Nationell utvärdering

Transkript

1 Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Värmland

2 Nationell utvärdering - syfte Värdera svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer God vård och omsorg Synliggöra skillnader i strukturer, processer, resultat mellan landsting, sjukhus och kommuner Synliggöra hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens kostnader och dess effektivitet

3 Vilka områden har utvärderats? Påbörjas under Hjärtsjukvård (uppdatering) Lungcancer MS/Parkinson

4 Projektorganisation Vera Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen Christina Broman, Socialstyrelsen Johan Fastbom, läkemedel, Socialstyrelsen Ulla Höjgård, extern konsult, tidigare Socialstyrelsen Gunilla Nordberg, FoU-ansvarig, Svenskt demenscentrum Per-Olof Sandman, professor i omvårdnad, Karolinska institutet/umeå universitet Lars-Olof Wahlund, professor i geriatrik, Karolinska institutet

5 Datakällor, demensutvärderingen Kvalitetsregister - SveDem - BPSD-registret - Senior Alert Socialstyrelsen - Läkemedelsregistret - Socialtjänstregistret - Utbildning - Födelseland Enkäter - Landsting - Kommuner - Demensboenden Intervjuer - Primärvårdsläkare Andra SoS-enkäter - Äldreguiden - Brukarundersökningen - Dagverksamheter - Uppföljning av stimulansmedel

6 Resultat

7 Övergripande resultat Riktlinjerna har fått ett stort genomslag särskilt i kommunerna Styrningen har förbättrats, t.ex. genom vårdprogram och andra riktlinjer Omfattande utbildningsinsatser har genomförts Personcentrad omvårdnad är ett etablerat begrepp Men det finns stora skillnader och behov av en fortsatt utveckling!

8 Basal demensutredning

9 Basal demensutredning Hälso- och sjukvården bör göra en basal demensutredning som innehåller: en strukturerad anamnes (prioritet 1) intervjuer med anhöriga (prioritet 1) en bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd (prioritet 1) kognitiva test (MMT tillsammans med klocktest) (prioritet 1) en strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga (prioritet 1) strukturell avbildning med datortomografi (prioritet 2) blodprovstagning för att utesluta förhöjd nivå av kalcium eller homocystein samt störd sköldkörtelfunktion (prioritet 2)

10 Antal nyregistreringar i SveDem, år 2012 Landsting Antal nyregistreringar, specialistvård Antal nyregistreringar, primärvård Förväntad incidens Värmland RIKET Källa: SveDem Svenska Demensregistret och Anders Wimo/Socialstyrelsen

11 Demensutredningar i SveDem,

12 Rekommendation: Fler personer med demenssjukdom bör utredas Landstingen och kommunerna kan förbättra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom genom att via sina verksamheter sprida information om demenssjukdom, riktad till befolkningen, patienter och brukare öka personalens kunskap om tidiga tecken på demenssjukdom även inom verksamheter som inte primärt arbetar med målgruppen, som till exempel akutverksamheter samverka för att öka andelen personer som får genomgå en demensutredning, genom att de med behov upptäcks tidigare

13 Många ofullständiga demensutredningar i primärvården Andelen fullständiga utredningar har ökat Riket 2012: 46 % Riket 2013: 58 % Riket 2014: 67 % Värmland 2012: 37 % Värmland 2013: 58 % Värmland 2014: 65 %

14 Hälften av patienterna får en ospecifik diagnos Fortfarande stor andel Demens UNS Riket 2012: 48 % Riket 2013: 43 %

15 Rekommendation: Mer kunskap och bättre förutsättningar inom primärvården Landstingen kan förbättra vården för personer med demenssjukdom genom att se över om primärvården har tillräckliga förutsättningar, både i form av kunskap och resurser, för att arbeta med utredning, behandling och uppföljning av personer med demenssjukdom

16 Utvidgad demensutredning

17 Utvidgad demensutredning Hälso- och sjukvården bör göra en utvidgad demensutredning som vid behov innehåller: neuropsykologiska test (prioritet 2) strukturell hjärnavbildning med magnetkamera (prioritet 2) lumbalpunktion för analys av biomarkörer (prioritet 2) funktionell hjärnavbildning med SPECT (prioritet 4)

18 Strukturell hjärnavbildning med magnetkamera

19 Lumbalpunktion

20 Rekommendation: Skillnaden i användningen av olika utredningsmetoder behöver analyseras Landstingen kan förbättra vården för personer med demenssjukdom genom att analysera användningen av olika utredningsmetoder, som lumbalpunktion, strukturell hjärnavbildning med magnetkamera (MR) och funktionell hjärnavbildning med SPECT

21 Vänte- och utredningstider

22 Väntetid till specialistvården

23 Utredningstid inom specialistvården

24 Rekommendation: Vänte- och utredningstiderna behöver kortas Landstingen kan förbättra vården för personer med demenssjukdom genom att de landsting som har vänte- och utredningstider som avviker från de landsting som har kortast tider analyserar orsakerna till vänte- och utredningstiderna, och vid behov förkortar utredningsprocessen

25 Läkemedelsbehandling

26 Läkemedelsbehandling demensläkemedel Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med kolinesterashämmare mot kognitiva symtom till personer med mild eller måttlig Alzheimers sjukdom (prioritet 2) erbjuda behandling med memantin mot kognitiva symtom till personer med måttlig till svår Alzheimers sjukdom (prioritet 3)

27 Förskrivning av demensläkemedel

28 Förskrivning av demensläkemedel

29 Läkemedelsbehandling antipsykosmedel Hälso- och sjukvården kan då omvårdnadsinsatser och anpassning av den fysiska miljön visat sig otillräckliga pröva antipsykosmedlen risperidon (prioritet 7) och haloperidol (prioritet 8) antipsykosmedel (quetiapin), och då till personer med vanföreställningar och hallucinationer vid måttlig till svår Lewybodydemens och Parkinsondemens (prioritet 9)

30 Antipsykosmedel i särskilt boende

31 Antipsykosmedel i särskilt boende

32 Rekommendation: Mer jämlik läkemedelsförskrivning Landstingen kan förbättra vården för personer med demenssjukdom genom att se över förskrivningen av demensläkemedel (särskilt landsting som förskriver demensläkemedel i mindre utsträckning än genomsnittet) särskilt beakta hur socioekonomiska faktorer, som utbildning och födelseland, påverkar förskrivningen av demensläkemedel respektive antipsykosmedel. Landstingen och kommunerna kan förbättra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom genom att de landsting som har en hög förskrivning av antipsykosmedel analyserar orsakerna till detta, tillsammans med berörda kommuner

33 Uppföljning

34 Uppföljning Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör minst årligen göra en medicinsk och social uppföljning av läkemedelsbehandling, kognition, funktions- och aktivitetsförmåga, allmäntillstånd, eventuella beteendeförändringar och beviljade biståndsinsatser (prioritet 1)

35 Uppföljning Svårt att kartlägga uppföljning eftersom det saknas data Intervjuer med primärvårdsläkare visar att det saknas rutiner för uppföljning, och att uppföljning inte prioriteras p.g.a. tidsbrist Även inom specialistvården tycks det finnas brister i uppföljningen: bara hälften av de som är yngre än 65 år och har utretts inom specialistvården följs upp av verksamheten inom 1 ½ år

36 Rekommendation: Bättre kunskap om och rutiner för uppföljning Landstingen och kommunerna kan förbättra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom genom att utveckla rutiner för uppföljning som innebär att uppföljningen vid behov sker i samverkan mellan berörda verksamheter inom både landsting och kommuner öka andelen personer med demenssjukdom som följs upp regelbundet utveckla dokumentationen om uppföljning, både i de egna verksamhetssystemen och i kvalitetsregistret SveDem

37 Diskussionsfrågor, landstingens insatser

38 Diskussionsfrågor Värmland är ett gott exempel på hur primärvården kan arbeta med personer med demenssjukdom. Vilka är framgångsfaktorerna? Primärvården har ökat andelen fullständiga demensutredningar sedan år Hur långt har ni kommit, och vilken nivå bedöms som realistisk? Har andelen Demens UNS minskat? Bristen på uppföljning är ett problem i många landsting. Hur har ni löst det hos er? En liten andel av patienterna inom specialistvården undersöks med MR (11 %). Varför är det inte fler? Många patienter inom specialistvården genomgår lumbalpunktion (73 %). Varför? Används lumbalpunktion istället för MR?

39 Multiprofessionellt teambaserat arbete

40 Multiprofessionellt teambaserat arbete Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt teambaserat arbete inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom (prioritet 2)

41 Demensteam i kommunerna

42 Demensteam i Värmland Kommun Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Finns demensteam? Ja Nej Ja Nej Ja Svar saknas Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Svar saknas Källa: Socialstyrelsens enkät till kommuner och stadsdelar, februari

43 Hemtjänstpersonal för personer med demenssjukdom

44 Särskilda hemtjänstteam i Värmland Kommun Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Finns särskilda team i hemtjänsten? Nej Nej Nej Nej Nej Svar saknas Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Svar saknas Källa: Socialstyrelsens enkät till kommuner och stadsdelar, februari

45 Rekommendation: Fortsatt utveckling av ett teambaserat arbetssätt och samordningsfunktioner Landstingen och kommunerna kan förbättra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom genom att fortsätta att utveckla och upprätthålla tvärprofessionella demensteam se över vilka kompetenser som ingår i demensteamen, så att kompetensen överensstämmer med teamens uppdrag och behoven hos personer med demenssjukdom se över tillgången till samordningsfunktioner i form av till exempel demenssjuksköterskor eller demenssamordnare. se över organisationen av hemtjänstinsatserna i ordinärt boende, för att säkerställa kontinuitet för den enskilde och kvaliteten på insatserna

46 Särskilt boende

47 Särskilt boende Socialtjänsten bör erbjuda småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom (prioritet 3)

48 Platser i särskilda boenden och demensboenden Färre platser i särskilt boende, men fler i demensboenden År SÄBO totalt Demensboende Cirka Cirka Cirka Källa: Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning, vård och omsorg om äldre

49 Personer med plats i demensboende

50 Målgruppsanpassade boenden Det saknas målgruppsanpassade boenden, t.ex. för yngre personer med demenssjukdom. Grupper med särskilda behov Andel kommuner med egna boenden Beteendeförändringar Utvecklingsstörning 9 3 Yngre personer Annat modersmål 11 5 Andel kommuner som saknar boenden men köper platser Källa: Socialstyrelsens enkät till kommuner och stadsdelar, februari 2013.

51 Målgruppsanpassade boenden, Värmland Kommun Beteendeförändringar Utvecklingsstörning Yngre Arvika Nej Nej Nej Nej Eda Nej Nej Nej Nej Filipstad Nej Nej Nej Nej Forshaga Nej Nej Nej Nej Annat modersmål Grums Svar saknas Nej Svar saknas Svar saknas Hagfors Svar saknas Svar saknas Svar saknas Svar saknas Hammarö Nej Nej Nej Nej Karlstad Ja Ja Ja Nej Kil Ja Nej Nej Nej Kristinehamn Nej Nej Nej Nej Munkfors Nej Nej Nej Nej Storfors Ja Nej Nej Nej Sunne Ja Nej Nej Nej Säffle Nej Nej Nej Nej Torsby Ja Nej Nej Nej Årjäng Svar saknas Nej Nej Nej

52 Rekommendation: Fler boenden anpassade för personer med demenssjukdom Kommunerna kan förbättra omsorgen för personer med demenssjukdom genom att se över och vid behov öka antalet platser i särskilda boenden och demensboenden i förhållande till det förväntade antalet personer med demenssjukdom i respektive kommun eller stadsdel utveckla demensboenden anpassade för yngre personer, eller samverka med andra kommuner eller stadsdelar kring målgruppen

53 Personcentrerad omvårdnad

54 Personcentrerad omvårdnad Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör ge personer med demenssjukdom en personcentrerad omvårdnad (prioritet 1)

55 Personcentrerad omvårdnad Begreppet personcentrerad omvårdnad har fått ett genomslag! Levnadsberättelser är ett etablerat verktyg vid landets demensboenden, men de bör hämtas in tidigt (redan innan inflyttning) samlas in via både formulär och intervjuer Det finns nästan alltid kontaktpersoner, med uppdrag att samordna den enskildes personliga omvårdnad och service De flesta demensboendena (minst 75 %) är småskaliga, d.v.s. 10 platser eller färre Bemanningen är inte alltid tillräcklig

56 Rekommendation: Fortsatt utveckling av ett personcentrerat arbetssätt Kommunerna kan förbättra omsorgen för personer med demenssjukdom genom att personalen i både ordinärt och särskilt boende arbetar aktivt med att tidigt inhämta den enskildes levnadsberättelse och beakta denna när det dagliga vården och omsorgen planeras och genomförs kommuner och stadsdelar som har demensboenden som inte är småskaliga och särskilt de som har mer än tio platser ser över storleken på enheterna i relation till möjligheterna att erbjuda en personcentrerad omvårdnad se över bemanningen vid kommunens särskilda boenden för att bedöma om den är tillräcklig

57 Utbildning och handledning

58 Utbildning kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör ge personal, främst vårdbiträden och undersköterskor, som arbetar inom vård, omvårdnad och omsorg om personer med demenssjukdom möjligheter till utbildning som är långsiktig, kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback

59 Utbildning, resultat Mer än fyra av fem inom SÄBO har adekvat utbildning Vid hälften av demensboendena finns personal med en längre påbyggnadsutbildning med inriktning mot demens Stora utbildningssatsningar har genomförts men viktigt att de fortsätter!

60 Deltagande i Demens ABC

61 Rekommendation: Utbildningsinsatserna har ökat men det behövs återkommande utbildning Landstingen och kommunerna kan förbättra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom genom att bygga upp varaktiga stukturer för regelbundet återkommande utbildningsinsatser, som har en långsiktig inriktning stimulera personalen att genomgå längre påbyggnadsutbildning med inriktning mot äldreomsorg och demensvård

62 Handledning vid demensboenden Vid var tredje demensboende har personalen inte fått handledning under det senaste året Andel demensboenden Samtliga Mer än hälften Mindre än hälften Enstaka Ingen Handledningen sker inte regelbundet Andel demensboenden En gång i månaden eller oftare Minst en gång i kvartalet Minst en gång i halvåret Källa: Socialstyrelsens enkät till kommuner och stadsdelar, februari Mer sällan än en gång i halvåret

63 Rekommendation: Fler behöver handledning och oftare Landstingen och kommunerna kan förbättra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom genom att i större utsträckning erbjuda personalen regelbunden handledning

64 Stöd till anhöriga

65 Stöd till anhöriga Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda utbildningsprogram och psykosociala stödprogram (prioritet 2) erbjuda olika former av avlösning (prioritet 2) erbjuda kombinationsprogram (prioritet 3) erbjuda specifikt anpassat stöd och individuellt anpassad avlösning till anhöriga till yngre personer med demenssjukdom (prioritet 3)

66 Primärvårdens initiativ till anhörigstöd

67 Specialistvårdens initiativ till anhörigstöd

68 Kommunernas anhörigstöd - riktat till anhöriga till personer med demens Form av anhörigstöd Avlösning/avlastning 96 Individuellt stöd 93 Anhörigutbildningar 81 Träffpunkter/grupper där man kan möta andra anhöriga Annat (t.ex. friskvårds- eller trivselaktiviteter) 63 Andel kommuner 81 Källa: Socialstyrelsens enkät till kommuner och stadsdelar, februari

69 Kommunernas anhörigstöd - anpassat för olika målgrupper Målgrupp År 2008, andel av kommunerna Beteendeförändringar Utvecklingsstörning 8 14 Yngre personer (under 65 år) Annat modersmål än svenska * 6 Källa: Socialstyrelsens enkät till kommuner och stadsdelar, 2008 respektive * Denna fråga saknades i 2008 års enkät. År 2013, andel av kommunerna

70 Rekommendation: Mer stöd till anhöriga och anpassat till olika grupper Landstingen kan förbättra vården för personer med demenssjukdom genom att i större utsträckning ta initiativ till anhörigstöd i samband med demensutredning. Kommunerna kan förbättra omsorgen för personer med demenssjukdom genom att utveckla anhörigstöd i form av avlösning, utbildningsprogram och psykosociala stödprogram, om de inte erbjuder detta utveckla kombinationsprogram, som innebär att flera olika stödåtgärder till anhöriga erbjuds samtidigt utveckla anhörigstöd som är anpassat för olika målgrupper, till exempel anhöriga till yngre personer med demenssjukdom

71 Dagverksamheter

72 Dagverksamheter Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda plats i dagverksamhet som specifikt riktar sig till personer med demenssjukdom (prioritet 2)

73 Dagverksamhet enbart för personer med demenssjukdom

74 Riktad dagverksamhet, Värmland Kommun Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Finns riktad dagverksamhet? Ja Ja Ja Ja Nej Svar saknas Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Ja Nej Svar saknas Källa: Socialstyrelsens enkät till kommuner och stadsdelar, februari

75 Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Jämfört med andra dagverksamheter har de med demensinriktning: Ett tydligare uppdrag Tillgång till fler kompetenser, t.ex. sjuksköterska och arbetsterapeut Mer strukturerad samverkan med t.ex. hemtjänsten Det saknas målgruppsanpassade dagverksamheter, t.ex. för yngre personer och de med ett annat modersmål än svenska

76 Rekommendation: Fler riktade dagverksamheter Kommunerna kan förbättra omsorgen för personer med demenssjukdom genom att utveckla dagverksamheter som enbart riktar sig till personer med demenssjukdom, om detta saknas se över möjligheterna att utveckla dagverksamheter med inriktning mot yngre personer eller de som har ett annat modersmål än svenska

77 Diskussionsfrågor, kommunernas insatser

78 Diskussionsfrågor Det finns demensteam i de flesta kommuner (11 av 14 som besvarat enkäten), men inte i alla. Varför inte? Särskild hemtjänstpersonal för personer med demenssjukdom finns bara i tre kommuner (Hammarö, Karlstad och Torsby). Varför inte i övriga kommuner? Finns det tillräckligt många platser i demensboenden/säbo? Boenden för yngre med demenssjukdom finns bara i Karlstad. Erfarenheter? Boenden för personer med annat modersmål saknas helt i länet. Finns behov av detta?

79 Diskussionsfrågor, fortsättning I ert län är det ovanligt att specialistvården tar initiativ till anhörigstöd (16%). Beror det på bristande rutiner eller på att utbudet av anhörigstöd är otillräckligt? Andra förklaringar? I hälften av länets kommuner (Grums, Hammarö, Karlstad, Kil, Munkfors, Storfors och Torsby) saknas särskilda dagverksamheter för personer med demenssjukdom. Varför?

80 Sammanfattning av utvecklingsområden

81 Förbättringsområden, landstingen Fler personer med demenssjukdom bör utredas Det behövs mer kunskap och bättre förutsättningar inom primärvården Skillnaderna i användningen av olika utredningsmetoder behöver analyseras Vänte- och utredningstiderna behöver kortas Mer jämlik läkemedelsförskrivning Bättre kunskap om och rutiner för uppföljning Fortsatt utveckling av ett teambaserat arbetssätt och samordningsfunktioner

82 Förbättringsområden, kommunerna Fortsatt utveckling av ett teambaserat arbetssätt och samordningsfunktioner Fler boenden anpassade för personer med demenssjukdom Fortsatt utveckling av ett personcentrerat arbetssätt Utbildningsinsatserna har ökat men det behövs återkommande utbildning Fler behöver handledning och oftare Fler riktade dagverksamheter Mer stöd till anhöriga och anpassat till olika grupper Behoven hos personer från andra länder behöver uppmärksammas

83 Vad händer nu?

84 Uppdatering av riktlinjerna En förstudie har påbörjats för avgränsa arbetet med uppdateringen av riktlinjerna för Vård och omsorg vid demenssjukdom (från 2010). Vilka är de viktigaste frågorna? Vilken ny kunskap har tillkommit? Inom vilka områden har vi stora praxisskillnader? Vilka områden behöver inte fokuseras på? Gör man något idag som bör upphöra? De nya riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom beräknas vara klara hösten 2017.

85 Mer information Nationell utvärdering, vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Enheten för indikatorbaserad utvärdering E-post: Tfn: Uppdatering av nationella riktlinjer Margareta Hedner, Enheten för nationella riktlinjer E-post: Tfn:

86 Mer information finns på: