Stimulansrapport för 2012

Transkript

1 AN-2013/ (7) HANDLÄGGARE Kerstin Segerberg kerstin.segerberg@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Stimulansrapport för 2012 Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar del av förvaltningens uppföljning och slutredovisning av de statliga stimulansmedel som betalats ut under åren , med fortsatt användning även under 2012, till Socialstyrelsen. Sammanfattning Socialstyrelsen har genom åren begärt en årlig uppföljning av de statliga stimulansmedlen som tilldelats kommunerna med syfte att utveckla äldreomsorgens innehåll och kvalitet. Prioriterade områden har utgjorts av rehabilitering, kost och nutrition, demensvård, läkemedelsgenomgångar, socialt innehåll, förstärkt läkartillgång, förebyggande hembesök samt individbaserad statistik och öppna jämförelser. Årets enkät utgörs av en ekonomisk redovisning för kvarvarande medel som fanns tillgängliga att disponera för året 2012 samt en redogörelse för samlade erfarenheter av att arbeta med stimulansmedel från vart och ett av de prioriterade områdena under åren Se bilaga. På Socialstyrelsens begäran har det även i redovisningen kompletterats med information som till exempel instruktioner, rapporter, manualer, lathundar vilka kan hänföras till arbetet inom varje område med stimulansmedlen. För ytterligare läsning, se ( ). Totalt har äldreomsorgsnämnden tilldelats kronor under åren för olika projekt. Enligt Socialstyrelsen har kronor av dessa förbrukats under åren vilket motsvarar 81,3 procent av det totalt utbetalda beloppet. Förvaltningen redovisar förbrukade medel med kronor för år 2012 inom områdena läkemedelsgenomgångar, demens, sociala innehållet och kost och nutrition. Kvarvarande belopp att återbetala är enligt Socialstyrelsens uppgifter kronor. Enligt förvaltningens ekonomiska beräkningar ska beloppet utgöras av kronor. Förvaltningen har uppmärksammat att det totala beloppet som utnyttjats för år 2010, kronor, saknas i Socialstyrelsens ekonomiska POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB aldreomsorg@huddinge.se

2 AN-2013/ (7) sammanställning för Huddinge kommun vilket kan förklara den uppkomna differensen i uppgifter om återbetalning. Förbrukade medel som förvaltningen redovisat för år 2010 är kost och nutrition kronor samt för förebyggande hembesök kronor. På inrådan av Socialstyrelsen har förvaltningen kontaktat SCB och begärt komplettering av totalt förbrukade medel med kronor. Beskrivning av ärendet Socialstyrelsen har genom åren begärt en årlig uppföljning av de statliga stimulansmedlen som tilldelats kommunerna med syfte att utveckla äldreomsorgens innehåll och kvalitet. Totalt har äldreomsorgsnämnden tilldelats kronor under åren för olika projekt. Enligt Socialstyrelsen har kronor av dessa förbrukats under åren vilket motsvarar 81,3 procent av det totalt utbetalda beloppet. Kvarvarande belopp att återbetala är enligt Socialstyrelsens uppgifter kronor. Enligt förvaltningens ekonomiska beräkningar ska beloppet utgöras av kronor. Förvaltningen har uppmärksammat att det totala beloppet som utnyttjats för år 2010, kronor, saknas i Socialstyrelsens ekonomiska sammanställning för Huddinge kommun vilket kan förklara den uppkomna differensen i uppgifter om kostnad för återbetalning. Förbrukade medel som förvaltningen redovisat det omnämnda året är kost och nutrition kronor samt för förebyggande hembesök kronor. På inrådan av Socialstyrelsen har förvaltningen kontaktat SCB och begärt komplettering av totalt förbrukade medel med kronor. Totalt använde förvaltningen kronor av beviljade stimulansmedel under året 2012 med fördelningen läkemedelsgenomgångar kronor, demensvård kronor, sociala innehållet kronor och kost och nutrition kronor. Kostnaderna har i huvudsak utgjorts av löner för projektledare inom projekten samt konsultkostnader till Apoteket Farmaci för apotekare/farmaceuter i projekt för läkemedelsgenomgångar. Förutom den ekonomiska redovisningen för kvarvarande medel tillgängliga att disponera under året 2012 utgörs uppföljningen av en redogörelse med samlade erfarenheter i arbetet från vart och ett av de prioriterade områdena under åren På Socialstyrelsens begäran har denna även kompletterats med information som till exempel instruktioner, rapporter, manualer, lathundar vilka kan hänföras till arbetet inom varje område. För ytterligare läsning, se ( ).

3 AN-2013/ (7) Avslutade projekt finansierade av stimulansmedel Kost och nutrition Ett antal mindre pågående projekt redovisades till nämnd för året 2011 vilka pågick inom området kost och nutrition. Dessa bestod av kostombudsutbildningar, implementering av riktlinjer, BMI (Body Mass Index)-sammanställningar och utbildning för sjuksköterskor. Ett kontinuerligt arbete pågår på området genom att i nämnden politiskt tagna Riktlinjer för mat och måltider följs. Enhetschefer i verksamheterna ansvarar för att dessa är väl kända och möjliggör att de följs. Uppföljningen sker enligt framtagna Riktlinjer för mat och måltider samt Rutiner för nutritionsomhändertagande, genom journalgranskningar och insamling av BMI-statistik. På intranätet finns instruktioner och kunskapsunderlag i vilka det framgår att alla äldre som bor på särskilt boende ska erbjudas vägning minst var tredje månad. Då bör BMI kontrolleras, eventuell viktförlust beräknas och frågor om ätsvårigheter ställas. Vid riskbedömning för undernäring inom äldreomsorgen används Mini Nutritional Assessment (MNA). Det ska alltid finnas ett aktuellt MNA för samtliga boende inom äldreomsorgen som uppdateras vid behov och minst en gång per år för varje individ. Resultatet av MNA dokumenteras i Procapita HSL samt genom registrering i Senior Alert. Projekt Fokus Matglädje avslutades under 2012, projektet i vår förvaltning var en del av en större landsomfattande satsning där Jordbruksverket ingick som medfinansiär. Fokus Matglädje bestod av tre olika steg vart och ett med målet att stärka samarbetet och utveckla ny kompetens inom kommunernas offentliga måltidsverksamhet. Steg ett var möte med representanter för kommunens ledning och nämnd, steg två var utbildning och steg tre innefattade utvärdering och fortsatt förändringsarbete. Det övergripande syftet var att alla som äter i den offentliga verksamheten erbjuds måltider som är goda, hälsosamma och lagade från grunden i nära anslutning till serveringen. Att även personal som lagar mat inom offentliga förvaltningar har kunskaper att planera, tillaga och servera god, hälsosam och attraktiv mat som gärna är lagade med råvaror som är närproducerade eller hållbart producerade. Att deltagande kommuner och stadsdelar i projektet påbörjade ett långsiktigt förändringsarbete avseende måltidsverksamheten med formulerade mål och avsatta resurser. Målsättningarna med projektet var att inspirera förvaltningens kockar och matlagare att i möjligaste mån laga mat från grunden och att implementera ett miljövänligt och säsongsanpassat tänkande kring menyplanering. Under 2011 bildades en arbetsgrupp med representanter från social- och äldreomsorgsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, kommunstyrelsens förvaltning samt miljö- och

4 AN-2013/ (7) samhällsbyggnadsförvaltningen, som tog fram ett förslag på kommunövergripande kostpolicy. Denna skickade till kommunstyrelsens förvaltning där den i dagsläget ligger i väntan på ett remissförfarande. Förvaltningens gemensamma meny har reviderats utifrån det nya kunskapsläget och kommer fortsättningsvis att revideras löpande. Demensvård I Projekt Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom projektanställdes en projektledare med uppgift att implementera riktlinjerna, upprätta en plan för fortsatt utvecklingsarbete på området samt vara ett stöd för verksamheten. Projektet startade och avslutades Målsättningen var att öka kvaliteten i omvårdnaden och stärka livskvaliteten för kunder, boende och deras anhöriga. Personalens kompetens på området skulle stärkas. Under projektet har 19 av 21 enheter erhållit en övergripande presentation av de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Tillsammans har 299 medarbetare och enhetschefer deltagit. Enheterna fortsätter att utveckla arbetet i specifika områden med nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom som utgångspunkt. En fördjupad utbildningsinsats utfördes i form av en webbaserad utbildning, Demens ABC, med ett efterföljande kunskapstest. Tillsammans med projektledaren genomgick 57 medarbetare utbildningen. Deltagande verksamheter var de som bedriver dagvård, korttids- och växelvård, gruppboende för personer med demenssjukdom samt ett hemtjänstområde. Utöver det har enheterna fram till den 31 december 2012 själva utbildat 112 medarbetare med stöd av den webbaserade utbildningen. Med start i mars 2011 har projektledaren och projektgruppen i projekt Kvalitet i demensvården under ett års tid förberett, genomfört och utvärderat kollegial granskning på fyra särskilda boenden för personer med demenssjukdom. Det främsta målet för projektet var att prova en modell för utvärdering som samtidigt innebär ett lärande för de involverade. Utvärderingen visar att kollegial granskning kan fungera bra som utvärderingsmetod och med fördel kan användas som kompetensutveckling för personalen. Projektets förlopp, resultat och analysen av arbetet finns beskrivet i slutrapporten. Rapporten avslutas med de slutsatser och rekommendationer som projektarbetet lett fram till. Både projektgrupp och enhetschefer var positiva till att använda kollegial granskning som verktyg. Projektet föreslår att kollegiala granskningar ska användas i alla äldreomsorgens verksamheter utifrån den i projektet framtagna handledningen som en återkommande metod i

5 AN-2013/ (7) kvalitetsutvecklingsarbetet. Projektet föreslår en uppföljning och utvärdering efter projekttidens slut. Läkemedelsgenomgångar Projektet Kvalitetssäkring av hela läkemedelskedjan har pågått inom särskilda boenden med målet att genom ett behovsanpassat lärande i vardagen arbeta för en långsiktig förändring. Utbildningar och insatser för en förbättrad läkemedelshantering har under åren pågått vid följande äldreboenden: Björkbacken, Björnkulla, Lindåsen, Serenaden, Rosendalsgården, Segeltorp, Sjödalen, Solhöjden, Stortorp, Stuvstagården och Tallgården. Projektet har initierats av den medicinskt ansvarig sjuksköterskan, arbetet med kvalitetssäkring av läkemedelskedjan påbörjades redan Under har kunskaper om läkemedelshantering hos vårdpersonalen fördjupats och arbetsmetoderna i hela läkemedelskedjan belysts. Sjuksköterskor har också utbildats i aktuella riktlinjer gällande medicinering av äldre. Som resurs har funnits apotekare/farmaceuter från Apoteket Farmaci vilka som med sin specialistkompetens inom läkemedelshantering, läkemedelsgenomgångar och läkemedelsutbildning ingått i arbetslaget för att identifiera utvecklingsområden och bidra med sin kunskap på området. Farmaceuterna har bistått och initierat rutinförbättringar och fungerat som stöd och diskussionspartner. Enligt medicinskt ansvarig sjuksköterska har antalet inrapporterade avvikelser kommit att minska betydligt sedan föregående år. Detta som ett troligt resultat av projektets genomgång av lokala rutiner och förbättringar av dessa. Lokalt arbete för väl fungerande rutiner fortgår inom verksamheterna. Efter nu avslutad insats och ytterligare ett halvår senare gör medicinskt ansvarig sjuksköterska en uppföljning för att undersöka varaktigheten i beteendeförändringar och att överenskomna åtgärder har vidtagits. Pågående projekt finansierade av stimulansmedel Två av projekten är pågående i verksamheten fram till februari 2013 men redovisas på initiativ från Socialstyrelsen som avslutade 31 januari. Detta för att minimera risken att de inte blir slutredovisade till Socialstyrelsen. Sociala innehållet SAMVARO Äldreomsorgsnämnden fick i uppdrag av kommunfullmäktige att utveckla, planera och genomföra ett brett och anpassat utbud av aktiviteter, skapa mötesplatser och verka för fler besökare i den öppna verksamheten. Projektledare för projekt SAMVARO tillsattes under tiden februari 2011 till

6 AN-2013/ (7) februari Genom fokusgrupper och enkäter till seniorer har det möjliggjorts en kartläggning av seniorernas önskemål beträffande socialt innehåll i vardagen. Syftet med projektet har varit att uppmuntra seniorer till ett aktivt och hälsosamt liv, bidra till att bryta ensamhet och skapa en meningsfull tillvaro. En satsning gjordes i Flemingsbergs seniorcentrum hösten 2012 för att nå utlandsfödda seniorer. Projektledaren har utvecklat samarbetsformer och breddat utbudet av utbildning genom föreläsningar och aktiviteter tillsammans med social- och äldreomsorgsförvaltningens verksamheter, kultur- och fritidsförvaltningen, pensionärsföreningar, församlingar, frivilligorganisationer och näringslivet i Huddinge kommun. Projektledaren har även utvecklat rekryteringen av volontärer för seniorer i särskilda boenden och ordinärt boende. Till det har ett nära samarbete funnits med förvaltningens kommunikationsenhet för att möjliggöra informationsinsatserna om mötesplatser, aktiviteter och evenemang. Projektet övergår till en permanent verksamhet i februari 2013, projektledarens titel blir frivilligsamordnare inom äldreomsorgen i Huddinge kommun. Måltidsmiljö I Projekt Kartläggning av måltidsmiljö i särskilt boende har det under hösten 2012 genomförts två strukturerade måltidsobservationer på varje avdelning på nio enheter inom särskilt boende i äldreomsorgen. Totalt har 68 observationer genomförts och det är i huvudsak lunchmåltider som har observerats, men även en del middagar. Alla enhetschefer har fått muntlig och skriftlig återkoppling efter att samtliga observationer på deras respektive enheter har varit genomförda. Riktlinjer för omsorgsmåltid, före detta pedagogisk måltid, och en rutin för god måltidsmiljö med förslag på åtgärder har tagits fram. I uppdraget ingick även att ta fram riktlinjer för personalmåltider inom särskilt boende. Det gällde såväl personallunch, -fika, omsorgsmåltid samt priser vid beställning av fika, smörgåsar eller hela måltider från köken till exempelvis möten på enheten. På många avdelningar är det en god måltidsmiljö men det finns alltid något som kan förbättra. De huvudteman som berörs i projektets slutrapport är rummet och den fysiska miljön, maten, personalrelaterade frågor och kommunikationen mellan avdelning och kök. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att regeringens satsning med stimulansmedel för äldreomsorgen har varit värdefull genom att den bidragit till möjlighet att under längre tid fördjupa och utveckla arbetet i pågående projekt. Därmed har förutsättningar för bestående gott resultat möjliggjorts med medarbetares ökade kompetens och nya arbetsmetoder som kunnat utvecklas och införlivats i verksamheten.

7 AN-2013/ (7) Britt-Marie Karlén Förvaltningschef Kerstin Segerberg Utvecklingsledare Bilagor Ekonomisk redovisning av stimulansmedel