Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Transkript

1 Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013

2 Innehållsförteckning 1 Inledning BPSD enligt socialstyrelsen Syfte och orsaker enligt socialstyrelsen Allmänt Läkemedelsbehandling BPSD-team Rutiner vid BPSD-problematik Bemötande Behandlingsteknik Anhöriga Referenser och länkar...9 Riktlinjer.doc 2(9)

3 1 Inledning 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen BPSD betyder beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Nio av tio personer med demenssjukdom drabbas av detta någon gång under sjukdomsförloppet. Exempel på beteendemässiga symtom: Aggressivitet Skrik Sexuellt utåtagerande Vandring Plockighet Störd dygnsrytm Exempel på psykiska symtom: Hallucinationer Vanföreställningar Ångest Depression Symtomen pågår vanligtvis under en period och ju längre sjukdomen progredierar, desto mindre risk att BPSD-symtom uppstår. 1.2 Syfte och orsaker enligt socialstyrelsen Riktlinjer vid BPSD-symtom behövs främst av två orsaker. De orsakar stort lidande för personerna som drabbas och är ofta särskilt svåra att möta för närstående och vårdpersonal. Symtomen kan inte alla behandlas på ett och samma sätt. Behandlingen inriktas istället på att i varje enskilt fall åtgärda orsakerna eller de utlösande faktorerna. Grunden för behandlingen är en personcentrerad omvårdnad och en översyn och anpassning av den fysiska miljön. Orsaker kan vara: Behov som ej är tillgodosedda Kommunikationsproblem Svårigheter att tolka eller orientera sig i den omgivande miljön Orealistiska eller för stora krav på den demenssjuke Brist på meningsfulla aktiviteter Smärta eller annan sjuklighet För hög läkemedelsdos eller olämpliga läkemedel Personens hjärnskada Riktlinjer.doc 3(9)

4 2 Allmänt I de nationella riktlinjerna står att vi ska arbeta utifrån personcentrerad omvårdnad. Detta är en förutsättning för att vi ska kunna komma till rätta med beteendeförändringar. Därför behöver vi också veta mycket om personen som vi vårdar. Anhörigsamtal och levnadsberättelse är viktiga verktyg i det arbetet. Ju tidigare man börjar arbeta för att lösa problemet, desto lättare är det att få goda resultat. Det är ju också bättre för den demenssjuke personen. Om ett beteende som t.ex. vandring eller skrik får fortgå under en längre tid utan åtgärder, så kan det bli ett befäst beteende som är mycket svårt att komma till rätta med. För att kunna uppnå goda resultat behövs kunskap om demenssjukdomar och bemötande och ett professionellt arbetssätt. Det är också mycket viktigt att alla i personalgruppen är överens och arbetar tillsammans. Utvärdering och uppföljning av utförda åtgärder är obligatoriskt. Alla beteenden är inte av ondo. De beteenden som räknas in i BPSD är de som inverkar negativt på den enskilde och/eller stör omgivningen. BPSD symtom påverkar ofta både andra boende, anhöriga och vårdpersonal. Det kan vara svårt och krävande att arbeta med dessa personer, men ett beteende som uppstår plötsligt kan också avta plötsligt. Alla beteenden ändras, avtar eller upphör så småningom. 3 Läkemedelsbehandling Utredning av de bakomliggande orsakerna och åtgärder för dessa har prioritet 1 enligt socialstyrelsens nationella riktlinjer. Endast i undantagsfall, då personcentrerade omvårdnadsinsatser och anpassning av vårdmiljö visat sig otillräckliga och tillståndet orsakar stort lidande för den demenssjuke, kan läkemedelsbehandling prövas. Rekommenderad läkemedelsbehandling: SSRI vid depression Memantin för personer med Alzheimers sjukdom och BPSD Kortverkande bensodiazepiner vid oro och ångest Antipsykosmedel vid psykossymtom eller agitation Klometiazol till natten vid BPSD eller vid konfusion Vid behandling med Bensodiazepiner eller antipsykosmedel rekommenderas kort behandling och utvärdering av effekter och biverkningar inom två veckor. Vid behandling med Neuroleptika ska protokoll föras (se länk). Riktlinjer.doc 4(9)

5 4 BPSD-team I Sundsvalls kommun finns ett BPSD-team. Teamet består av fem undersköterskor som tillsammans med demensvårdsutvecklare är behjälpliga vid BPSD-problematik på äldreboende Deras ansvarsområde. Medverka vid det första mötet på avdelningen Ha kommunikation med den demenssjukes kontaktperson på avdelningen Följa den demenssjuke personen och göra en egen bedömning Prova olika åtgärder Ansvara för att aktivitets- sömnprofil förs på den demenssjuke personen Delta i uppföljningssamtal och delge sin bedömning Kontakta chefen på avdelningen en månad efter sista träffen 5 Rutiner vid BPSD-problematik Områdeschef kallar personal till ett möte, där man tar upp följande: Vad är problemet Störs personen själv av beteendet Störs medboende av beteendet Om medboende störs av beteendet, men inte personen själv försök att göra så att beteendet flyttas till ett ställe där de medboende inte störs. Om det är några enstaka medboende som störs ta med dem till ett annat rum och erbjud aktivitet/gemenskap av något slag. Om personen själv inte mår bra av beteendet utred eventuella utlösande orsaker till beteendet. Se över. Behov som inte är tillgodosedda, personen kanske inte kan uttrycka detta själv Miljö fysisk och psykisk. Aktiviteter individuella Kommunikation och bemötande Smärta eller annan sjuklighet Läkemedel Ta reda på så mycket som möjligt om personen, genom att t.ex. fråga anhöriga. Riktlinjer.doc 5(9)

6 Om symtomen kvarstår Ansvarig områdeschef kontaktar verksamhetschef och demensvårdsutvecklare Möte med omvårdnadspersonal, sjuksköterska, chef, demensvårdsutvecklare och BPSD-team Genomgång av sjukdom, läkemedel, fysisk miljö, aktiviteter, kommunikation, individuell omvårdnad. Genomgång av åtgärder provats och effekt av dessa. Anhöriga informeras Personal från BPSD-teamet följer den demenssjuke under några dagar och gör en bedömning Aktivitets- och sömnprofil förs under perioden. Uppföljningsträff, där aktivitets- sömnprofil, utförda åtgärder samt BPSD-teamets bedömning gås igenom. Planering, fastställning av åtgärder Områdeschef tillsammans med kontaktperson ansvarar för dokumentation Uppföljningssamtal efter en månad av ansvarig BPSDundersköterska Vid behov ytterligare stöd, handledning, utbildning för personalen 6 Bemötande En person som har en demenssjukdom har skador i de kognitiva (intellektuella) funktionerna, vilket gör att det kan vara svårt att förstå sammanhanget i saker. Det kan också vara svårt att t.ex. planera, förstå instruktioner och att sortera bort ovidkommande stimuli. Känslorna är däremot intakta eftersom de sitter djupt inne i hjärnan och är därför väl skyddade. Detta gör att personer med demenssjukdom upplever känslorna starkare och att de levs ut mera. Vi som är friska har samma känslor, men intellektet hindrar oss från att leva ut dem. Vi förstår konsekvenserna och handlar därefter. Då vi vet om detta, förstår vi varför det är så betydelsefullt hur vi bemöter dessa personer. När språket blir svårare att förstå, blir det desto viktigare med personalens tonfall, kroppsspråk, ansiktsuttryck och hur kroppskontakten utförs. Det är minst lika viktigt för en demenssjuk person som för oss friska att inte tappa ansiktet och visa att vi inte klarar av något eller till exempel inte känner igen en person vi träffar på sta n. Tillrättavisningar leder till att den demenssjuke personen känner sig kränkt och kan då också leda till aggressivitet. Riktlinjer.doc 6(9)

7 Ola Polmé föreläsare och författare har i en av sina böcker Bemötandelexikon specificerat fyra generella huvudlinjer i bemötandet, för att förhindra, stävja och motverka negativa beteenden Ge betydelse Få personen att känna sig värdefull och omtyckt. Ha en öppen miljö och ett gott och respektfullt bemötande. Delta i beteendet - Bli kamrat, vän och kollega med den demenssjuke personen och förändra beteendet inifrån genom förtroendeskapande åtgärder Bränna ut Ge för mycket av det egna beteendet. Plocka inte bort objekten för beteendet t.ex. stolar eller dukar, utan tillåt det istället i högre utsträckning Känslomässigt påverka Om man t.ex. får ett slag, låtsas man få dubbelt så ont eller blir dubbelt så ledsen. I boken finns också några tänkvärda ord som är användbar i dessa sammanhang. Tänk på att: Aldrig säga INTE Och inte säga NEJ Alltid säga JA Och bejaka varje grej 7 Behandlingsteknik Validering Bekräfta känslor med ord, beröring och kroppsspråk. Syfte - att öka självkänsla, minska stress, förbättra kommunikationsförmåga och öka välbefinnandet hos personer med demenssjukdom. Reminiscens Hågkomst Foton, föremål, lukter, musik. Att tänka på eller reflektera över livserfarenheter, dela minnen med andra och tala om det förflutna. Användbart i alla stadier av demenssjukdomen. Syfte att stärka identitet, integritet och kontinuitet. Riktlinjer.doc 7(9)

8 Snoezelen Betyder snusa eller slumra. Stimulering av syn, hörsel, beröring, smak och lukt Ex ljus- och ljudeffekter, mjuka ytor, lugnande musik och välluktande oljor Individuellt eller i grupp Syfte minska icke önskvärt beteende och främja önskvärt beteende, gagna välbefinnande, öka interaktion och kommunikation med andra samt gynna relationer och minska konflikter Realitetsorientering Stärka tidsuppfattning vem är han, var är han. Försiktighet pga. risk för kränkning Syfte att hjälpa personer med mild till måttlig demenssjukdom som har svårigheter att orientera sig till person, tid och rum 8 Anhöriga Anhöriga bör informeras om situationen och om våra omvårdnadsåtgärder. Många anhöriga kan uppleva skam och skuldkänslor när deras närstående har BPSD symtom. Därför är av stor betydelse att de får vara delaktiga i åtgärder som rör deras närstående samt att vi förklarar för dem att beteendeförändringarna beror på sjukdomen och inte på personen. Anhöriga är en viktig resurs för att vi ska kunna få kännedom om den demenssjuka personens livshistoria, personlighet, intressen m.m. Riktlinjer.doc 8(9)

9 9 Referenser och länkar Böcker Vanvård eller vård av gammal vana Bemötandelexikon Busiga vårdtagare Författare Ola Polmé Förlag Vårdförlaget Länkar Nationella riktlinjer vid demenssjukdom nssjukdom Checklista or_instrument/checklista_s%c3%a4bo_ver1.pdf Neuroleptikaprotokoll Aktivitets- och sömnprofil Riktlinjer.doc 9(9)