Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E
|
|
- Lina Britt-Marie Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rekommendationer Minthon, L. Granvik, E
2 Inledning Syftet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare i kommuner, landsting och regioner. De ska ge vägledning till alla yrkesgrupper inom demensvården. Riktlinjerna innehåller rekommendationer på gruppnivå och de omfattar hela vårdkedjan samt förebyggande arbete och riskfaktorer. Det finns olika sätt att beskriva en s olika stadier. Socialstyrelsen har valt att dela in ens olika stadier i mild, måttlig och svår. Mild betecknar ett tidigt skede då personen kan klara sig utan så stora åtgärder från hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Måttlig betecknar det skede i en då personen behöver hjälp för att klara vardagliga sysslor. Svår betecknar det skede då personen behöver hjälp med det mesta. Socialstyrelsen redovisar åtgärderna enligt prioritering 0. Siffran anger åtgärder med störst angelägenhetsgrad. Siffran 0 anger åtgärder som ger liten nytta i förhållande till alternativa åtgärder eller kostnaden vid de aktuella tillstånden. Rekommendationen ickegöra ger Socialstyrelsen för de åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte bör utföra alls. Det kan bero på att det finns god vetenskaplig dokumentation för att åtgärden inte har någon, eller sämre, effekt än annan behandling. För att underlätta åtgärdsbeslut och kvalitetsgranskning av sin verksamhet har vi kategoriserat de olika åtgärderna. Lennart Minthon Professor, klinikchef Minneskliniken/Kunskapscentrum Skånes Universitetssjukhus Eva Granvik Avdelningschef Kunskapscentrum Skånes Universitetssjukhus
3 Innehållsförteckning Inledning... Förebyggande åtgärder... 4 Medicinsk utredning och behandling (vid kognitiv svikt)... 5 Medicinsk utredning och behandling (vid )... 8 Läkemedel vid konfusion... 9 Läkemedel vid BPSD... 0 Personal... Omvårdnad... BPSD... Dagliga aktiviteter... 3 Elimination... 4 Fall... 5 Fysisk aktivitet... 5 Larm/begränsningsåtgärder... 6 Livets slutskede... 6 Miljö... 6 Nutrition... 7 Omvårdnad/förhållningssätt... 8 Trycksår... 8 Utevistelse... 8 Anhöriga... 9 Boende
4 Förebyggande åtgärder Tillstånd Åtgärd Prioritet Friska personer Mentalt och socialt stimulerande aktiviteter på 3 fritiden för att förebygga Friska personer Fysisk aktivitet för att förebygga 3 Friska personer i Behandling av högt blodtryck för att förebygga 3 medelåldern Friska personer Testning av riskgenen ApoE4 4
5 Medicinsk utredning och behandling (vid kognitiv svikt) kognitiv svikt Åtgärd Prioritet kognitiv svikt kognitiv svikt kognitiv svikt kognitiv svikt kognitiv svikt kognitiv svikt där klinisk misstanke om neuroborrelios finns kognitiv svikt där klinisk misstanke om HIVinfektion finns kognitiv svikt där klinisk misstanke om neurosyfilis finns tilltagande kognitiv svikt och schizofreni Downs syndrom och misstänkt Alzheimers sjukdom kognitiv svikt och alkoholberoende kognitiv svikt kognitiv svikt kognitiv svikt kognitiv svikt Strukturerad anamnes som en del i den basala demensutredningen Intervjuer med anhöriga som en del i den basala demensutredningen Bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd som en del i den basala demensutredningen Kognitiva test MMT och klocktest i kombination som en del i den basala utredningen Strukturerad bedömning av funktionsoch aktivitetsförmåga som en del i den basala utredningen Provtagning av ryggmärgsvätska som en del i den basala demensutredningen Blodprovstagning som en del i den basala demensutredningen Blodprovstagning som en del i den basala demensutredningen Basal utredning Basal utredning Basal utredning efter minst två månaders alkoholfrihet Blodprovstagning för att mäta kalciumnivå som en del i den basala demensutredningen Blodprovstagning av sköldkörtelhormon som en del i den basala demensutredningen Blodprovstagning av nivå av homocystein som en del i den basala demensutredningen Strukturell hjärnavbildning med datortomografi som en del i den basala demensutredningen 5
6 Forts, Medicinsk utredning och behandling (vid kognitiv svikt) kognitiv svikt Åtgärd Prioritet Personer som genomgått basal demensutredning där diagnos inte fastställts Personer som genomgått basal demensutredning där diagnos inte fastställts misstänkt Creuzfeldt- Jakobs sjukdom som genomgått basal demensutredning där diagnos inte fastställts Personer som genomgått basal demensutredning där diagnos inte fastställts kognitiv svikt och misstänkt NPH (normaltryckshydrocefalus). kognitiv svikt Personer som genomgått basal demensutredning där diagnos inte fastställts misstänkt Lewibodydemens som genomgått basal demensutredning där diagnos inte fastställts kognitiv svikt kraftig familjär anhopning av kognitiv svikt Personer som genomgått basal demensutredning där diagnos inte fastställts Personer som genomgått basal demensutredning där diagnos inte fastställts misstänkt svår kognitiv svikt och normalt homocysteinvärde kognitiv svikt och normalt homocysteinvärde Neuropsykologiska test som täcker flera kognitiva domäner Strukturell hjärnavbildning med magnetkamera Funktionell avbildning av hjärnan med EEG och kvantitativ EEG Lumbalpunktion för analys av biomarkörer Utredning med datortomografi eller magnetkamera Kognitivt test klocktest som en del i den basala demensutredningen Funktionell avbildning med SPECT för att bedöma det regionala hjärnblodflödet Funktionell avbildning med SPECT för bedömning av dopaminomsystemet i hjärnan Kognitivt test MMT som en del i den basala demensutredningen Genetisk vägledning och om mutationsscreening av monogen nedärvning Strukturell hjärnavbildning med magnetkamera som en del i den basala demensutredningen Funktionell avbildning av hjärnan med PET Funktionell avbildning av hjärnan med EEG och kvantitativt EEG Strukturell hjärnavbildning med datortomografi som en del i den basala demensutredningen Blodprovstagning av nivå av vitamin B som en del i basala demensutredningen Blodprovstagning av nivå av folsyra som en del i den basala demensutredningen
7 Forts, Medicinsk utredning och behandling (vid kognitiv svikt) kognitiv svikt Åtgärd Prioritet Personer som genomgått basal demensutredning där diagnos inte fastställts lindrig kognitiv störning kognitiv svikt vid schizofreni Testning av riskgenen ApoE4 Behandling med kolinesterashämmare (donepezil, galantamin, rivastigmin) Läkemedelsbehandling med kolinesterashämmare 7
8 Medicinsk utredning och behandling (vid ) Åtgärd Tidig social utredning Årlig medicinsk och social uppföljning Alzheimers sjukdom mild till måttlig Alzheimers sjukdom mild till måttlig Alzheimers sjukdom och cerebrovaskulär skada (blanddemens) Personer Alzheimers sjukdom och Downs syndrom måttlig till svår Alzheimers sjukdom mild till måttlig och samtidig medelsvår egentlig depressionsepisod måttlig till svår Alzheimers sjukdom vid Parkinsons sjukdom mild Alzheimers sjukdom svår Alzheimers sjukdom svår Alzheimers sjukdom Lewybodydemens med kognitiva symtom vid Parkinsons sjukdom mild till måttlig och samtidig medelsvår egentlig depressionsepisod Regelbunden, minst årlig, bedömning av behandlingslängd och utsättningsförsök vid behandling med kolinesterashämmare och memantin Behandling med kolinesterashämmare (donepezil, galantamin, rivastigmin) Behandling med kolinesterashämmare Behandling med kolinesterashämmare Behandling med memantin 3 Läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI) Tillägg av memantin till behandling med 6 kolinesterashämmare (donepezil) Behandling med kolinesterashämmare 7 (rivastigmin) Behandling med memantin 8 Behandling med kolinesterashämmare (donepezil) Behandling med kolinesterashämmare (galantamin och rivastigamin) Behandling med kolinesterashämmare (rivastigmin) Behandling med kolinesterashämmare (donepezil) Läkemedelsbehandling med antidepressiva (TCA) Prioritet
9 Forts.Medicinsk utredning och behandling (vid ) Åtgärd Prioritet Behandling med omega 3-fettsyror Kräver mer forskning Behandling med vitamin E eller vitamin C Kräver mer forskning frontotemporal Behandling med kolinesterashämmare (donepezil, galantamin, rivastigmin) Kräver mer forskning vaskulär mild till måttlig orsakad av Alzheimers sjukdom, utan brist på vitamin B alternativt folsyra eller memantin Behandling med kolinesterashämmare (donepezil, galantamin, rivastagmin) eller memantin Behandling med ginkgo biloba Behandling med vitamin B alternativt folsyra Läkemedel vid konfusion konfusion Åtgärd Prioritet och konfusion och konfusion och konfusion Läkemedelsbehandling med antipsykosmedel (haloperidol, risperidon) Aktivering dagtid med tillägg av klometiazol nattetid Läkemedelsbehandling med olanzapin 8 8 9
10 Läkemedel vid BPSD BPSD Åtgärd Prioritet Lewybodydemens och psykiska symtom beteendemässiga och psykiska symtom vid Alzheimers sjukdom uttalad ångest och orostillstånd vid agitation, aggressivitet eller vanföreställningar (hallucinationer) vid måttlig till svår agitation, aggressivitet eller vanföreställningar (hallucinationer) vid måttlig till svår beteendemässiga och psykiska symtom vid agitation, aggressivitet eller vanföreställningar (hallucinationer) vid måttlig till svår vanföreställningar och hallucinationer vid måttlig till svår Lewybodydemens beteendemässiga och psykiska symtom vid Alzheimers sjukdom beteendemässiga och psykiska symtom vid måttlig till svår Beteendemässiga- och psykiska symtom vid Alzheimers sjukdom Behandling av kolinesterashämmare 5 (rivastigmin) Behandling med memantin 6 Behandling med kortverkande bensodiazepiner Behandling med antipsykosmedel (risperidon) Behandling med antipsykosmedel (haloperidol) Behandling till natten med klometiazol 8 Behandling med antipsykosmedel (olanzapin) Behandling med antipsykosmedel (quetiapin) Behandling med kolinesterashämmare (donepezil, galantamin, rivastagmin) Behandling med antipsykosmedel (quetiapin) Behandling med antiepileptika (karbamazepin, valproat, topiramat)
11 Personal Personal Åtgärd Prioritet Personal som vårdar personer med inom särskilt boende Personal som vårdar personer med och annan etnisk bakgrund Personal som vårdar personer med Personal som vårdar personer med Långsiktig personalutbildning som är kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback Utbildning av personal för att förebygga och upptäcka vanvård Personer som kommunicerar på samma modersmål med kulturkompetens Multiprofessionellt teambaserat arbete inom vård och omsorg Handledning i kombination med utbildning till personal 3
12 Omvårdnad Tillstånd Åtgärd Prioritet Personcentrerad omvårdnad BPSD BPSD Åtgärd Prioritet BPSD och vandringsbeteende och aggressivitet och aggressivitet och aggressivitet Utredning och behandling av bakomliggande orsaker Fysisk aktivitet med måttlig intensitet 3 Fysisk aktivitet 5 Beteendetekniker 0 Validation 0 De beteendetekniker som menas är att ignorera aggressiva beteende och förstärka socialt accepterade beteende Ett sätt att bemöta genom verbal och icke-verbal kommunikation bekräfta känslor. Syftet är att öka självkänslan, minska stress, förbättra kommunikationsförmågan och öka välbefinnandet hos personen med.
13 Dagliga aktiviteter Dagliga aktiviteter Åtgärd Prioritet som har svårigheter att klara av dagliga aktiviteter som har svårigheter att klara det dagliga livets aktiviteter Yngre personer med mild till måttlig som har svårigheter att klara det dagliga livets aktiviteter måttlig till svår mild Deltagande i individuellt anpassade aktiviteter inklusive fysisk aktivitet Stöd och uppföljning av hjälpmedel Specifikt anpassad dagverksamhet 3 Kognitiva hjälpmedel 4 Musik, sång och dans som teknik 5 Kognitiv rehabilitering eller kognitiv träning Kräver mer forskning 3
14 Elimination Elimination Åtgärd Prioritet och urininkontinens och risk för förstoppning måttlig till svår och urininkontinens måttlig till svår och urininkontinens och förstoppning måttlig till svår och urininkontinens måttlig till svår och urininkontinens och urininkontinens och förstoppning eller risk för förstoppning och förstoppning eller risk för förstoppning Individuellt utprovade absorberande produkter Fiberrik kost och ett adekvat vätskeintag genom tillförsel av vätska Fysisk aktivitet Regelbundna toalettvanor Toalettassistans - vaneträning 3 Toalettassistans schemalagda toalettbesök i kombination med andra interventioner Magmassage 8 Toalettassistans - uppmärksamhetsträning Blåsträning Bäckenbottenträning Långvarig kateterbehandling Behandling med paraffinolja Biofeedback (träning av muskelkoordinationen) 5 4
15 Fall Fall Åtgärd Prioritet på sjukhus och i särskilt boende på sjukhus i särskilt boende i särskilt boende och på sjukhus på sjukhus och i särskilt boende Regelbunden bedömning av fallrisk genom kartläggning av tidigare fall och kontinuerlig skattning av fallrisk Översyn av läkemedel för att förebygga fall Multifaktoriell intervention (flera samtidiga åtgärder) för att förebygga fall Multifaktoriell intervention (flera samtidiga åtgärder) för att förebygga fall Översyn av läkemedel för att förebygga fall Höftskyddsbyxa 8 Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet Åtgärd Prioritet Alzheimers sjukdom i särskilt boende i särskilt boende Alzheimers sjukdom i särskilt boende Kombinerad träning individanpassad, funktionell träning med medelhög intensitet Kombinerad träning individanpassad, 5 funktionell träning med medelhög till hög intensitet Individanpassade träningspromenader 7 5 5
16 Larm/begränsningsåtgärder Larm/begränsningsåtgärder Åtgärd och fysiska begränsningsåtgärder måttlig till svår med bristande orienteringsförmåga och vandringsbeteende måttlig till svår med bristande orienteringsförmåga och vandringsbeteende Kontinuerliga observationer och utvärderingar Utbildning och handledning av personal för att minska användandet av fysiska begränsningsåtgärder Elektroniska trygghetssystem individuella larm Elektroniska trygghetssystem generella larm Prioritet 4 5 Livets slutskede Livets slutskede Åtgärd Prioritet i livets slutskede Palliativ vård Miljö Miljö Åtgärd Prioritet inom särskilt boende måttlig till svår måttlig till svår måttlig till svår inom särskilt boende Personligt utformade, berikade och hemlika fysiska boendemiljöer Trygg och tillgänglig psykosocial miljö Lugn ljudmiljö Färgsättning och utformning i den omgivande 4 miljön för att underlätta orientering Sällskapsdjur i boendemiljön 7 6
17 Nutrition Nutrition Åtgärd Prioritet och viktförlust (misstänkt undernäring) och undernäring och risk för nedsatt munhälsa måttlig till svår som behöver stöd med att äta måttlig till svår i särskilt boende eller dagverksamhet som behöver stöd med att äta måttlig till svår som behöver stöd med att äta och undernäring måttlig till svår som behöver stöd med att äta måttlig till svår i särskilt boende som behöver stöd med att äta samt undernäring eller sväljsvårigheter i livets slutskede Regelbunden bedömning av näringstillstånd (vikt, BMI och viktförlust och vikthistoria) Nutritionsintervention i form av tillägg av näringsdrycker Strukturerad bedömning av munhåla Diagnostik av ätproblem med strukturerade bedömningsinstrument Individuellt anpassat stöd i form av uppmuntran och beröring Individuellt anpassat stöd i form av att verbal och icke-verbal interaktion (exempelvis visa, mimik och initiering) Anpassad måltidsmiljö 3 Kontrasterande färger i dukningen 4 Nutritionsintervention i form av tillägg av näringsdrycker Individuellt anpassat stöd i form av riktade uppmaningar och positiv förstärkning Lugnande musik under måltiden 6 Sondmatning (enteral nutrition)
18 Omvårdnad/förhållningssätt Omvårdnad - förhållningssätt svår mild till måttlig svår måttlig till svår och förändrad dygnsrytm svår Åtgärd Prioritet Massage och aromaterapi 6 Realitetsorientering 3 6 Snoezelen 4 8 Reminiscence 5 8 Validation 8 Ljusbehandling 0 Realitetsorientering Trycksår Trycksår Åtgärd Prioritet svår som har svårt att förflytta sig svår Klinisk bedömning och strukturerade bedömningsinstrument som underlag för att bedöma risk för trycksår Förebygga och behandla trycksår Utevistelse Utevistelse Åtgärd Prioritet måttlig till svår inom särskilt boende Utomhusvistelse 3 Vårdaren försöker verklighetsförankra personen med i det dagliga livet. Syftet är att hjälpa personer med mild till måttlig som har svårt att orientera sig till tid, rum och person. 4 Betyder att slumra och sker vanligtvis i ett särskilt inrett rum för stimulering av syn, hörsel, beröring, smak och lukt. 5 Att tänka på eller reflektera över livserfarenheter, dela minnen med andra och tala om det förflutna. 8
19 Anhöriga Anhöriga Åtgärd Prioritet Anhöriga till personer med Anhöriga till personer med Anhöriga till personer med Anhöriga till personer med Anhöriga till yngre personer med Anhöriga till yngre personer med Anhöriga till personer med Utbildningsprogram Psykosociala stödprogram Avlösning Kombinationsprogram 3 Specifikt anpassat stöd 3 Individuellt anpassad avlösning 3 Psykosocialt stöd på distans 6 Boende Boende Åtgärd Prioritet mild till måttlig som bor hemma som ska flytta måttlig till svår Dagverksamhet för personer med Förberedelse inför flyttning Småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med 3 Minthon, L. Granvik, E
Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista
Bilaga. s- och åtgärdslista s- och åtgärdslistan innehåller åtgärder om förebyggande arbete (rad 5) utredning (rad 6 ) social utredning (rad 4) uppföljning (rad 5) personcentrerad omvårdnad (rad 6) basal
Läs merNationella riktlinjer för f och omsorg
Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ
Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7
Läs merDemenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap
Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Redovisning av riktlinjer i några viktiga punkter Beskriva Nuläget
Läs merPrognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland
Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer
Läs merHelle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet
Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som
Läs merkallade tillstånds- och åtgärdskombinationer totalt 157 stycken.
Rekommendationerna Rekommendationerna i riktlinjerna Tre typer av rekommendationer I bilaga 1 beskriver Socialstyrelsen samtliga tillstånds- och åtgärdskombinationer. Dessa är rangordnade (1 10), alternativt
Läs merSocialstyrelsen NATIONELLA RIKTLINJER. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Vård och omsorg vid demenssjukdom bygger
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående.
Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. 1 Knäckområden Basal demensutredning riktar sig till landsting Utvidgad demensutredning riktar till landsting
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen
Läs merDemenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Demenssjukdom stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merDemenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010
Demenssjukdom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Publicering www.socialstyrelsen.se, maj 2010 2 Innehållsförteckning Läsanvisning... 5 Förebyggande åtgärder, genetisk vägledning och
Läs merpersoner med demens riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet
Att möta m personer med demens Vad säger s riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Riktlinjernas tre bärande principer Personcentrerad
Läs merNationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Uppsala 2014-11-21 Nationell
Läs merNationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera
Läs merNationell utvärdering
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Region Skåne 2014-11-04 Nationell utvärdering
Läs merSå arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna
Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,
Läs merNationella riktlinjer och utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom. Västra Götalandsregionen
Nationella riktlinjer och utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom Västra Götalandsregionen 180207 Tidplan vinter 2017/2018 vår/höst 2018 hösten 2018 Publicering -Nationella riktlinjer -Utvärdering
Läs merDemens Anna Edblom Demenssjuksköterska
Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor
Läs merNationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet 2014-09-19 Nationell utvärdering - syfte
Läs merNationell utvärdering
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Gävleborg 2015-03-17
Läs merNationell utvärdering
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Värmland 2015-03-04 Nationell
Läs merIndikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3
Indikatorer Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Innehållsförteckning Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor... 3 Indikator 1: Behandling med demensläkemedel...
Läs mer1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att
Läs merBilaga 2. Om tillstånd och åtgärder
Bilaga 2. Om tillstånd och åtgärder Tillstånd Alzheimers sjukdom Svarar för ungefär två tredjedelar av alla fall av demenssjukdom. Sjukdomen hör till de så kallade degenerativa demenssjukdomarna, vilka
Läs merRiktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun
Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3
Läs merKunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman
Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år
Läs merEkonomiska och organisatoriska konsekvenser
Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Inledning Socialstyrelsen har baserat rekommendationerna på bästa tillgängliga kunskap om åtgärders effekter, kostnader och kostnadseffektivitet för personer
Läs merNationella riktlinjer och utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom. Uppsala
Nationella riktlinjer och utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom Uppsala 180411 Riktlinjernas målgrupper 2017 De som prioriterar, styr och planerar verksamheten Politiker, beslutande tjänstemän
Läs merVård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman
Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vad innebär det att bli demenssjuk? Språk, omdöme, initiativ, intresse, humör, ADL förmågor, orientering, perception,
Läs merUtvärdering av hur Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom efterföljs i Rättviks kommun
Utvärdering av hur Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom efterföljs i Rättviks kommun Sammanställning gjord av Demenssjuksköterska Ingrid Svensson i samarbete med
Läs merKapitel 7 Trygg vård och omsorg
Kapitel7 Tryggvårdochomsorg UndersköterskanMiaharkommithemtillJohan,82år,somharbådediabetesochenvaskulär demenssjukdom.honskaskötaomettsvårläktbensårsomhanhaftifleramånader.närhon kommersitterjohanvidköksbordetochtittarutgenomfönstretpåfågelbordetsallahungriga
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Socialstyrelsen 2010, 2014, 2016
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Socialstyrelsen 2010, 2014, 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen Påbörja
Läs merLOKALT VÅRDPROGRAM DEMENSSJUKDOMAR
LOKALT VÅRDPROGRAM DEMENSSJUKDOMAR Tidig upptäckt, utredning, behandling och uppföljning av personer med demenssjukdom. Ett samarbete mellan Ängelholms kommun, Minnesmottagningen och Primärvården. Reviderad
Läs merLokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun
Markaryds Kommun Socialförvaltningen Socialnämnden Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun Inom socialnämndens verksamheter skall människor mötas med respekt, värdighet och gott bemötande.
Läs merHuddinge Kommun - Äldreomsorgsnämndens mål
SIDA 1 (10) DATUM 7 februari 2012 DIARIENUMMER PROJEKTLEDARE Sari Velásquez Allt 0708 79 03 72, Inledning Huddinge Kommun har beviljats stimulansbidrag från Socialstyrelsen för att anpassa sina verksamheter
Läs merVÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet
VÄGLEDNING Checklista demens Dagverksamhet Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samtidigt leder den till ett lärande genom att
Läs merProgram för god demensomvårdnad. Inriktningsdokument år 2011-2014. Elisabeth Svensson 2011-10-31
Program för god demensomvårdnad Inriktningsdokument år 2011-2014 Elisabeth Svensson 2011-10-31 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Bakgrund. 2 Mål/Syfte.. 2 Definition av demens... 2 Inledande
Läs merRapport av uppföljning gällande hälso- och sjukvård 2015
Rapport av uppföljning gällande hälso- och sjukvård 205 Vård av personer med demens på Gustavsgården D huset INLEDNING Det övergripande syftet med den medicinskt ansvariga sjuksköterskans uppföljning avseende
Läs merVÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst
VÄGLEDNING Checklista demens Hemtjänst Känns mycket tryggare och bättre. Vi lär oss nya saker om personen. Alla blir mer delaktiga. Kvalitetslyftande för alla. Bättre struktur. Det är några erfarenheter
Läs merHur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?
Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Jan.Marcusson@liu.se 30 25 20 15 10 5 0 Preklinisk Prodromal Mild Medelsvår Svår fas fas demens demens demens MMSE 30 29 30 26 25
Läs merSå arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna
Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Svenska demensdagarna, 20 maj 2015, Karlstad Pinelopi Lundquist, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,
Läs merEtt redskap för kvalitetsutveckling
Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella
Läs merNeuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning
Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika
Läs mer1. Bakgrund. 1.1 Beredning
Bedömning av konsekvenser för Västerbottens läns landsting och Västerbottens kommuner till följd av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 1. Bakgrund Konsekvenserna av att tillämpa
Läs merMåltidssituationen för personer med demenssjukdom
Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga
Läs merNationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom
Nationella riktlinjer Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Wilhelmina Hoffman 2011 Samlar, strukturerar och sprider kunskap om demens www.demenscentrum.se Kapitlens struktur Vardagssituation
Läs merBehandling av BPSD utan läkemedel
Behandling av BPSD utan läkemedel Teamarbete med personcentrerad omvårdnad Elin Nilsson Spec.SSK inom vård av äldre Madeleine Nilsson Leg. SSK ÖSTERBO (Brunnsgatan 15A) Demensboende 48 vårdplatser 6 avdelningar
Läs merKapitel 7 Trygg vård och omsorg. Reflektera och diskutera. En skvätt grädde kan motverka undernäring
En skvätt grädde kan motverka undernäring För att en person med demenssjukdom ska få i sig mer energi och näring kan man energiberika mat och dryck. Det finns speciella pulver och andra produkter att köpa
Läs merVälkommen! Nätverksträff Demenssjuksköterskor Värmland 8 maj 2018
Välkommen! Nätverksträff Demenssjuksköterskor Värmland 8 maj 2018 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nätverket NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nätverket Bidra till att vidareutveckla : -samverkan -arbetet
Läs merVarför utreda vid misstanke om demenssjukdom:
Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp
Läs merALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI
ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010
Läkemedelsmässan Malmö den 9-10 mars 2011 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Överläkare Per Johansson Expertgruppen Läkemedel & Äldre Program Demens allmän översikt Nationella
Läs merKvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet
Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver
Läs merHandlingsplan för Gustavsgården utifrån kvalitetsuppföljning genomförd inom HSL-området våren 2015
2016-01-28 Handläggare Maria Olsborn Vård- och omsorgsavdelningen Omsorgs- och välfärdssektorn 15VON/0150 Vård- och omsorgsnämnden Handlingsplan för Gustavsgården utifrån kvalitetsuppföljning genomförd
Läs merBeteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Läs merEtt redskap för kvalitetsutveckling
CHECKLISTA DEMENS SÄRSKILT BOENDE Ett redskap för kvalitetsutveckling SveDem Svenska Demensregistret Börja med att läsa vägledningshäftet och ha det sedan tillgängligt vid genomgången. Där finns fördjupningstips
Läs merCHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling
CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET Ett redskap för kvalitetsutveckling Börja med att läsa vägledningshäftet och ha det sedan tillgängligt vid genomgången. Där finns fördjupningstips och en kort beskrivning
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh
Läs merVikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM
Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning
Läs merAnalys av läget i Västra Götaland Gällande rekommendationer i NR och gemensamt arbete kring vägledning
Analys av läget i Västra Götaland Gällande rekommendationer i NR och gemensamt arbete kring vägledning Linda Macke, Göteborgsregionens kommunalförbund Malin Camper, Västra Götalandsregionen 180207 Bakgrund
Läs merFormulär. SveDem Svenska Demensregistret
Formulär SveDem Svenska Demensregistret Registrets syfte Syftet med registret är att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in data för att kunna följa upp förändringar i patientpopulationer,
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Stöd för styrning och ledning Remissversion
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Stöd för styrning och ledning Remissversion Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder,
Läs merDemenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind
Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt
Läs merNSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas
Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR DEMENSvARDEN I DALARNA
a!~a tss/b UPPDRAGSBESKRVNNG FÖR DEMENSvARDEN DALARNA SAMMANFATTNNG AV UPPDRAGEN Generellt Öka registreringen i Nationella Svenska Demensregistret, inom primärvården och den specialiserade vården. Ökad
Läs merBehandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus
Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Olika signalsystem Dopamin Acetylkolin Serotonin Noradrenalin
Läs merLandstinget Västernorrland Länssamordnare demens Ann-Marie Westerlund
Landstinget Västernorrland Länssamordnare demens Ann-Marie Westerlund Bedömning av konsekvenser för landstingen i norra sjukvårdsregionen relaterat till nationella riktlinjer för vård vid demens, stöd
Läs merForskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.
Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla
Läs merLOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN
LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN Reviderad 2016-10-31, ansvar kommunens demenssjuksköterska INLEDNING Demenssjukdom innebär att man lever med en nedsatt kognitiv förmåga. Demenssjukdom är
Läs merForskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.
Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom
Britt Ahl Karin Lundberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-0X Inledning
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merRiktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom
R Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom Ut Ko Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Minnesmottagningen, Rehabenheten
Läs merMaria Engström
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Maria Engström 2016-05-15 maria.engstrom@kil.se Beslutad av SN 72 160622 Demensplan INLEDNING Sedan 2010 finns det nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Läs merDemens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Läs merKvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!
Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister
Läs merLokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Vård, omsorg och IFO Riktlinjer Antagen av KS Diarienummer 1(11) Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Innehåll Bakgrund... 3 Värdegrund... 3 Demenssjukdom... 3 BPSD... 3 Nationella
Läs merBERÄTTELSESERIE ANNAS LED FÖR EN TRYGG OCH SÄKER DEMENSVÅRD I HALLAND. Fastställd: 2012-04-13
BERÄTTELSESERIE ANNAS LED FÖR EN TRYGG OCH SÄKER DEMENSVÅRD I HALLAND Fastställd: 2012-04-13 1 2 TRYGG OCH SÄKER DEMENSVÅRD I HALLAND BERÄTTELSESERIE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Bästa livsplatsen för
Läs merLokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga
SUNDBYBERGS STAD OCH STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga Upprättat
Läs merAlzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen
Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,
Läs merDefinition fysisk begränsningsåtgärd
Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2009-11-25 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Fysiska begränsningsåtgärder
Läs merAndelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt
Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög
Läs merVård och omsorg vid demenssjukdom
Publikationen kan även laddas ner från www.socialstyrelsen.se Nationella riktlinjer 2017 Nationella riktlinjer 2017 Vård och omsorg vid demenssjukdom Stöd för styrning och ledning (artikelnr 2017-12-2)
Läs merRöntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet
Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år
Läs merDemensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13
Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3
Läs merLokal handlingsplan för. Demensvården. inom Svenljunga kommun, Närhälsan Svenljunga vårdcentral och Samrehab. Beslutad i socialnämnden 150128 9
Lokal handlingsplan för Demensvården inom Svenljunga kommun, Närhälsan Svenljunga vårdcentral och Samrehab Beslutad i socialnämnden 150128 9 Inledning... 3 Nationell prioritering och etiska principer...
Läs merGAP-analys Demensriktlinjer VGK Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Äldreomsorg
GAP-analys Demensriktlinjer 170111 VGK Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Äldreomsorg Kommun i Boråsregionen Bollebygd 1 20 Borås 1 20 Herrljunga 1 20 Mark 0 0 Svenljunga 0 0 Tranemo 1 20 Ulricehamn
Läs merRiktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom
Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer
Läs merFöljsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun.
Vård och omsorg Johnny Kvarnhammar Medicinskt ansvarig sjuksköterska RAPPORT Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Uppföljning
Läs merBERÄTTELSESERIE ANNAS LED FÖR EN TRYGG OCH SÄKER DEMENSVÅRD I HALLAND. Fastställd:
BERÄTTELSESERIE ANNAS LED FÖR EN TRYGG OCH SÄKER DEMENSVÅRD I HALLAND Fastställd: 2012-04-13 1 2 TRYGG OCH SÄKER DEMENSVÅRD I HALLAND BERÄTTELSESERIE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Bästa livsplatsen för
Läs merLänsgemensamt program för vård och omsorg av demenssjuka
FÖRDJUPNINGSDEL Länsgemensamt program för vård och omsorg av demenssjuka Inom mig bär jag mina tidigare ansikten som ett träd har sina årsringar. Det är summan av dem som är "jag". Spegeln ser bara mitt
Läs merRiktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom
1(7) OMSORGSFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom Antagna i Omsorgsnämnden 2019-06-04 2(7) Innehållsförteckning Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv
Läs merKort information om demens
Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6
Läs merStiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia
Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och
Läs merChecklista demens biståndshandläggning
VÄGLEDNING Checklista demens biståndshandläggning Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel i biståndshandläggarens arbete. Den följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg
Läs mer