Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/ till 30/ gäller detta:

Transkript

1 Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/ till 30/ gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel för dem som är 75 år och äldre. Minskning av läkemedel mot psykos för dem som är 65 år och äldre och har dosdispensering. Minskning av användningen av antiinflammatoriska läkemedel för de som är 75 år och äldre. Vårdpreventivt arbetssätt med registrering i Senior alert: Minst 90% av de som bor på särskilt boende och korttidsboende ska erhålla riskbedömning samt planerade förebyggande åtgärder. Att patienten/brukaren förutom riskbedömning och planerade förebyggande åtgärder även följs upp Att kommuner och landsting kommer i gång med bedömning av munhälsan (ROAG). En god demensvård med registrering i demensregistren SveDem och BPSD: Att primärvården grundregistrerar nyinsjuknande i demenssjukdom och gör uppföljningar. Att kommuner inför ett standardiserat arbetssätt vid BPSD-symtom. Värdig vård i livets slut med registrering i Svenska palliativregistret: Ett grundläggande krav är att minst 70% av dödsfallen bland befolkningen registreras. Förbättring vad det gäller indikatorerna: brytpunktssamtal, smärtskattning, munhälsa och ordinerade injektionsmedel mot ångest. Sammanhållen vård och omsorg: Minskning av undvikbar slutenvård. Minskning av återinläggningar inom 30 dagar.

2 Optimal läkemedelsbehandling Förra året nådde vi det av SKL uppsatta läkemedelsmålet ser det bra ut med en minskning av olämpliga läkemedel och antipsykotiska läkemedel. Indikatorn antiinflammatoriska läkemedel är ny för denna mätperiod och där är den önskvärda minskningen inte uppnådd. Läkemedelskommittén skickar kontinuerligt ut resultat till vårdcentralerna och uppmärksammar vårdcentralerna i sin verksamhetsdialog på dessa tre indikatorer. Pilotprojekt med MiniQ i samverkan med fem SÄBO och familjeläkare pågår samt ett pilotprojekt inom medicinkliniken gällande läkemedelsgenomgångar. med hjälp av MiniQ alternativt formulär. Vårdavdelningarna jobbar med läkemedelsberättelser och fokuserar också på kvalitetssäkrad utskrivning med bland annat uppdaterade läkemedelslistor och bättre information till patient, anhöriga och kommun. Ett vårdpreventivt arbetssätt - kvalitetsregister Arbetet inom vården och omsorgen för de mest sjuka äldre är under utveckling. Det gäller preventivt arbetssätt, palliativ vård och demensvård och fortsatt stöd går till utveckling av kvalitetsregistren Svenska Palliativregistret, Senior Alert, SveDem och BPSD. För detta syfte avsätts medel som fördelas till de fyra kvalitetsregistren. Samtliga register är implementerade i Västmanlands kommuner och landsting. Länsövergripande ansvarig: Katarina Bye, utvecklingsledare (VKL) katarina.bye@vkl.se Senior Alert Kvalitetsregistret Senior Alert har skapats för att stödja ett förebyggande arbetssätt i vårdkontakter med äldre. En standardiserad riskbedömning av individens risk för fallskador, undernäring och trycksår föregår varje registrering. De personer som bedöms ha risk får förebyggande åtgärder insatta. Registret kan användas av alla medarbetare i kommunal verksamhet, sjukhusvård och inom primärvården oberoende av diagnos eller kontaktorsak. Att kunna arbeta för att förebygga fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen är viktigt. Olika professioner inom vård och omsorg arbetar dagligen med dessa områden, och de har en stark koppling till varandra. Till exempel har en undernärd person lättare att falla, att få en höftfraktur och löper större risk att utveckla ett trycksår. Senior alert är ett kvalitetsregister som stödjer det vårdpreventiva arbetssättet. Med hjälp av Senior alert vill man utveckla nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den. Oavsett var i Sverige man vårdas som äldre så är målet med Senior alert att alla ska kunna känna en trygghet inom följande: Vi vet om jag har några risker för fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen Vi gör förebyggande åtgärder för att jag ska må bra Vi följer upp åtgärderna och vi vet att de gör skillnad Ni lyssnar på mina behov jag känner att det gör skillnad Uppgifterna är hämtade från Gå gärna in och läs mer! Ansvarig: Eva Alnebring, utvecklingsledare, Landstinget Västmanland, alnebring@hotmail.com,

3 En god demensvård Demenssjukdomar drabbar allt fler i Sverige i takt med att befolkningen blir allt äldre. I Sverige beräknas det nu finnas cirka individer med olika grad av demenssjukdomar, varv 2/3 med Alzheimers sjukdom. Trots att demenssjukdomar drabbar många personer finns fortfarande stor osäkerhet, eftersom inte alla misstänkta fall blir utredda. Vidare finns inga rikstäckande data över utredning, behandling och uppföljning av patienter med dessa sjukdomar. Svenska demensregistret Svenska Demensregistret (SveDem) är ett nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar. SveDem syftar till att med registret förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in data för att kunna följa upp förändringar i patientpopulationer, diagnoser och behandling vid demenssjukdomar. Målet är en likvärdig, optimerad behandling av patienter med demenssjukdomar. I Landstinget Västmanland arbetar primärvården samt minneskliniken på Geriatrikkliniken med SveDem. Minneskliniken har arbetat med registret i flera år medan primärvården kom igång under Uppgifterna är hämtade från Gå gärna in och läs mer! Ansvarig: Iréne Berggren, utvecklingsledare, Landstinget Västmanland, irene.berggren@ltv.se, Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens Sedan 1 november 2010 används BPSD-registret för att säkerställa kvaliteten inom vården av personer med Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens. Registret kan hjälpa till att ge ett stöd för ökad förståelse och kunskap om demenssjukdomar och som följd ge en förbättrad, god vård med ett gott bemötande. Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) drabbar någon gång ca 90 % av alla som lever med en demenssjukdom. Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demenssjukdomen, men även för närstående och vårdpersonal. Förekomst av BPSD innebär en minskad livskvalité och för att nå framgång i behandlingen, krävs det förutom ett gott bemötande och en god omsorg, även en tydlig struktur i omvårdnaden och goda kunskaper om demenssjukdomar. BPSD-registret kan vara ett stöd i denna process. Uppgifterna är hämtade från Gå gärna in och läs mer! Alla demensboenden i Västmanland har under hösten 2012 erhållit utbildning i BPSD-registret och alla har gjort en handlingsplan på hur de ska komma igång. Ansvarig: Katarina Bye, utvecklingsledare, VKL, katarina.bye@vkl.se,

4 Svenska palliativregistret Svenska Palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som har tillkommit för att förbättra vården i livets slutskede och erbjuder vårdenheter stöd för ett strukturerat arbetssätt kring vården i livets slutskede. Det är till för alla som vårdar människor i livets slut. Idag beskrivs den sista veckan i livet genom att personalen som vårdat en just avliden människa besvarar ett trettiotal frågor. Oavsett sjukdom så är det detta kvalitetsregistrets mål att alla som dör en av sjukvården väntad död skall kunna känna en trygghet inom följande punkter: Jag och mina närstående är informerade om min situation - är lindrad från smärta och andra besvärande symtom - är ordinerad läkemedel vid behov - får god omvårdnad utifrån mina behov - vårdas där jag vill dö - behöver inte dö ensam - vet att mina närstående får stöd Landstingets slutenvård, kommunerna och MOFFA arbetar med Palliativregistret. Läs mer om detta på Ansvarig: Riitta Kallioniemi, utvecklingsledare, Landstinget Västmanland, riitta.kallioniemi@ltv.se, För att följa de aktuella resultaten av registreringarna i länet hänvisas till

5 Onödiga sjukhusvistelser Minskning av undvikbar slutenvård och minskning av återinläggningar inom 30 dagar sammanfattas i onödiga sjukhusvistelser. Denna indikator hade vi inte möjlighet att satsa på förra året, men däremot genomfördes en planering. Fyra vårdcentraler har deltagit i utvecklingen av ett arbetssätt och ett instrument för att identifiera geriatriska riskpatienter. Detta införs successivt på vårdcentralerna, men kommer troligtvis inte ge någon effekt under mätperioden Identifieringen av geriatriska riskpatienter kan även göras i hemsjukvården och i hemtjänsten, kopplat till uppsökande verksamhet och i samarbete med biståndshandläggaren. (Se länk Tidig identifiering av mest sjuka äldre ) Hjärtsvikt är följt av KOL den största patientgruppen som kommer in under diagnos undvikbar slutenvård. Samverkansdokumentet mellan medicinklinikerna och primärvården gällande hjärtsvikt har uppdaterats, för att de mest sjuka äldre skall få en bättre uppföljning i primärvården. Vårdcentralerna har fått listor på sina listade patienter som har lagts in för undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar för att analysera och vidta åtgärder. På medicinkliniken Västmanlands sjukhus Västerås har en förstärkning gjorts med hjärt- och kolsjuksköterska. Utbildning har skett både angående arbetssätt för att identifiera geriatriska riskpatienter och hjärtsvikt för primärvård och kommun under våren. Även kommunerna har fått uppgifter om antalet patienter per SÄBO med diagnos undvikbar slutenvård samt återinläggning inom 30 dagar för att analysera och vidta eventuella åtgärder. Från och med februari sker återuppringning inom 72 timmar på alla sex vårdavdelningar på medicinklinken, Västmanlands sjukhus Västerås och från maj i Köping. Sedan 1 september 2011 finns mobil familjeläkare (MOFFA) kvällar och helger för mest sjuka äldre. Man kan inte se att det har gjort skillnad vad beträffande de två indikatorerna, men det är en del i flera insatser som sammantaget kan leda till minskning av onödiga sjukhusvistelser. I november bildades en VIP-grupp med chefer och andra nyckelpersoner inom kommunerna och landstinget, för att få engagemang och delaktighet i arbetet med att minska onödiga sjukhusvistelser. Gruppen på drygt 40 personer har träffats tre gånger och tagit fram förslag till fokusområden och strategier som skall fortsätta följas i gruppen. Optimal vårdplanering är en viktig faktor för att åstadkomma förbättring och en förstärkning planeras, men kommer inte att kunna ge effekt på dessa indikatorer i år. Likaså behövs ett arbete med fast vårdkontakt och samordnad individuell plan för att vi skall få en sammanhållen vård och omsorg för mest sjuka äldre.