Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående.
|
|
- Åsa Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. 1
2 Knäckområden Basal demensutredning riktar sig till landsting Utvidgad demensutredning riktar till landsting Läkemedelsbehandling riktar sig till landsting Regelbunden uppföljning riktar sig till både kommuner och landsting Särskilda tillstånd (beteende och psykiska symtom vid demenssjukdom) riktar sig till både landsting och kommuner Dagverksamhet riktar sig till kommuner Särskilt boende (demensboende) riktar sig till kommuner Stöd till närstående riktar sig till främst kommuner Stöd i ordinärt boende 2
3 Rekommendationer för personer med kognitiv svikt Hälso och sjukvården bör göra en basal demensutredning som innehåller strukturerad anamnes (prioritet 1) intervjuer med närstående (prioritet 1) bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd (prioritet 1) kognitiva test (MMT tillsammans med klocktest) (prioritet 1) strukturerad bedömning av funktions och aktivitetesförmåga (prioritet 1) strukturell hjärnavbildning med datortomografi (prioritet 2) blodprovstagning för att utesluta för höjd nivå av kalcium eller homocystein samt störd sköldkörtelfunktion (prioritet 2) Hälso och sjukvården bör vid stark klinisk misstanke ta prover för neuroborrelios, HIV eller neurosyfilis (prioritet 1) 3
4 Basal utredning NU LÄGE Demensprogram finns, basal utredning ska ske i primärvård Vårdvalet, minnesutredningar med på kravlistan? Kommunikation mellan primärvård och kommun bristfällig samverkan kring utredningar Många i ordinärt boende saknar utredning 4
5 Gruppen anser det viktigt med enhetlig hög kvalitet inom regionen Tillägg: allmänna prover och EKG, Datortomografi (prioritet 1) Basal utredning bör även kunna ske inom olika vårdformer exempelvis geriatriken, korttidsboende, ordinärt boende Multiprofessionellt team engagerat i utredningen SveDem Basal utredning FÖRSLAG 5
6 SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar Initierades via Swedish Brain Power Finansieras genom anslag från Sveriges Kommuner och Landsting, samt av Swedish Brain Power 6
7 SveDem Webbaserat register och bl.a. följande registreras: Ålder, kön, boende Tid från kontakt till utredningsstart Tid från kontakt till diagnos BMI, körkort, ärftlighet Utredningsinnehåll Diagnos Läkemedelsbehandling Stödinsatser landsting/kommun Årlig uppföljning 7
8 SveDem Mål att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in data för att kunna följa upp förändringar i patientpopulationer, diagnoser och behandling vid demenssjukdomar 8
9 Basal utredning KONSEKVENSER Alla får möjlighet till utredning Tidig diagnos och behandling vinst för patient, närstående och samhälle Ökade kostnader initialt för primärvård Större möjlighet att få rätt boende form 9
10 Rekommendationer för personer med kognitiv svikt som genomgått basal utredning där diagnos inte fastställts Hälso och sjukvården bör tillhanda hålla en utvidgad demensutredning som innehåller neuropsykologiska test (prioritet 2) strukturell hjärnavbildning med magnetkamera (prioritet 2) lumbalpunktion och analys av biomarkörer (prioritet 2), särskilt vid misstanke om Creutzfelt Jakobs sjukdom (prioritet 1) funktionell hjärnavbildning med SPECT som mäter blodflödet (prioritet 4) 10
11 Utvidgad demensutredning NU LÄGE Utförs på specialistnivå (fyra enheter i regionen) Personer med tidiga symtom, vissa specifika förlopp och sjukdomstillstånd 1,5 års väntetid för magnetkamera i Göteborg!! 11
12 Utvidgad demensutredning FÖRSLAG Förändrad prioritet på Lumbalpunktion, Neuropsykologi, Magnetkamera till prioritet 1 (evidensgrad 1 i SBU rapporten) Samarbete och enhetlighet inom regionen lika vård för alla i Västra Götalandsregionen SveDem 12
13 Utvidgad demensutredning KONSEKVENSER Större möjlighet att få rätt behandling, förskrivning av hjälpmedel och omvårdnad Lång väntetid på Magnetkamera medför extra återbesök! Väsentligt för forskningen! 13
14 Rekommendationer om läkemedelsbehandling mot kognitiv svikt för personer med Alzheimers sjukdom Hälso och sjukvården bör erbjuda behandling med kolinesterashämmare (donezepil, galantamin och rivastigmin) mot kognitiva symtom till personer med mild måttlig Alzheimers sjukdom. (prioritet 2) erbjuda behandling med memantin mot kognitiva symtom till personer med måttlig svår Alzheimers sjukdom (prioritet 3). följa upp behandlingen i samband med inställning av dos och därefter regelbundet, minst en gång per år samt i samband med eventuell utsättning (prioritet 1). 14
15 Rekommendationer om läkemedelsbehandling mot kognitiv svikt för personer med lindrig kognitiv störning, vaskulär demens och frontotemporal demens Hälso och sjukvården bör inte erbjuda kolinesterashämmare eller memantin för behandling av lindrig kognitiv störning eller vaskulär demens (icke göra) Hälso och sjukvården bör endast erbjuda kolinesterashämmare eller memantin för behandling av frontotemporal demens inom ramen för kontrollerade studier ( FoU) 15
16 Läkemedelsbehandling NU LÄGE Otydligt vem som får och inte får läkemedelsbehandling i primärvård Skrivs i regel ut av specialister 16
17 Läkemedelsbehandling FÖRSLAG Erbjuda behandling ändras till prioritet 1 Både primärvård och specialistvård ska erbjuda behandling Tydliga riktlinjer för uppföljning Tydliga riktlinjer för utsättningsförsök Specialistsjukvård bör erbjuda patienter med mild kognitiv störning behandling Memantin bör kunna erbjudas 17
18 Läkemedelsbehandling KONSEKVENSER Behandling kan lindra sjukdomssymtomen och minska behov av omvårdnad Införande av standardiserade uppföljningsinstrument Forskning kring hur länge behandling ska ske 18
19 Rekommendationer om uppföljning för personer med demenssjukdom Socialtjänsten bör genomföra en tidig social utredning (prioritet 1) Hälso och sjukvården och socialtjänsten bör minst årligen göra en medicinsk och social uppföljning av läkemedelsbehandling, kognition, funktions och aktivitetsförmåga, allmäntillstånd, eventuella beteendeförändringar och beviljade biståndsinsatser (prioritet 1). 19
20 Rekommendation för personer med demenssjukdom Hälso och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt teambaserat arbete inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom (prioritet 2) Socialtjänsten och hälso och sjukvården bör ge personal, främst vårdbiträden och undersköterskor, som arbetar inom vård, omvårdnad och omsorg om personer med demenssjukdom möjligheter till utbildning som är långsiktig, kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback( prioritet 1 ) 20
21 Regelbunden uppföljning NU LÄGE Idag får inte alla regelbunden uppföljning. Rutiner för VEM eller PÅ VILKET SÄTT uppföljning skall ske saknas Samordningen mellan kommun, primärvård och specialistvård brister Avsaknad av fast sjuksköterskekontakt och bristfällig omvårdnadsplanering, rehabplanering och social dokumentation försvårar uppföljningar för personer i ordinärt boende Brister finns i omvårdnads, rehabiliterings och social planering Kunskapen om nya kognitiva hjälpmedel är låg hos alla yrkeskategorier Brister i struktur för närståendekontakt Personer med APO dos förnyas 1 gång/år, för övriga kan det variera. 21
22 Regelbunden uppföljning FÖRSLAG Uppföljningar i multiprofessionella team; primärvård och kommun i samverkan Vårdplan, genomförandeplan samt rehabiliteringsplan för alla Primärvård, specialistvård och kommunen skall ha uppföljning enligt SveDem (Svenskt Demensregister) Tydligare struktur för närståendekontakt i samband med varje uppföljning 22
23 Regelbunden uppföljning KONSEKVENSER Säkerställer möjligheten för patienter och närstående att få rätt stödinsatser utifrån gemensamma riktlinjer inom regionen. Klara strukturerade riktlinjer för en planering i multiprofessionellt team som gäller för både primärvård och kommun Personer med demenssjukdom kan få ökad möjlighet att bo kvar i ordinärt boende Minskar behovet av vård på sjukhus; höftfraktur, malnutrition mm. 23
24 Rekommendationer vid beteendemässiga och psykiska symtom Hälso och sjukvården och socialtjänsten bör utreda de bakomliggande orsakerna till symtomen och åtgärda dessa (prioritet 1) erbjuda SSRI preparat vid samtidig depression (prioritet 3) Hälso och sjukvården kan då omvårdnadsinsatser och anpassning av den fysiska miljön visat sig otillräckliga pröva memantin vid Alzheimers sjukdom (prioritet 6) kortverkande benzodiazepiner vid oro och ångest (prioritet 6) antipsykosmedlen risperidon (prioritet 7) eller haloperidol ( prioritet 8) klometiazol under natten (prioritet 8) antipsykosmedel (quetiapin), och då till personer med vanföreställningar och hallucinationer vid måttlig svår Lewybodydemens och Parkinsondemens (prioritet 9) 24
25 Behandling med bensodiazepiner, antipsykosmedel och klometiazol förutsätter en kort behandlingstid och utvärdering av effekten efter två veckor samt regelbundet ställningstagande till utsättning eller dosminskning. Hälso och sjukvården bör inte Behandla med antiepileptika ( karbamazepin, valproat, topiramat) ( icke göra) 25
26 Särskilda tillstånd NU LÄGE Stor variation på kvalitet mellan särskilda boenden Olika dokumentationssystem sjukhus primärvård kommun BPSD team finns på sjukhusnivå i Göteborg, andra kommuner saknar Resurskrävande hantera krävande beteenden Resurser att klara extra svåra beteenden saknas Mer kunskap om särskilda tillstånd och om konfusion behövs! 26
27 Viktigt utreda bakomliggande orsaker till symtomen och pröva omvårdnadsinsatser innan läkemedelsbehandling Låga doser läkemedel och uppföljning efteråt Personcentrerad omvårdnad anpassad miljö Handledning viktigt Särskilda tillstånd FÖRSLAG 27
28 Särskilda tillstånd KONSEKVENSER Rätt åtgärder minskar uppkomst av symtomen Utbildning och handledning av personal och närstående Möjlighet att behandla konfusionstillstånd 28
29 Rekommendationer för personer med demenssjukdom som beviljats dagverksamhet enligt socialtjänstlagen eller LSS Socialtjänsten bör Erbjuda plats i dagverksamhet som specifikt riktar sig till personer med demenssjukdom (prioritet 2) Socialtjänsten bör till yngre personer med demenssjukdom Erbjuda plats i dagverksamhet som specifikt riktar sig till denna målgrupp (prioritet 2) 29
30 Dagverksamhet NU LÄGE Ej ett måste för kommunal verksamhet enligt socialtjänstlagen Stor efterfrågan, flera dagar i veckan behövs ofta Bristfällig dokumentation Dagvård för personer med frontotemporallobsdemens och yngre personer med demens är för få 30
31 Dagverksamhet FÖRSLAG Ca 500 tkr per år och plats (boende) Ca 130 tkr per år och plats (dagverksamhet) Dagverksamhet för personer med demenssjukdom bör vara prioritet 1 Personal med specifik kunskap i omvårdnad vid demens Bättre dokumentation skall följa personen med demenssjukdom hela vägen. 31
32 Inte så dyrt att driva, men vinsterna kan bli stora Möjligheten att bo kvar hemma utan många insatser från hemtjänsten Stöd och avlastning för maka/make som ofta vårdar i hemmet Ökad livskvalitet Dagverksamhet KONSEKVENSER Med en god dokumentation förbättras uppföljning av demensförlopp och verkan av läkemedel 32
33 Rekommendationer för särskilt boende för personer med demenssjukdom Socialtjänsten bör Erbjuda en psykosocial miljö som kännetecknas av trygghet och tillgänglighet och där man kan få ett meningsfullt innehåll av dagen (prioritet 1) Erbjuda möjlighet till individuellt anpassade aktiviteter inklusive fysisk aktivitet (prioritet 1) Erbjuda småskaligt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom (prioritet 3) Förbereda flytten genom att i god tid ge information och möjligt engagera den demenssjukes familj, ge möjlighet till platsbesök samt ta del av den demenssjuke personens sjukhistoria och liv (prioritet 2) 33
34 Särskilt boende NU LÄGE De flesta kommuner har särskilda boenden med demensenheter Kunskap finns om den fysiska miljöns betydelse vid nybyggnation Boenden saknas för yngre personer Hembesök sker sällan inför flytt till särskilt boende Utbildningssatsningar Vårdvalsreformen ytterligare problem att få en kontinuerlig läkarkontakt LSS 34
35 Särskilt boende FÖRSLAG Specifika boende för personer med särskilda behov Bättre samarbete mellan stadsdelar och kommunerna Utbildning men främst handledning för personalen Kontinuitet bland läkare Koppla en kompetent primärvårdsläkare till särskilt boende Hembesök 35
36 Särskilt boende KONSEKVENSER Öppna upp mellan stadsdelarna och stadsgränserna för att tillsammans driva specialinriktade boendeplatser Fortsatta utbildningsinsatser och införa handledning för att skapa lärande i praktiken Hembesök minskar oro som kan bestå ca 2 mån efter inflyttning med eventuella behov av ökad personalbemanning. Risk att stirra sig blind på diagnos och inte se individen 36
37 Rekommendationer för anhöriga till personer med demenssjukdom Hälso och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda utbildningsprogram och psykosociala stödprogram (prioritet 2) erbjuda olika former av avlösning (prioritet 2) erbjuda kombinationsprogram (prioritet 3) erbjuda specifikt anpassat stöd och individuellt anpassad avlösning till närstående till yngre personer med demenssjukdom (prioritet 3) 37
38 Stöd till närstående NU LÄGE Gratis avlösning i hemmet men antalet timmar varierar Möjlighet till avlastningsplats på korttidsboende (trygghetsplatser) Närståendegrupper med regelbundna träffar på vissa ställen 38
39 Stöd till närstående FÖRSLAG Närståendegrupper som träffas regelbundet beroende på vilken situation de är i och tillgänglighet Bättre information om vad kommun och primärvård kan erbjuda (på flera språk) Ökad kunskap kring demenssjukdomar och förhållningssätt Möjlighet till krissamtal vid diagnossättandet Regelbundna uppföljningar 39
40 Stöd till närstående KONSEKVENSER Ökat kvarboende, möjlighet att bo kvar i ordinärt boende Förebygga ohälsa Ökar möjligheten till rätt vård 40
41 Stöd i ordinärt boende NU LÄGE Många olika hjälpare, brist på kontinuitet Varierande kunskaper om vård vid demenssjukdom Ibland brist på tid hos personer med nedsatt kommunikationsförmåga Bristande dokumentation; social och hälso och sjukvård Begränsad samverkan inte minst mellan primärvård och kommun
42 Stöd i ordinärt boende FÖRSLAG Förbättra kontinuiteten t.ex. genom demensteam. Fortsätt satsningarna på utbildning och handledning Ta hänsyn till nedsatt förmåga att kommunicera när tid för insatser beviljas Öka samverkan med hjälp av multiprofessionella team där primärvård och kommun deltar
43 Stöd i ordinärt boende KONSEKVENSER Ökad trygghet och säkerhet för personen med demenssjukdom Förbättrat stöd till närstående Förbättrade möjligheter till uppföljning
44 Insats/åtgärd Basal utredning av samtliga fall Behandling med demensläkemedel Restriktiv behandling med antipsykotiska läkemedel Ekonomiska konsekvenser Effekter Landsting Kommuner Personer med demenssjukdom Närstående Basal vård, omvårdnad och omsorg + + Utbildning och handledning av personal Aktiviteter i det dagliga livet Dagverksamhet + + Småskaligt demensboende + Stöd till närstående +
45 Argument för kostnadsökningar/minskningar avseende på Socialstyrelsens ställningstagande 45
46 Basal utredning av samtliga fall: Konsekvenser Landsting Om alla personer som misstänks ha en demenssjukdom genomgår en basal utredning borde det leda till ökade kostnader för Landstingen i form av ökade kostnader på vårdcentralerna i form av kostnader för röntgen, provtagning samt ökade personalkostnader. Kostnaderna på Minnesmottagningen torde sjunka då färre personer behöver utredas där i ett första läget och istället kortar väntetiderna till den utvidgade demensutredningen. Färre vård timmar i slutenvården. 46
47 Basal utredning av samtliga fall: Konsekvenser Kommunen Kommunens kostnader torde minska då personen har fått en riktig diagnos och kommunen bättre kan planera för vård och bemötande. Om kommunen i ett tidigt skede får information om en persons tillstånd kan man bättre ge stöd i det egna hemmet och avlastning och skjuta på flytten till särskilt boende vilket också ger en lägre totalkostnad för pensionären. 47
48 Behandling med demensläkemedel: Konsekvenser Landsting Ökade kostnader för läkemedel då fler personer med demenssjukdom troligtvis upptäckts tidigare efter en basal utredning. Konsekvenser Kommunen Lägre kostnad för kommunen då flytt till särkilt boende kan skjutas på och den personen med demenssjukdom kan klara sin vardag längre med mindre insatser från hemtjänsten. 48
49 Restriktiv behandling med antipsykotiska läkemedel Konsekvenser Landsting Kostnaderna tros sjunka om mindre antipsykotiska läkemedel skrivs ut. Konsekvenser Kommunen Kostnaderna tros öka på grund av ökade utbildningsbehov i bemötande av dessa personer och en ökat behov av personal under perioder då patienten får ökade beteendestörningar. 49
50 Basal vård, omvårdnad och omsorg: Konsekvenser Landsting Om personer är utredda för demens och kommunen är inkopplad kommer personerna i mindre utsträckning behöva söka vård på vårdcentral eller sjukhus då kommunens personal ska kunnat förebygga tex. nutrition, fall och elimination. Konsekvenser Kommunen Kostnader kan uppstå för kommunen för att starta multiprofessionella team eller demensteam. De långsiktiga kostnaderna bör dock sjunka då man bättre kan bemöta målgruppen i det ordinära hemmet och senarelägga flytt till särskilt boende. 50
51 Utbildning och handledning av personal: Konsekvenser Landsting Landstingens kostnader sjunker då personernas vårdbehov tillgodoses av kommunen. Konsekvenser Kommunen Utbildningskostanden för kommunen är initialt hög och personalen kan hamna i ett högre löneläge efter utbildning vilket borde leda till ökade kostnader. Kostnaden torde dock minska då personalen blir bättre på att förutse risker och blir bättre på bemötande. Utbildning och inställning torde också ge en ökad trivsel för personalen vilket minskar sjukfrånvaro och personalomsättning. 51
52 Aktiviteter i det dagliga livet: Konsekvenser Landsting Landstinget bedöms inte få några ökade kostnader för personers aktiviteter. Konsekvenser Kommunen Kostnaderna för aktiviteter tros öka för kommunen. Om kommunerna följer Socialstyrelsen rekommendationer och ökar de individuella aktiviteterna till förmån för gruppaktiviteter såsom dagverksamheter eller matlag torde kostnaderna öka mer i form av personalkostnader. 52
53 Dagverksamhet: Konsekvenser Landsting Dagverksamhet finns inte in landstingsregi Konsekvenser Kommunen Om fler personer ska kunna erbjudas dagverksamhet med en större spridning över veckans dagar och timmar ökar kostnaden för kommunen. Kostnaden för hemtjänsten kan dock minska tillsammans med avlösning i hemmet och senare flytt till särskilt boende. 53
54 Småskaligt demensboende: Konsekvenser Landsting Landstingen har ej verksamheten Konsekvenser Kommunen I de kommuner det inte redan finns ökar kostnaden för om - eller nybyggnationer. På små enheter kan det uppstå problem med schemaläggning och personaltäthet vilket kan leda till ökade kostnader. 54
55 Stöd till närstående: Konsekvenser Landsting Kostnaderna för Landstinget kan sjunka om den närstående kan hålla sig frisk längre. I övrigt ingen skillnad. Konsekvenser Kommunen Att ge ökat stöd till närstående i form av utbildning eller avlastning t ex kan ge kommunen ökade kostnader. Samtidigt kan det ge den närståendes chans att orka vård längre i det egna hemmet. 55
56 Alla har vi vår givna roll och det är bara tillsammans som vi kan skapa en god vård för våra patienter och en god och trygg relation med anhöriga oavsett var de befinner sig på demens resan. 56
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ
Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7
Läs merNationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera
Läs merNationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Uppsala 2014-11-21 Nationell
Läs merNationell utvärdering
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Region Skåne 2014-11-04 Nationell utvärdering
Läs merNationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet 2014-09-19 Nationell utvärdering - syfte
Läs merNationell utvärdering
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Värmland 2015-03-04 Nationell
Läs merNationell utvärdering
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Gävleborg 2015-03-17
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Redovisning av riktlinjer i några viktiga punkter Beskriva Nuläget
Läs merNationella riktlinjer för f och omsorg
Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer
Läs merBilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista
Bilaga. s- och åtgärdslista s- och åtgärdslistan innehåller åtgärder om förebyggande arbete (rad 5) utredning (rad 6 ) social utredning (rad 4) uppföljning (rad 5) personcentrerad omvårdnad (rad 6) basal
Läs merEkonomiska och organisatoriska konsekvenser
Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Inledning Socialstyrelsen har baserat rekommendationerna på bästa tillgängliga kunskap om åtgärders effekter, kostnader och kostnadseffektivitet för personer
Läs merDemenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap
Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa
Läs merSå arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna
Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,
Läs merIndikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3
Indikatorer Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Innehållsförteckning Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor... 3 Indikator 1: Behandling med demensläkemedel...
Läs merHelle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet
Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Seminarium 2009-09-17
Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående Seminarium 2009-09-17 1 Materialet är skrivet och sammanställt av: Pernilla Edström Silviasjuksköterska,
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen
Läs merRekommendationer. Minthon, L. Granvik, E. 2012-02-29
Rekommendationer Minthon, L. Granvik, E. 0-0-9 Inledning Syftet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare i kommuner, landsting och regioner. De ska ge vägledning
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer
Läs merkallade tillstånds- och åtgärdskombinationer totalt 157 stycken.
Rekommendationerna Rekommendationerna i riktlinjerna Tre typer av rekommendationer I bilaga 1 beskriver Socialstyrelsen samtliga tillstånds- och åtgärdskombinationer. Dessa är rangordnade (1 10), alternativt
Läs merPrognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland
Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer
Läs merNationella riktlinjer och utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom. Uppsala
Nationella riktlinjer och utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom Uppsala 180411 Riktlinjernas målgrupper 2017 De som prioriterar, styr och planerar verksamheten Politiker, beslutande tjänstemän
Läs merRiktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom
1(7) OMSORGSFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom Antagna i Omsorgsnämnden 2019-06-04 2(7) Innehållsförteckning Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv
Läs merSå arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna
Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Svenska demensdagarna, 20 maj 2015, Karlstad Pinelopi Lundquist, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,
Läs mer2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård
2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4
Läs merDemens Anna Edblom Demenssjuksköterska
Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor
Läs merDiskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011
Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Socialstyrelsen 2010, 2014, 2016
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Socialstyrelsen 2010, 2014, 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen Påbörja
Läs merSocialstyrelsen NATIONELLA RIKTLINJER. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Vård och omsorg vid demenssjukdom bygger
Läs merLokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun
Markaryds Kommun Socialförvaltningen Socialnämnden Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun Inom socialnämndens verksamheter skall människor mötas med respekt, värdighet och gott bemötande.
Läs merProgram för god demensomvårdnad. Inriktningsdokument år 2011-2014. Elisabeth Svensson 2011-10-31
Program för god demensomvårdnad Inriktningsdokument år 2011-2014 Elisabeth Svensson 2011-10-31 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Bakgrund. 2 Mål/Syfte.. 2 Definition av demens... 2 Inledande
Läs merLokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga
SUNDBYBERGS STAD OCH STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga Upprättat
Läs merNationella riktlinjer och utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom. Västra Götalandsregionen
Nationella riktlinjer och utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom Västra Götalandsregionen 180207 Tidplan vinter 2017/2018 vår/höst 2018 hösten 2018 Publicering -Nationella riktlinjer -Utvärdering
Läs merNationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom
Nationella riktlinjer Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Wilhelmina Hoffman 2011 Samlar, strukturerar och sprider kunskap om demens www.demenscentrum.se Kapitlens struktur Vardagssituation
Läs merDemenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Demenssjukdom stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merHur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?
Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Jan.Marcusson@liu.se 30 25 20 15 10 5 0 Preklinisk Prodromal Mild Medelsvår Svår fas fas demens demens demens MMSE 30 29 30 26 25
Läs merLOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN
LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN Reviderad 2016-10-31, ansvar kommunens demenssjuksköterska INLEDNING Demenssjukdom innebär att man lever med en nedsatt kognitiv förmåga. Demenssjukdom är
Läs merDemenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010
Demenssjukdom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Publicering www.socialstyrelsen.se, maj 2010 2 Innehållsförteckning Läsanvisning... 5 Förebyggande åtgärder, genetisk vägledning och
Läs merAnnas Led för en trygg och säker demensvård i Halland. Vad har Annas Led inneburit för Halland?
Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland Vad har Annas Led inneburit för Halland? Bakgrund Ökning demenssjukdomar Demensprocessen Sakkunnig diagnostik av stor betydelse för drabbade och anhöriga
Läs merNationell utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning
Nationell utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014 Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merGAP-analys Demensriktlinjer VGK Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Äldreomsorg
GAP-analys Demensriktlinjer 170111 VGK Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Äldreomsorg Kommun i Boråsregionen Bollebygd 1 20 Borås 1 20 Herrljunga 1 20 Mark 0 0 Svenljunga 0 0 Tranemo 1 20 Ulricehamn
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom
Britt Ahl Karin Lundberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-0X Inledning
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merSveDem Svenska Demensregistret
SveDem Svenska Demensregistret Christina Carlsson & Trine Johansson Regionala koordinatorer Västra Götaland SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar Initierades via forskningsnätverket
Läs mer1. Bakgrund. 1.1 Beredning
Bedömning av konsekvenser för Västerbottens läns landsting och Västerbottens kommuner till följd av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 1. Bakgrund Konsekvenserna av att tillämpa
Läs merVälkommen! Nätverksträff Demenssjuksköterskor Värmland 8 maj 2018
Välkommen! Nätverksträff Demenssjuksköterskor Värmland 8 maj 2018 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nätverket NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nätverket Bidra till att vidareutveckla : -samverkan -arbetet
Läs merVÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet
VÄGLEDNING Checklista demens Dagverksamhet Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samtidigt leder den till ett lärande genom att
Läs merALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI
ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt
Läs merVälkommen! Dagverksamhet demens- Nätverksträff 13 nov 208
Välkommen! Dagverksamhet demens- Nätverksträff 13 nov 208 NÄTVERKSTRÄFF DAGVERKSAMHET DEMENS Välkommen! Förmiddag Nationell demensstrategi och riktlinjer Nuläge i Värmland Värmlands vård- och omsorgsprogram
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR DEMENSvARDEN I DALARNA
a!~a tss/b UPPDRAGSBESKRVNNG FÖR DEMENSvARDEN DALARNA SAMMANFATTNNG AV UPPDRAGEN Generellt Öka registreringen i Nationella Svenska Demensregistret, inom primärvården och den specialiserade vården. Ökad
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Läs merNeuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning
Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika
Läs merMaria Engström
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Maria Engström 2016-05-15 maria.engstrom@kil.se Beslutad av SN 72 160622 Demensplan INLEDNING Sedan 2010 finns det nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merRegion Skånes strategiska utvecklingsplan för jämlik demensvård Region Skånes Kunskapscentrum demenssjukdomar
Region Skånes strategiska utvecklingsplan för jämlik demensvård Region Skånes Kunskapscentrum demenssjukdomar Håkan Toresson, Kerstin Zettervall, Anette Ohlson, Sigrid Kulneff 4 5 6 7 Alla skåningar
Läs merVård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman
Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vad innebär det att bli demenssjuk? Språk, omdöme, initiativ, intresse, humör, ADL förmågor, orientering, perception,
Läs merAlzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen
Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merEn nationell strategi för demenssjukdom. Kortversion av underlag och förslag till plan för prioriterade insatser till år 2022
En nationell strategi för demenssjukdom Kortversion av underlag och förslag till plan för prioriterade insatser till år 2022 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.
Läs merHur stimulera förbättringsarbete? Hur stimulera till Q-arbete? VÅRDKEDJAN FÖR PERSONER MED DEMENS I UPPSALA LÄN
Hur stimulera förbättringsarbete? Hur stimulera till Q-arbete? VÅRDKEDJAN FÖR PERSONER MED DEMENS I UPPSALA LÄN C-läns kommuner och antal innevånare (345.481) 20.144 9.132 13.450 40.656 19.986 21.352 205.199
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Läs merpersoner med demens riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet
Att möta m personer med demens Vad säger s riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Riktlinjernas tre bärande principer Personcentrerad
Läs merLänsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka
Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer
Läs mer1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att
Läs merSveDem Svenska Demensregistret
SveDem Svenska Demensregistret Karin Westling Administratör Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2015-03-17 Syfte Syfte och Mål att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in
Läs merUppföljning Neuroleptikabehandling
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras
Läs merVarför utreda vid misstanke om demenssjukdom:
Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp
Läs merLokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun
Lokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun Anna-Lena Möllstam, projektledare Nacka kommun/stockholms läns landsting 2012-11-19 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1
Läs merDemensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-41967 Fastställandedatum: 2012-10-25 Giltigt t.o.m.: 2013-10-25 Upprättare: Magnus N Thureson Fastställare: Berit Fredriksson Demensutredning inom Primärvården
Läs merForskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.
Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla
Läs merABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12
Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod
Läs merForskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.
Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla
Läs merSveDem Svenska Demensregistret
SveDem Svenska Demensregistret Emma Timerdal Leg sjuksköterska Koordinator Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2016-11-24 SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar Initierades
Läs merBERÄTTELSESERIE ANNAS LED FÖR EN TRYGG OCH SÄKER DEMENSVÅRD I HALLAND. Fastställd: 2012-04-13
BERÄTTELSESERIE ANNAS LED FÖR EN TRYGG OCH SÄKER DEMENSVÅRD I HALLAND Fastställd: 2012-04-13 1 2 TRYGG OCH SÄKER DEMENSVÅRD I HALLAND BERÄTTELSESERIE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Bästa livsplatsen för
Läs merKunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman
Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år
Läs merEtt redskap för kvalitetsutveckling
Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella
Läs merLänsgemensamt program för vård och omsorg av demenssjuka
FÖRDJUPNINGSDEL Länsgemensamt program för vård och omsorg av demenssjuka Inom mig bär jag mina tidigare ansikten som ett träd har sina årsringar. Det är summan av dem som är "jag". Spegeln ser bara mitt
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merVård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom Sammanfattning med förbättringsområden 2018 Nationella riktlinjer Utvärdering 2018 Vård och omsorg vid demenssjukdom Sammanfattning
Läs merDemensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13
Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3
Läs merEksjö kommun Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet
Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod 4 7. Organisation
Läs merRutin för BPSD-registrering 12. 4.
Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom
Läs merRiktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom
Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer
Läs merLandstinget Västernorrland Länssamordnare demens Ann-Marie Westerlund
Landstinget Västernorrland Länssamordnare demens Ann-Marie Westerlund Bedömning av konsekvenser för landstingen i norra sjukvårdsregionen relaterat till nationella riktlinjer för vård vid demens, stöd
Läs merRöntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet
Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år
Läs merSveDem Svenska Demensregistret
SveDem Svenska Demensregistret Emma Timerdal Leg sjuksköterska Regional koordinator Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2016-05-26 SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar
Läs merRutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam
Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är
Läs merRiktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom
Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer 2017-03-10 Antagen av Kommunstyrelsen 1(6) Diarienummer KSN 2017-000605 003 182/17 Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram
Lokalt vård- och omsorgsprogram vård och omsorg vid demenssjukdomar för personer över 65 år i Haninge kommun Tungelstahälsan Brandbergens vårdcentral rudans vårdcentral Vendelsö vårdcentral Haninge kommun
Läs merAnalys av läget i Västra Götaland Gällande rekommendationer i NR och gemensamt arbete kring vägledning
Analys av läget i Västra Götaland Gällande rekommendationer i NR och gemensamt arbete kring vägledning Linda Macke, Göteborgsregionens kommunalförbund Malin Camper, Västra Götalandsregionen 180207 Bakgrund
Läs merÅrligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:
Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel
Läs merRiktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom
R Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom Ut Ko Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Minnesmottagningen, Rehabenheten
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merVilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?
Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Marie Rydén Överläkare. Minnesmottagningen Danderydsgeriatriken Jens Berggren, Psykolog, Enhetschef. Minnesmottagningen
Läs merDemenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk
Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Karlstad 28 april 2015 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nya Perspektiv- äldres hälsa Madelene Johanzon Regional handlingsplan
Läs merBeteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Läs mer