser Landsting Landstingen har ej verksamheten Konsekvenser Kommunen I de kommuner det inte redan finns ökar kostnaden för om - eller nybyggnationer. På små enheter kan det uppstå problem med schemaläggning och personaltäthet vilket kan leda till ökade kostnader. 54

55 Stöd till närstående: Konsekvenser Landsting Kostnaderna för Landstinget kan sjunka om den närstående kan hålla sig frisk längre. I övrigt ingen skillnad. Konsekvenser Kommunen Att ge ökat stöd till närstående i form av utbildning eller avlastning t ex kan ge kommunen ökade kostnader. Samtidigt kan det ge den närståendes chans att orka vård längre i det egna hemmet. 55

56 Alla har vi vår givna roll och det är bara tillsammans som vi kan skapa en god vård för våra patienter och en god och trygg relation med anhöriga oavsett var de befinner sig på demens resan. 56

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Uppsala 2014-11-21 Nationell

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Region Skåne 2014-11-04 Nationell utvärdering

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet 2014-09-19 Nationell utvärdering - syfte

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Värmland 2015-03-04 Nationell

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Gävleborg 2015-03-17

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Redovisning av riktlinjer i några viktiga punkter Beskriva Nuläget

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista Bilaga. s- och åtgärdslista s- och åtgärdslistan innehåller åtgärder om förebyggande arbete (rad 5) utredning (rad 6 ) social utredning (rad 4) uppföljning (rad 5) personcentrerad omvårdnad (rad 6) basal

Läs mer

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Inledning Socialstyrelsen har baserat rekommendationerna på bästa tillgängliga kunskap om åtgärders effekter, kostnader och kostnadseffektivitet för personer

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Innehållsförteckning Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor... 3 Indikator 1: Behandling med demensläkemedel...

Läs mer

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Seminarium 2009-09-17

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Seminarium 2009-09-17 Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående Seminarium 2009-09-17 1 Materialet är skrivet och sammanställt av: Pernilla Edström Silviasjuksköterska,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E. 2012-02-29

Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E. 2012-02-29 Rekommendationer Minthon, L. Granvik, E. 0-0-9 Inledning Syftet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare i kommuner, landsting och regioner. De ska ge vägledning

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

kallade tillstånds- och åtgärdskombinationer totalt 157 stycken.

kallade tillstånds- och åtgärdskombinationer totalt 157 stycken. Rekommendationerna Rekommendationerna i riktlinjerna Tre typer av rekommendationer I bilaga 1 beskriver Socialstyrelsen samtliga tillstånds- och åtgärdskombinationer. Dessa är rangordnade (1 10), alternativt

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

Nationella riktlinjer och utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom. Uppsala

Nationella riktlinjer och utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom. Uppsala Nationella riktlinjer och utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom Uppsala 180411 Riktlinjernas målgrupper 2017 De som prioriterar, styr och planerar verksamheten Politiker, beslutande tjänstemän

Läs mer

Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom

Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom 1(7) OMSORGSFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom Antagna i Omsorgsnämnden 2019-06-04 2(7) Innehållsförteckning Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Svenska demensdagarna, 20 maj 2015, Karlstad Pinelopi Lundquist, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor

Läs mer

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011 Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Socialstyrelsen 2010, 2014, 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Socialstyrelsen 2010, 2014, 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Socialstyrelsen 2010, 2014, 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen Påbörja

Läs mer

Socialstyrelsen NATIONELLA RIKTLINJER. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Socialstyrelsen NATIONELLA RIKTLINJER. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Vård och omsorg vid demenssjukdom bygger

Läs mer

Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun

Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun Markaryds Kommun Socialförvaltningen Socialnämnden Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun Inom socialnämndens verksamheter skall människor mötas med respekt, värdighet och gott bemötande.

Läs mer

Program för god demensomvårdnad. Inriktningsdokument år 2011-2014. Elisabeth Svensson 2011-10-31

Program för god demensomvårdnad. Inriktningsdokument år 2011-2014. Elisabeth Svensson 2011-10-31 Program för god demensomvårdnad Inriktningsdokument år 2011-2014 Elisabeth Svensson 2011-10-31 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Bakgrund. 2 Mål/Syfte.. 2 Definition av demens... 2 Inledande

Läs mer

Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga

Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga SUNDBYBERGS STAD OCH STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga Upprättat

Läs mer

Nationella riktlinjer och utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom. Västra Götalandsregionen

Nationella riktlinjer och utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom. Västra Götalandsregionen Nationella riktlinjer och utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom Västra Götalandsregionen 180207 Tidplan vinter 2017/2018 vår/höst 2018 hösten 2018 Publicering -Nationella riktlinjer -Utvärdering

Läs mer

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Nationella riktlinjer Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Wilhelmina Hoffman 2011 Samlar, strukturerar och sprider kunskap om demens www.demenscentrum.se Kapitlens struktur Vardagssituation

Läs mer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Demenssjukdom stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Jan.Marcusson@liu.se 30 25 20 15 10 5 0 Preklinisk Prodromal Mild Medelsvår Svår fas fas demens demens demens MMSE 30 29 30 26 25

Läs mer

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN Reviderad 2016-10-31, ansvar kommunens demenssjuksköterska INLEDNING Demenssjukdom innebär att man lever med en nedsatt kognitiv förmåga. Demenssjukdom är

Läs mer

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Demenssjukdom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Publicering www.socialstyrelsen.se, maj 2010 2 Innehållsförteckning Läsanvisning... 5 Förebyggande åtgärder, genetisk vägledning och

Läs mer

Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland. Vad har Annas Led inneburit för Halland?

Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland. Vad har Annas Led inneburit för Halland? Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland Vad har Annas Led inneburit för Halland? Bakgrund Ökning demenssjukdomar Demensprocessen Sakkunnig diagnostik av stor betydelse för drabbade och anhöriga

Läs mer

Nationell utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014 Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

GAP-analys Demensriktlinjer VGK Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Äldreomsorg

GAP-analys Demensriktlinjer VGK Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Äldreomsorg GAP-analys Demensriktlinjer 170111 VGK Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Äldreomsorg Kommun i Boråsregionen Bollebygd 1 20 Borås 1 20 Herrljunga 1 20 Mark 0 0 Svenljunga 0 0 Tranemo 1 20 Ulricehamn

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom

Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom Britt Ahl Karin Lundberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-0X Inledning

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

SveDem Svenska Demensregistret

SveDem Svenska Demensregistret SveDem Svenska Demensregistret Christina Carlsson & Trine Johansson Regionala koordinatorer Västra Götaland SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar Initierades via forskningsnätverket

Läs mer

1. Bakgrund. 1.1 Beredning

1. Bakgrund. 1.1 Beredning Bedömning av konsekvenser för Västerbottens läns landsting och Västerbottens kommuner till följd av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 1. Bakgrund Konsekvenserna av att tillämpa

Läs mer

Välkommen! Nätverksträff Demenssjuksköterskor Värmland 8 maj 2018

Välkommen! Nätverksträff Demenssjuksköterskor Värmland 8 maj 2018 Välkommen! Nätverksträff Demenssjuksköterskor Värmland 8 maj 2018 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nätverket NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nätverket Bidra till att vidareutveckla : -samverkan -arbetet

Läs mer

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet VÄGLEDNING Checklista demens Dagverksamhet Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samtidigt leder den till ett lärande genom att

Läs mer

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt

Läs mer

Välkommen! Dagverksamhet demens- Nätverksträff 13 nov 208

Välkommen! Dagverksamhet demens- Nätverksträff 13 nov 208 Välkommen! Dagverksamhet demens- Nätverksträff 13 nov 208 NÄTVERKSTRÄFF DAGVERKSAMHET DEMENS Välkommen! Förmiddag Nationell demensstrategi och riktlinjer Nuläge i Värmland Värmlands vård- och omsorgsprogram

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR DEMENSvARDEN I DALARNA

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR DEMENSvARDEN I DALARNA a!~a tss/b UPPDRAGSBESKRVNNG FÖR DEMENSvARDEN DALARNA SAMMANFATTNNG AV UPPDRAGEN Generellt Öka registreringen i Nationella Svenska Demensregistret, inom primärvården och den specialiserade vården. Ökad

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika

Läs mer

Maria Engström

Maria Engström SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Maria Engström 2016-05-15 maria.engstrom@kil.se Beslutad av SN 72 160622 Demensplan INLEDNING Sedan 2010 finns det nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Region Skånes strategiska utvecklingsplan för jämlik demensvård Region Skånes Kunskapscentrum demenssjukdomar

Region Skånes strategiska utvecklingsplan för jämlik demensvård Region Skånes Kunskapscentrum demenssjukdomar Region Skånes strategiska utvecklingsplan för jämlik demensvård Region Skånes Kunskapscentrum demenssjukdomar Håkan Toresson, Kerstin Zettervall, Anette Ohlson, Sigrid Kulneff 4 5 6 7 Alla skåningar

Läs mer

Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vad innebär det att bli demenssjuk? Språk, omdöme, initiativ, intresse, humör, ADL förmågor, orientering, perception,

Läs mer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

En nationell strategi för demenssjukdom. Kortversion av underlag och förslag till plan för prioriterade insatser till år 2022

En nationell strategi för demenssjukdom. Kortversion av underlag och förslag till plan för prioriterade insatser till år 2022 En nationell strategi för demenssjukdom Kortversion av underlag och förslag till plan för prioriterade insatser till år 2022 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.

Läs mer

Hur stimulera förbättringsarbete? Hur stimulera till Q-arbete? VÅRDKEDJAN FÖR PERSONER MED DEMENS I UPPSALA LÄN

Hur stimulera förbättringsarbete? Hur stimulera till Q-arbete? VÅRDKEDJAN FÖR PERSONER MED DEMENS I UPPSALA LÄN Hur stimulera förbättringsarbete? Hur stimulera till Q-arbete? VÅRDKEDJAN FÖR PERSONER MED DEMENS I UPPSALA LÄN C-läns kommuner och antal innevånare (345.481) 20.144 9.132 13.450 40.656 19.986 21.352 205.199

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte

Läs mer

personer med demens riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

personer med demens riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta m personer med demens Vad säger s riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Riktlinjernas tre bärande principer Personcentrerad

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att

Läs mer

SveDem Svenska Demensregistret

SveDem Svenska Demensregistret SveDem Svenska Demensregistret Karin Westling Administratör Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2015-03-17 Syfte Syfte och Mål att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in

Läs mer

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Uppföljning Neuroleptikabehandling RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras

Läs mer

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp

Läs mer

Lokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun

Lokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun Lokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun Anna-Lena Möllstam, projektledare Nacka kommun/stockholms läns landsting 2012-11-19 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1

Läs mer

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-41967 Fastställandedatum: 2012-10-25 Giltigt t.o.m.: 2013-10-25 Upprättare: Magnus N Thureson Fastställare: Berit Fredriksson Demensutredning inom Primärvården

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

SveDem Svenska Demensregistret

SveDem Svenska Demensregistret SveDem Svenska Demensregistret Emma Timerdal Leg sjuksköterska Koordinator Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2016-11-24 SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar Initierades

Läs mer

BERÄTTELSESERIE ANNAS LED FÖR EN TRYGG OCH SÄKER DEMENSVÅRD I HALLAND. Fastställd: 2012-04-13

BERÄTTELSESERIE ANNAS LED FÖR EN TRYGG OCH SÄKER DEMENSVÅRD I HALLAND. Fastställd: 2012-04-13 BERÄTTELSESERIE ANNAS LED FÖR EN TRYGG OCH SÄKER DEMENSVÅRD I HALLAND Fastställd: 2012-04-13 1 2 TRYGG OCH SÄKER DEMENSVÅRD I HALLAND BERÄTTELSESERIE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Bästa livsplatsen för

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg av demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg av demenssjuka FÖRDJUPNINGSDEL Länsgemensamt program för vård och omsorg av demenssjuka Inom mig bär jag mina tidigare ansikten som ett träd har sina årsringar. Det är summan av dem som är "jag". Spegeln ser bara mitt

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan

Läs mer

Vård och omsorg vid demenssjukdom

Vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer Utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom Sammanfattning med förbättringsområden 2018 Nationella riktlinjer Utvärdering 2018 Vård och omsorg vid demenssjukdom Sammanfattning

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Eksjö kommun Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet

Eksjö kommun Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod 4 7. Organisation

Läs mer

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

Landstinget Västernorrland Länssamordnare demens Ann-Marie Westerlund

Landstinget Västernorrland Länssamordnare demens Ann-Marie Westerlund Landstinget Västernorrland Länssamordnare demens Ann-Marie Westerlund Bedömning av konsekvenser för landstingen i norra sjukvårdsregionen relaterat till nationella riktlinjer för vård vid demens, stöd

Läs mer

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år

Läs mer

SveDem Svenska Demensregistret

SveDem Svenska Demensregistret SveDem Svenska Demensregistret Emma Timerdal Leg sjuksköterska Regional koordinator Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2016-05-26 SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar

Läs mer

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är

Läs mer

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer 2017-03-10 Antagen av Kommunstyrelsen 1(6) Diarienummer KSN 2017-000605 003 182/17 Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram

Lokalt vård- och omsorgsprogram Lokalt vård- och omsorgsprogram vård och omsorg vid demenssjukdomar för personer över 65 år i Haninge kommun Tungelstahälsan Brandbergens vårdcentral rudans vårdcentral Vendelsö vårdcentral Haninge kommun

Läs mer

Analys av läget i Västra Götaland Gällande rekommendationer i NR och gemensamt arbete kring vägledning

Analys av läget i Västra Götaland Gällande rekommendationer i NR och gemensamt arbete kring vägledning Analys av läget i Västra Götaland Gällande rekommendationer i NR och gemensamt arbete kring vägledning Linda Macke, Göteborgsregionens kommunalförbund Malin Camper, Västra Götalandsregionen 180207 Bakgrund

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom R Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom Ut Ko Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Minnesmottagningen, Rehabenheten

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Marie Rydén Överläkare. Minnesmottagningen Danderydsgeriatriken Jens Berggren, Psykolog, Enhetschef. Minnesmottagningen

Läs mer

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Karlstad 28 april 2015 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nya Perspektiv- äldres hälsa Madelene Johanzon Regional handlingsplan

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer