Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Transkript

1 Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt teambaserat arbete inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom (prioritet 2). Socialtjänsten bör genomföra en tidig social utredning (prioritet 1) och bör tillsammans med Hälso- och sjukvården minst årligen göra en medicinsk och social uppföljning av läkemedelbehandling, kognition, funktions- och aktivitetsförmåga, alläntillstånd, eventuella beteendeförändringar och beviljade biståndsinsatser (prioritet 1). Sid 23,25 Hur kan vi förbättra rutinerna för flöden vad gäller demensutredningar och uppföljningar i förhållande till vad som redan finns i de olika riktlinjerna för vårdgivare. I vilken form kan vi i praktiken arbeta i teamform med olika yrkesgrupper som handläggare, arbetsterapeuter, sjukvård med läkare och sjuksköterskor på olika vårdcentraler inom samma kommun? Teamträffar via telefonkonferens, kallelse innan, lämna in frågor synpunkter innan träffen. Många aktörer, mindre grupp som har mandat att föra tillbaka information Informera personer som får diagnos att kontakt ska tas med socialtjänsten Kontakten efter diagnos, följer vi upp? Viktigt att samverkan fungerar med den palliativa vården övergången Utredningar, hur lång tid? Effektiviseras? Kontaktläkare på specialistmottagning Team över gränser, primärvård, kommuner. Hur får vi ut information till hemtjänst m.fl? Meddix. Förväxlingar patientteam administrativt team Få ut riktlinjerna i praktiken nyckelfråga Tidig information, redan i samband med demensutredning, lämna information om vad som kan erbjudas till både den sjuke och anhöriga. Kontaktperson? Kuratorstöd.

2 Viktigt med täta uppföljningar, telefonkontakt Nå ut med information om att anhörigsamordnare finns i kommunen Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011 Fråga 2 Eva Kompetenshöjning av personal som arbetar med personer med demenssjukdom som är långsiktig, kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback förespråkas i riktlinjerna. Kan vi/bör vi samarbeta med utbildningssatsningar över kommun- och verksamhetsgränser? Hur och vilka delar? Sid 24 Gemensam uppstart för kommun- och landstingsanställda Minnesmottagningen bör delta och informera om sin roll, viktig vid uppstart Hur kan vi få kunskap av varandra? Hospitering, inom och mellan arbetsplatser m.m. Telefonkonferenser, video Handledning inom och mellan kommuner, landsting, uppföljning Enstaka kurser, krav på högskolekompetens? Demens A, B, C gemensam satsning för att få alla att komma igång Utbildningsinsatser för anhöriga Finansiering på kort och långsikt.

3 Fråga 3 Lisbeth Enligt riktlinjerna kan kognitiva hjälpmedel erbjudas (prioritet 4) Behov av ökade insatser från arbetsterapeuter med initierande och användande av kognitiva hjälpmedel och tillrättalägganden i hemmiljön för att underlätta i vardagen. Hur kan sådana insatser planeras och ges resurser? Finns det tillräckligt med kunskap ute ang kognitiva hjälpmedel? Sid 32 Dålig kunskap generellt om kognitiva hjälpmedel även hos arbetsterapeuter. Relativt nytt i sortimentet Vad kan man köpa själv? En kunnig kan upplysa om detta. Arbetsterapeuter kan göra mycket i hemmiljön, ska finnas en rutin att den blir inkopplat. Upplevs vara ett eftersatt arbete idag. Informations- och utbildningsinsatser på flera plan Visa på hälsoekonomiska studier Rutin för hur/när patientansvarig arbetsterapeut kopplas in vid demensdiagnos Information i foldrar/patientinformation Ta tillvara goda exempel

4 Fråga 4 Lennart Riktlinjerna rekommenderar stöd till anhöriga till personer med demenssjukdom. Hur kan vi förutom dessa stödinsatser samarbeta med att göra anhöriga delaktiga? Hur ser ett optimal läkarbesök ut både för den personen med demens och den anhörig. Inflyttning till boende? Hur tar vi tillvara de synpunkter som vi får från anhöriga för att förbättra demensvården? Vilka forum finns/bör finnas? Sid 46 Viktigt att avsätta tid vid ex läkarbesök. Viktigt med förberedelser inför läkarbesöket. Den närstående bör vara med genom hela utredningen. Närstående ska få möjlighet att framföra synpunkter enskilt. Information om vad som sagts vid besöket? Sammanfattning. Personlig information (finliret) vid ex. vis inläggning. Bemötandeplan Ta tillvara på synpunkter från anhöriga Närståendeutbildningar, återkomma vartannat år Årliga återbesök som initieras av hälso- och sjukvården Information om anhörigstod ska ges vid besöket.

5 Fråga 5 Eva Karin Inflytning till boendet. Hur skulle landsting och kommun kunna samarbeta för att få detta så bra som möjligt. Alla grupper svara på två frågor och alla frågor besvaras av två olika grupper. Diskutera utifrån frågeställningarna vilka frågor som bör prioriteras och som en grupp får till uppdrag att arbeta vidare med utifrån svaren som kommer fram idag och som kan bli underlag för det arbetet. Livsberättelse, påbörjas i ett tidigare skede. Den demente kanske kan ha möjlighet att berätta själv. Personal från boendet är hemma hos den demente, regelbundet innan inflyttning ( finns redan påbörjat i Österbymo!) Ta tillvara på hemtjänstens kompetens (ev ge dem mer kompetens), överför information till boendet. Personcentrerad omvårdnad redan i egna hemmet. Stötta anhöriga i processen att deras anhörig flyttar till ett boende Involvera anhöriga på boendet Den längsta ronden boktips Förbättra överrapportering mellan landsting och kommun. Nässjös BPSDteam! Formulera en skriftlig plan/rutin kring flytt som även anhöriga kan ta del av. Förtydliga olika roller och ansvar. Försök genomföra flytt till rätt boende från dag ett. Genomför anhörigsamtal, även uppföljande någon gång per år. Flytt mellan boenden måste göra tydligt och attraktiv. Vad är syftet med det så att alla förstår. Korttidsplats ska vara det som ordet säger.kort tid. Fotografier på det nya boendet som man känner igen.

6 Gemensamt för alla grupper - Ge en vision för hur vård- och omsorg för personer med demenssjukdom och deras anhöriga skulle kunna se ut i den bästa av världar? Vision bäst möjliga demensvård. Se till att vårdplatser kan erbjudas då behovet finns. Central placering av boenden underlättar besök och närhet till aktivering för de boende utomhus på marknader, liv och rörelse. Skapa rutiner som säkerställer omvårdnaden för den demenssjuka. Djur på boendena ska möjliggöras. Personcentrerat förhållningssätt är en självklarhet i praktiken. Demensvården klarar möta kulturell mångfald och personliga rutiner och levnadssätt. Resurser som klarar flexibilitet och spontanitet i arbetet gentemot den enskilda. I synnerhet för att fånga upp behov av fysisk aktivitet. Möjliggör hembesök innan flytt från avdelningen. Etablera BPSD-team överallt Rätt förhållningssätt (personcentrerat) ska förutsättas vid rekrytering liksom specifik proffession. 75% och heltidslön, möjliggör ork och motivation i arbetet. Demens vård och övergång till palliativvård.hur ser den ut? Träffpunkter för patienter där man kan dela erfarenheter. Telefon och videokonferenser. Team som jobbar över gränser. Arbetet börjar i hemtjänsten Bonus politiker fråga. Fråga 7 Många insatser utifrån de nationella riktlinjer kräver ökade resurser initialt men beräknas leda till att behovet av resurser på sikt kommer att minska. Finns resurser? Hur prioritera? Samarbete/former för tydliggörande för politiker och ledningar? Hann vi inte med