Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland"

Transkript

1 NYHETSBREV NOVEMBER 2014 Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland Har det preven va arbetet blivit en del av kulturen på arbetsplatsen? I det här nyhetsbrevet kan du läsa om en enkät som följer upp förbä ringsarbetet i din verksamhet. Vi berä ar också om den nyligen avslutade ledarutbildningen, om en god demensvård och om systema skt arbetssä vid beteendemässig och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) med stöd av BPSD-registret. Har det preventiva arbetet blivit en del av kulturen på arbetsplatsen? Följer ni upp kvaliteten på den pallia va vården? Fungerar teamarbetet i demensvården? Finns fungerande ru ner för samordnad individuell planering? Använder ni utdata och sta s k från registren i ert förbä ringsarbete? För a få koll på läget och för a få e avstamp inför fortsä ningen har Beredningsgruppen för äldre beslutat a göra en uppföljning av hur långt arbetet har kommit med a implementera de nya kvalitetsregistren och av samordningen med planeringen för de mest sjuka äldre. E sä a få svar på hur just din enhet ligger ll när det gäller graden av förändring är a besvara frågorna i enkäten, som ligger på FoU i Sörmlands hemsida. Enkäten är riktad ll enhetschefer/områdeschefer i kommunerna och ll vårdenhetschefer på sjukhusen och på vårdcentralerna i länet. Den finns i två upplagor, en för varje huvudman, kommun eller lands ng. Vi har redan få in en hel del svar, men ju fler desto bä re underlag. Vi låter enkäten ligga kvar på hemsidan för de som är intresserade. Det tar bara några minuter a besvara de sex frågorna. Genom a besvara enkäten kan ni få syn på var er enhet befinner sig i förändringen. Är enheten for arande i den tekniska fasen a lära sig a riskbedöma och registrera? Eller har verksamheten ändrat sin kultur och jobbar förebyggande med alla pa enter och följer kvaliteten på arbetet genom a ta del av resultaten? Har verksamheten kommit så långt a resultaten ligger ll grund för förbä ringsarbetet? Blir ni nyfikna? Ni hi ar enkäten på >>fou.sormland.se. Jag har en orubblig övertygelse att alla som arbetar inom hälso- och sjukvården har två jobb varje dag när de kommer till jobbet: att utföra sitt arbete och att förbättra det. Paul Batalden 2007 Nyhetsbrev Bä re liv för sjuka äldre i Sörmland, november

2 Preventivt arbete Nu är det klart vilka kommuner som lyckats med si preven va arbetssä och kan räkna med a få ta del av presta onsersä ningen Gra s ll Gnesta, Strängnäs, Vingåker, Trosa och Katrineholm. Vård i livets slutskede Vi nådde täckningsgraden, men inte förbä ringsmålet i länet. Gnesta kommun klarade målet. Gra s! 2 Nyhetsbrev Bä re liv för sjuka äldre i Sörmland, november 2014

3 Sammanhållen vård och omsorg: Här märks resultatet av de ansträngningar som gjorts för a förbä ra utskrivningsprocessen och a fler och fler brukare/pa enter får en samordnad individuell plan. Nyhetsbrev Bä re liv för sjuka äldre i Sörmland, november

4 Ledarutbildning Avslutning Oktober 2013 startade FoU i Sörmland en ledarutbildning för ledare och chefer i länet llsammans med Memeologen i Västerbo ens läns lands ng. Första steget var a skapa a rak on för e annat sä a leda. Deltagarna behövde inför starten ha klart för sig varför man vill delta och vilket mål man har. Vilken förändring vill man åstadkomma? Den process som har använts är utvecklad och beprövad och sy ar ll a förändringen går från ord ll handling. Processen består av e antal steg i en förändringsloop där verktyg, metoder och tänkesä kopplas ihop så a de komple erar varandra. 4 Nyhetsbrev Bä re liv för sjuka äldre i Sörmland, november 2014

5 Sexton personer har genomfört hela utbildningen som har varit uppdelad på sex träffar. Målgruppen var en ledningsgrupp eller en samverkansgrupp bestående av personer från en kommun och vårdcentralerna i den kommunen, vårdcentralschefer på en ort, enhetschefer inom äldreomsorgen eller avdelningar och mo agningar på sjukhuset. Tillsammans har deltagarna arbetat med a analysera och förstå resultat, arbetat i team med processen A åstadkomma förändring samt a förstå och använda verktygen i de olika stegen. Coachning under processarbetet har erbjudits mellan träffarna av utvecklingsledarna. FoU i Sörmland har för avsikt a fortsä a a erbjuda utbildningen under Har er verksamhet kommit fram ll a ni har behov a förändra u från era resultat och upplever a ni saknar struktur för a ta er an förändringen? Då kan den här utbildningen vara perfekt för er. Välkomna a höra av er ll FoU i Sörmland, utvecklingsledare Anita Segring, anita.segring@fou.sormland.se. Några röster från utvärderingen: Ny gt a reflektera över sin roll som chef fast man varit det länge Få bra verktyg, behöver som mål a avsä a d Få förståelse för vad som krävs av mig som chef. Jobba mer med personalen, om jag inte driver förändringen, kommer det inte a hända. Nyhetsbrev Bä re liv för sjuka äldre i Sörmland, november

6 God demensvård: SveDem SveDem är numera världens största demenskvalitetsregister med informa on som bidrar ll utvärdering av demensvården i Sverige. Flera förbä ringar av demensutredningarnas kvalitet i primärvården har kunnat påvisas 2013 både Na onellt och i Sörmland. Andelen basala utredningar beräknat på ska at antal nyinsjukna i länet har ökat från 61 % ll 73 % och utredningarna har blivit mer fullständiga. Utrednings den har ökat i länet från 58 dagar 2011 ll 78 dagar Median den för utredning i riket är 48 dagar. När det gäller symtomlindrande behandling med demensläkemedel har andelen pa enter som får behandling e er fastställd Alzheimerdiagnos minskat från 70 procent procent Det finns all d pa enter som av olika skäl inte är lämpliga a behandlas. Biverkningar och kontraindika oner motbehandling bedöms ligga på 20 %. Målet för behandling vid Alzheimers sjukdom i Sverige och i andra länder ligger på 80 %. Vet ej svar = det som fa as i utredning eller a den som registrerar inte vet om undersökningar/bedömningar är gjorda. Exempel på ofullständiga bedömningar i primärvården: Arbetsterapeu sk bedömning 32 %, klocktest- 8 %, hjärnavbildning 22 %, kogni vbedömning med MMse-sr 5 % klocktest 8 % samt frågor om körkort/vapen. Antalet uppföljningar i länet har ökat, men det varierar stor mellan vårdcentralerna och förhållandevis få pa enter får en årlig uppföljning såsom rekommenderas i de na onella riktlinjerna. 6 Nyhetsbrev Bä re liv för sjuka äldre i Sörmland, november 2014

7 Systematiskt arbetssätt vid beteendemässig och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) med stöd av BPSD-registret Registret bygger på socialstyrelsens Na onella riktlinjer för en god och säker vård vid demenssjukdom och evidensbaserad forskning. Det systema ska arbetssä et och registret sy ar främst ll a öka välbefinnande och livskvalitén för personer med demenssjukdom genom a minska BPSD men också genom a kvalitetssäkra vården för personer med demenssjukdom. I sta s ken från registret kan den egna enheten jämföra sina resultat med rikets t.ex. Vilka tänkbara orsaker ll BPSD har vi? Vilka diagnoser är vanligast? Vilka olika vårdåtgärder arbetar vi med? Vilka läkemedel använder vi? Vilken skillnad har det blivit för individen? Hur ser vårdtyngden ut? I Sörmland har införandet av registret varit en framgång och alla kommuner är nu anslutna ll registret. Målet är a alla verksamheter som ger vård- och omsorg om personer med demenssjukdom ska arbeta e er enligt det systema ska arbetssä et. Länet påbörjade införandet av registret 2012 och 30 september i år hade 525 personer få utbildning i demenssjukdomar, beteendemässiga och psykiska symtom, analys av tänkbara orsaker, vårdåtgärder, prak skt arbete i registret och hur man använder sta s ken. Hela teamet undersköterska, sjuksköterska och chef går utbildningen llsammans, även arbetsoch fysioterapeuter deltar i utbildningen. Avslutningsvis formuleras en handlingsplan för implementering i verksamheten. Under senaste mätperioden har 1452 ska ningar genomförts på närmare 800 personer med individuella bemötandeplaner och insa a vårdåtgärder (inkl. de som inte är inlagda i registret). Flertalet enheter som varit anslutna e år har färre personer i registret än antalet ska ningar vilket visar på a åtgärderna följts upp. Erfarenheten av arbetssä et är posi v. Det förändrade arbetssä et ska omfa a alla personer med demenssjukdom i kommunernas vård- och omsorg och ska involvera all personal i teamet. De verksamheter som lyckats bäst är där det finns en chef som är intresserad av arbetet och där man analyserar och använder sina resultat ll ständiga förbä ringar. Nyhetsbrev Bä re liv för sjuka äldre i Sörmland, november

8 Bättre liv för sjuka äldre Anita Segring Annika Sjöberg FoU i Sörmland Dro ninggatan 16 b Eskilstuna Nyhetsbrev Bä re liv för sjuka äldre i Sörmland, november 2014