Kallelse till Äldreomsorgsnämnden

Transkript

1 ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Äldreomsorgsnämnden Tid Torsdag den 21 mars 2013, klockan 16:30 Plats Plenum, Gymnasietorget 1, plan 5 Ärenden Diarienummer 1 Val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Information PRO Stuvsta-Snättringe och enkät om LOV. Gustaf Andersson, ordförande Ekonomisk rapport. Ann-Charlotte Hallgren, ekonomichef Antal väntande till särskilda boenden. Susanne Malmsten, koordinator. 4 Stimulansrapport för 2012 AN-2013/ Äldreomsorgsnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte har verkställts till och med 31 december 2012 AN-2013/ Äldreombudsmannens kvartalsrapport juli till september 2012 AN-2013/ Uppföljning av Ada Hemtjänst AB AN-2013/75.721

2 ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (2) 8 Bättre bemötande av äldre HBT-personer - svar på motion ställd av Britt Björneke (V) AN-2012/ Revisionsrapport - granskning av otillåtna bisysslor, svar på revisionsskrivelse AN-2012/ Fasta trygghetslarm i servicehus och särskilt boende för äldre AN-2012/ Utvecklad värdighetsgaranti för äldreomsorgen i Huddinge AN-2013/ Tillägg i riktlinjer för Äldreomsorgsnämnden avseende den nya regleringen i 4 kap 1 b SoL om parboendegaranti AN-2013/ Förändringar i förfrågningsunderlag för upphandling av hemtjänst över 65 år AN-2012/ Uppsägning av avtal HSB Omsorg AN-2013/ Delgivningar 16 Anmälan om delegationsbeslut 17 Övriga frågor Huddinge den 7 mars 2013 Eva Carlsson-Paulsén Ordförande Lars Axelsson Sekreterare

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (7) HANDLÄGGARE Kerstin Segerberg kerstin.segerberg@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Stimulansrapport för 2012 Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar del av förvaltningens uppföljning och slutredovisning av de statliga stimulansmedel som betalats ut under åren , med fortsatt användning även under 2012, till Socialstyrelsen. Sammanfattning Socialstyrelsen har genom åren begärt en årlig uppföljning av de statliga stimulansmedlen som tilldelats kommunerna med syfte att utveckla äldreomsorgens innehåll och kvalitet. Prioriterade områden har utgjorts av rehabilitering, kost och nutrition, demensvård, läkemedelsgenomgångar, socialt innehåll, förstärkt läkartillgång, förebyggande hembesök samt individbaserad statistik och öppna jämförelser. Årets enkät utgörs av en ekonomisk redovisning för kvarvarande medel som fanns tillgängliga att disponera för året 2012 samt en redogörelse för samlade erfarenheter av att arbeta med stimulansmedel från vart och ett av de prioriterade områdena under åren Se bilaga. På Socialstyrelsens begäran har det även i redovisningen kompletterats med information som till exempel instruktioner, rapporter, manualer, lathundar vilka kan hänföras till arbetet inom varje område med stimulansmedlen. För ytterligare läsning, se ( ). Totalt har äldreomsorgsnämnden tilldelats kronor under åren för olika projekt. Enligt Socialstyrelsen har kronor av dessa förbrukats under åren vilket motsvarar 81,3 procent av det totalt utbetalda beloppet. Förvaltningen redovisar förbrukade medel med kronor för år 2012 inom områdena läkemedelsgenomgångar, demens, sociala innehållet och kost och nutrition. Kvarvarande belopp att återbetala är enligt Socialstyrelsens uppgifter kronor. Enligt förvaltningens ekonomiska beräkningar ska beloppet utgöras av kronor. Förvaltningen har uppmärksammat att det totala beloppet som utnyttjats för år 2010, kronor, saknas i Socialstyrelsens ekonomiska POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB aldreomsorg@huddinge.se

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (7) sammanställning för Huddinge kommun vilket kan förklara den uppkomna differensen i uppgifter om återbetalning. Förbrukade medel som förvaltningen redovisat för år 2010 är kost och nutrition kronor samt för förebyggande hembesök kronor. På inrådan av Socialstyrelsen har förvaltningen kontaktat SCB och begärt komplettering av totalt förbrukade medel med kronor. Beskrivning av ärendet Socialstyrelsen har genom åren begärt en årlig uppföljning av de statliga stimulansmedlen som tilldelats kommunerna med syfte att utveckla äldreomsorgens innehåll och kvalitet. Totalt har äldreomsorgsnämnden tilldelats kronor under åren för olika projekt. Enligt Socialstyrelsen har kronor av dessa förbrukats under åren vilket motsvarar 81,3 procent av det totalt utbetalda beloppet. Kvarvarande belopp att återbetala är enligt Socialstyrelsens uppgifter kronor. Enligt förvaltningens ekonomiska beräkningar ska beloppet utgöras av kronor. Förvaltningen har uppmärksammat att det totala beloppet som utnyttjats för år 2010, kronor, saknas i Socialstyrelsens ekonomiska sammanställning för Huddinge kommun vilket kan förklara den uppkomna differensen i uppgifter om kostnad för återbetalning. Förbrukade medel som förvaltningen redovisat det omnämnda året är kost och nutrition kronor samt för förebyggande hembesök kronor. På inrådan av Socialstyrelsen har förvaltningen kontaktat SCB och begärt komplettering av totalt förbrukade medel med kronor. Totalt använde förvaltningen kronor av beviljade stimulansmedel under året 2012 med fördelningen läkemedelsgenomgångar kronor, demensvård kronor, sociala innehållet kronor och kost och nutrition kronor. Kostnaderna har i huvudsak utgjorts av löner för projektledare inom projekten samt konsultkostnader till Apoteket Farmaci för apotekare/farmaceuter i projekt för läkemedelsgenomgångar. Förutom den ekonomiska redovisningen för kvarvarande medel tillgängliga att disponera under året 2012 utgörs uppföljningen av en redogörelse med samlade erfarenheter i arbetet från vart och ett av de prioriterade områdena under åren På Socialstyrelsens begäran har denna även kompletterats med information som till exempel instruktioner, rapporter, manualer, lathundar vilka kan hänföras till arbetet inom varje område. För ytterligare läsning, se ( ).

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (7) Avslutade projekt finansierade av stimulansmedel Kost och nutrition Ett antal mindre pågående projekt redovisades till nämnd för året 2011 vilka pågick inom området kost och nutrition. Dessa bestod av kostombudsutbildningar, implementering av riktlinjer, BMI (Body Mass Index)-sammanställningar och utbildning för sjuksköterskor. Ett kontinuerligt arbete pågår på området genom att i nämnden politiskt tagna Riktlinjer för mat och måltider följs. Enhetschefer i verksamheterna ansvarar för att dessa är väl kända och möjliggör att de följs. Uppföljningen sker enligt framtagna Riktlinjer för mat och måltider samt Rutiner för nutritionsomhändertagande, genom journalgranskningar och insamling av BMI-statistik. På intranätet finns instruktioner och kunskapsunderlag i vilka det framgår att alla äldre som bor på särskilt boende ska erbjudas vägning minst var tredje månad. Då bör BMI kontrolleras, eventuell viktförlust beräknas och frågor om ätsvårigheter ställas. Vid riskbedömning för undernäring inom äldreomsorgen används Mini Nutritional Assessment (MNA). Det ska alltid finnas ett aktuellt MNA för samtliga boende inom äldreomsorgen som uppdateras vid behov och minst en gång per år för varje individ. Resultatet av MNA dokumenteras i Procapita HSL samt genom registrering i Senior Alert. Projekt Fokus Matglädje avslutades under 2012, projektet i vår förvaltning var en del av en större landsomfattande satsning där Jordbruksverket ingick som medfinansiär. Fokus Matglädje bestod av tre olika steg vart och ett med målet att stärka samarbetet och utveckla ny kompetens inom kommunernas offentliga måltidsverksamhet. Steg ett var möte med representanter för kommunens ledning och nämnd, steg två var utbildning och steg tre innefattade utvärdering och fortsatt förändringsarbete. Det övergripande syftet var att alla som äter i den offentliga verksamheten erbjuds måltider som är goda, hälsosamma och lagade från grunden i nära anslutning till serveringen. Att även personal som lagar mat inom offentliga förvaltningar har kunskaper att planera, tillaga och servera god, hälsosam och attraktiv mat som gärna är lagade med råvaror som är närproducerade eller hållbart producerade. Att deltagande kommuner och stadsdelar i projektet påbörjade ett långsiktigt förändringsarbete avseende måltidsverksamheten med formulerade mål och avsatta resurser. Målsättningarna med projektet var att inspirera förvaltningens kockar och matlagare att i möjligaste mån laga mat från grunden och att implementera ett miljövänligt och säsongsanpassat tänkande kring menyplanering. Under 2011 bildades en arbetsgrupp med representanter från social- och äldreomsorgsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, kommunstyrelsens förvaltning samt miljö- och

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (7) samhällsbyggnadsförvaltningen, som tog fram ett förslag på kommunövergripande kostpolicy. Denna skickade till kommunstyrelsens förvaltning där den i dagsläget ligger i väntan på ett remissförfarande. Förvaltningens gemensamma meny har reviderats utifrån det nya kunskapsläget och kommer fortsättningsvis att revideras löpande. Demensvård I Projekt Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom projektanställdes en projektledare med uppgift att implementera riktlinjerna, upprätta en plan för fortsatt utvecklingsarbete på området samt vara ett stöd för verksamheten. Projektet startade och avslutades Målsättningen var att öka kvaliteten i omvårdnaden och stärka livskvaliteten för kunder, boende och deras anhöriga. Personalens kompetens på området skulle stärkas. Under projektet har 19 av 21 enheter erhållit en övergripande presentation av de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Tillsammans har 299 medarbetare och enhetschefer deltagit. Enheterna fortsätter att utveckla arbetet i specifika områden med nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom som utgångspunkt. En fördjupad utbildningsinsats utfördes i form av en webbaserad utbildning, Demens ABC, med ett efterföljande kunskapstest. Tillsammans med projektledaren genomgick 57 medarbetare utbildningen. Deltagande verksamheter var de som bedriver dagvård, korttids- och växelvård, gruppboende för personer med demenssjukdom samt ett hemtjänstområde. Utöver det har enheterna fram till den 31 december 2012 själva utbildat 112 medarbetare med stöd av den webbaserade utbildningen. Med start i mars 2011 har projektledaren och projektgruppen i projekt Kvalitet i demensvården under ett års tid förberett, genomfört och utvärderat kollegial granskning på fyra särskilda boenden för personer med demenssjukdom. Det främsta målet för projektet var att prova en modell för utvärdering som samtidigt innebär ett lärande för de involverade. Utvärderingen visar att kollegial granskning kan fungera bra som utvärderingsmetod och med fördel kan användas som kompetensutveckling för personalen. Projektets förlopp, resultat och analysen av arbetet finns beskrivet i slutrapporten. Rapporten avslutas med de slutsatser och rekommendationer som projektarbetet lett fram till. Både projektgrupp och enhetschefer var positiva till att använda kollegial granskning som verktyg. Projektet föreslår att kollegiala granskningar ska användas i alla äldreomsorgens verksamheter utifrån den i projektet framtagna handledningen som en återkommande metod i

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (7) kvalitetsutvecklingsarbetet. Projektet föreslår en uppföljning och utvärdering efter projekttidens slut. Läkemedelsgenomgångar Projektet Kvalitetssäkring av hela läkemedelskedjan har pågått inom särskilda boenden med målet att genom ett behovsanpassat lärande i vardagen arbeta för en långsiktig förändring. Utbildningar och insatser för en förbättrad läkemedelshantering har under åren pågått vid följande äldreboenden: Björkbacken, Björnkulla, Lindåsen, Serenaden, Rosendalsgården, Segeltorp, Sjödalen, Solhöjden, Stortorp, Stuvstagården och Tallgården. Projektet har initierats av den medicinskt ansvarig sjuksköterskan, arbetet med kvalitetssäkring av läkemedelskedjan påbörjades redan Under har kunskaper om läkemedelshantering hos vårdpersonalen fördjupats och arbetsmetoderna i hela läkemedelskedjan belysts. Sjuksköterskor har också utbildats i aktuella riktlinjer gällande medicinering av äldre. Som resurs har funnits apotekare/farmaceuter från Apoteket Farmaci vilka som med sin specialistkompetens inom läkemedelshantering, läkemedelsgenomgångar och läkemedelsutbildning ingått i arbetslaget för att identifiera utvecklingsområden och bidra med sin kunskap på området. Farmaceuterna har bistått och initierat rutinförbättringar och fungerat som stöd och diskussionspartner. Enligt medicinskt ansvarig sjuksköterska har antalet inrapporterade avvikelser kommit att minska betydligt sedan föregående år. Detta som ett troligt resultat av projektets genomgång av lokala rutiner och förbättringar av dessa. Lokalt arbete för väl fungerande rutiner fortgår inom verksamheterna. Efter nu avslutad insats och ytterligare ett halvår senare gör medicinskt ansvarig sjuksköterska en uppföljning för att undersöka varaktigheten i beteendeförändringar och att överenskomna åtgärder har vidtagits. Pågående projekt finansierade av stimulansmedel Två av projekten är pågående i verksamheten fram till februari 2013 men redovisas på initiativ från Socialstyrelsen som avslutade 31 januari. Detta för att minimera risken att de inte blir slutredovisade till Socialstyrelsen. Sociala innehållet SAMVARO Äldreomsorgsnämnden fick i uppdrag av kommunfullmäktige att utveckla, planera och genomföra ett brett och anpassat utbud av aktiviteter, skapa mötesplatser och verka för fler besökare i den öppna verksamheten. Projektledare för projekt SAMVARO tillsattes under tiden februari 2011 till

8 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (7) februari Genom fokusgrupper och enkäter till seniorer har det möjliggjorts en kartläggning av seniorernas önskemål beträffande socialt innehåll i vardagen. Syftet med projektet har varit att uppmuntra seniorer till ett aktivt och hälsosamt liv, bidra till att bryta ensamhet och skapa en meningsfull tillvaro. En satsning gjordes i Flemingsbergs seniorcentrum hösten 2012 för att nå utlandsfödda seniorer. Projektledaren har utvecklat samarbetsformer och breddat utbudet av utbildning genom föreläsningar och aktiviteter tillsammans med social- och äldreomsorgsförvaltningens verksamheter, kultur- och fritidsförvaltningen, pensionärsföreningar, församlingar, frivilligorganisationer och näringslivet i Huddinge kommun. Projektledaren har även utvecklat rekryteringen av volontärer för seniorer i särskilda boenden och ordinärt boende. Till det har ett nära samarbete funnits med förvaltningens kommunikationsenhet för att möjliggöra informationsinsatserna om mötesplatser, aktiviteter och evenemang. Projektet övergår till en permanent verksamhet i februari 2013, projektledarens titel blir frivilligsamordnare inom äldreomsorgen i Huddinge kommun. Måltidsmiljö I Projekt Kartläggning av måltidsmiljö i särskilt boende har det under hösten 2012 genomförts två strukturerade måltidsobservationer på varje avdelning på nio enheter inom särskilt boende i äldreomsorgen. Totalt har 68 observationer genomförts och det är i huvudsak lunchmåltider som har observerats, men även en del middagar. Alla enhetschefer har fått muntlig och skriftlig återkoppling efter att samtliga observationer på deras respektive enheter har varit genomförda. Riktlinjer för omsorgsmåltid, före detta pedagogisk måltid, och en rutin för god måltidsmiljö med förslag på åtgärder har tagits fram. I uppdraget ingick även att ta fram riktlinjer för personalmåltider inom särskilt boende. Det gällde såväl personallunch, -fika, omsorgsmåltid samt priser vid beställning av fika, smörgåsar eller hela måltider från köken till exempelvis möten på enheten. På många avdelningar är det en god måltidsmiljö men det finns alltid något som kan förbättra. De huvudteman som berörs i projektets slutrapport är rummet och den fysiska miljön, maten, personalrelaterade frågor och kommunikationen mellan avdelning och kök. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att regeringens satsning med stimulansmedel för äldreomsorgen har varit värdefull genom att den bidragit till möjlighet att under längre tid fördjupa och utveckla arbetet i pågående projekt. Därmed har förutsättningar för bestående gott resultat möjliggjorts med medarbetares ökade kompetens och nya arbetsmetoder som kunnat utvecklas och införlivats i verksamheten.

9 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (7) Britt-Marie Karlén Förvaltningschef Kerstin Segerberg Utvecklingsledare Bilagor Ekonomisk redovisning av stimulansmedel

10 Ekonomisk redovisning av stimulansmedel Redovisningen har gjorts i ett webbformulär. Detta är en kopia. 1

11 Orsaker till hög kostnad för individbaserad statistik och öppna jämförelser. Beskriv vilka kostnader ni haft för att genomföra den individbaserade statistiken: Under den period som förvaltningen använde stimulansmedel för detta område så pågick två projekt, Resident Assessment Instrument (RAI) och Mobipen. För projektet RAI bestod kostnaderna i huvudsak av personalkostnader, utbildningsinsatser, studiebesök, utvärdering, hyra av handdatorer, programvara och licenskostnader. Hyra av databas-och klientserver, backupklient samt virusprogram. I projektet Mobipen har stimulansmedlen finansierat projektledare, inköp av pärmar och blanketter speciellt framtagen för elektronisk registrering, utbildningsinsatser för personal och hyra av pennor för elektronisk registrering samt mjukvara för att hantera informationen. Kostnader för Mobipen orsakades framförallt av de stora personalgruppernas behov av utbildning och stöd då flera inte hade tidigare erfarenheter av att hantera information elektroniskt. 2

12 3

13 Antal tillsvidare- och visstidsanställda exkl. timvikarier som den 31 december 2012 helt finansierades av stimulansmedel. Om övriga yrkeskategorier, förklara vilka: Ang. läkemedelsprojektet ingick sex apotekare/farmaceuter (lönekostnad låg i projektets budget) från Apoteket Farmaci i arbetslaget på Huddinge kommuns äldreboenden. En informatör har ingått i projektet Socialt innehåll SAMVARO 4

14 Erfarenheter från pågående och avslutade projekt 1. Hur arbetar ni för att förkorta nattfastan i särskilt boende? Genom i nämnden politiskt tagna Riktlinjer för mat och måltider. Enhetschefer i verksamheterna ansvarar för att riktlinjerna för mat och måltider är väl kända och möjliggör att de följs. 2. Hur arbetar ni för att förkorta nattfastan i ordinärt boende? Genom i nämnden politiskt tagna Riktlinjer för mat och måltider. Enhetschefer i verksamheterna ansvarar för att riktlinjerna för mat och måltider är väl kända och möjliggör att de följs 3. Hur följer ni upp att äldre personer på särskilt boende inte blir undernärda? Uppföljning sker enligt framtagna Riktlinjer för mat och måltider samt Rutiner för nutritionsomhändertagande. På intranätet finns instruktioner och kunskapsunderlag i vilka framgår att alla äldre som bor på särskilt boende ska erbjudas vägning minst var tredje månad. Då bör Body Mass Index (BMI) kontrolleras, eventuell viktförlust beräknas och frågor om ätsvårigheter ställas. Vid riskbedömning för undernäring inom äldreomsorgen används Mini Nutritional Assessment (MNA). Det ska alltid finnas ett aktuellt MNA för samtliga boende inom äldreomsorgen som uppdateras vid behov och minst en gång per år för varje individ. Resultatet av MNA dokumenteras i Procapita HSL samt genom registrering i Senior Alert. 4. Hur följer ni upp att äldre personer i ordinärt boende inte blir undernärda? För ordinärt boende ligger huvudansvaret i frågan hos landstinget. Alla hemtjänstutförare har en skriftlig rutin för att uppmärksamma försämrad aptit och ofrivillig viktnedgång. Hemtjänst kontaktar vårdcentralens sjuksköterska vid behov. 5. Vilka åtgärder vidtar ni för att hantera problematiken kring undernäring? Att tillse så politiskt tagna Riktlinjer för mat och måltider efterlevs. Uppföljningar genom journalgranskningar och insamling av BMI-statistik. Vid problem kan sjuksköterska konsultera dietist, dietistkompetensen finns inom äldreomsorgen. Kostombud finns på alla avdelningar och deras främsta uppgifter är bland annat att vara kunniga i olika kosters betydelse för hälsan och grundläggande näringslära, uppmärksamma individens behov och kunna skilja ut de personer som behöver särskilt stöd, vara sjuksköterskans samarbetspartner i matfrågor, delta i utbildningar och träffar, värna om en lugn och trevlig måltidsmiljö, vara observant på att rätt konsistens ges till varje matgäst. 6. Hur arbetar ni med att utveckla måltidsmiljön? 5

15 Projektledaren (dietist) har genomfört kartläggningar av måltidsmiljön i flertalet matsalar det vill säga 41 stycken utav 48 på särskilt boende (exklusive servicehus). Det har gjorts genom strukturerade måltidsobservationer, vid två tillfällen per matsal, resultaten har sammanställts och presenterats för respektive enhetschef. Sektionschef och verksamhetschef har också tagit del av resultat och slutligen kommer en slutrapport till äldreomsorgsnämnden att sammanställas. Enhetscheferna på boendena har ansvaret för att arbeta vidare med behov av förändringsarbete som framkommit genom projektet. 7. Om ni arbetat inom kost- och nutritionsområdet med stöd av stimulansmedlen även före 2012, har ni i så fall förändrat något i ert arbete över åren? Arbetet inom området har blivit mer strukturerat genom t ex utveckling av kostombudsverksamhet, utbildningar för sjuksköterskor och rutinmässiga uppföljningar. Projektet Matglädje har resulterat i att de boende erbjuds två rätter att välja mellan. Detta gäller lunchmåltid, måndag till fredag, ej specialkoster. I projektet Måltidsmiljö har det beslutats att återinföra möjligheten för omsorgspersonal att äta tillsamman med de boende. Detta ska syfta till lugnare måltider och bättre matintag. Generellt anses kompetensen inom nutritionsområdet höjts hos omsorgspersonal och sjuksköterskor genom utbildningsinsatser. 8. Övriga kommentarer Förutom nedanstående länkar mailas enl socialstyrelsens instruktion övriga bilagor som inte finns tillgängliga som externa länkar. Efter redovisning till nämnd av slutrapport för Projekt Kartläggning av måltidsmiljö på särskilt boende avser förvaltningen delge handlingen till Socialstyrelsen. Länkar inom området kost och nutrition 6

16 7

17 Erfarenheter från pågående och avslutade projekt 1. Vilka yrkesgrupper ingår i ert/era demensteam? Har teamens sammansättning förändrats över tid? Vi har inget demensteam i Huddinge kommun, det finns tillgång till Silviasystrar och Silviasjuksköterska som arbetar i verksamheten 2. Vilka yrkesgrupper får handledning i demensvård? Har inte varit aktuellt inom projekten. 3. Om ni arbetat inom demensvårdsområdet med stöd av stimulansmedlen även före 2012, har ni i så fall förändrat något i ert arbete över åren? Kompetensen har förstärkts och enhetschefer tillsammans med omvårdnadspersonal arbetar för att identifiera vilka områden som kan utvecklas utifrån nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. En ökad användning av webbaserade utbildningar för kompetensutveckling, vilket är ett mer lättillgängligt sätt att inhämta kunskap. Enhetscheferna får på så sätt ytterligare ett verktyg för kvalitetshöjande av kompetensen hos medarbetare och därmed kvalitetssäkring av vården och omsorgen. En arbetsmetod har utvecklats för kollegial granskning för att skapa ett lärande i verksamheterna samt följa upp valda områden i nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 4. Övriga kommentarer Förvaltningen utreder behovet av och förutsättningar för att skapa ett profilboende för personer med utåtagerande beteende, BPSD. Förutom nedanstående länkar mailas enl socialstyrelsens instruktion övriga bilagor som inte finns tillgängliga som externa länkar. Efter redovisning till nämnd av slutrapport Projekt Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom avser förvaltningen delge handlingen till Socialstyrelsen. 8

18 Länkar inom området demensvård Ej aktuellt. Erfarenheter från pågående och avslutade projekt 1. Vilka kriterier har ni för att initiera läkemedelsgenomgångar? Alla äldre på säbo ska ha en läkemedelsgenomgång vid inflyttning, därefter minst en gång om året eller om hälsotillståndet förändras. 2. Vilka yrkesgrupper ingår vanligtvis när ni genomför läkemedelsgenomgångar på SÄBO? Har sammansättningen förändrats över tid? 9

19 Läkare och sjuksköterska ingår, det är önskvärt att även kontaktperson, den äldre själv och i förekommande fall även närstående. Det blir allt vanligare att omsorgspersonalen blir involverade, framförallt vid symtomskattningar. 3. Om ni arbetat inom detta område med stöd av stimulansmedlen även före 2011, har ni i så fall förändrat något i ert arbete över åren? Utbildningar inom läkemedelsområdet började redan 2009, sedan dess har arbetet kommit att omfatta kvalitetssäkring även av läkemedelshanteringen. 4. Övriga kommentarer Se slutrapport! Erfarenheter från pågående och avslutade projekt, ordinärt boende 10

20 Länkar inom området läkemedelsgenomgångar Ej aktuellt. 11

21 Erfarenheter från pågående och avslutade projekt 1. Hur har ni arbetat för att utveckla det sociala innehållet för dem som bor i ordinärt boende? Genom ett utökat samarbete under 2012 med Kultursekreterare inom Kulturförvaltningen, Bibliotek, Församlingar, Seniorcentrum, Jobbforum kompassen och frivilligorganisationer. Erbjudande om fler aktiviteter och evenemang, informationskanaler har utvecklats. Utöver det har volontärer rekryterats. 2. Hur har ni arbetat för att utveckla det sociala innehållet för dem som bor i särskilt boende? Projektledaren har varit en fortsatt resurs för enhetschefer och personal. Utökning av samarbetet med några särskilda boende genom deltagande av projektledare på husmöten tillsammans med gäster/boende och personal. Utöver det har volontärer rekryterats. 3. Vad har ni gjort för att skapa mer stimulerande miljöer i eller i närheten av era särskilda boenden? Genom olika möten med projektledare, chefer och personal har projektet erbjudit inspiration och tips gällande utemiljöer. Projektet har mer inriktat sig på att nå gårdsföreningar och andra frivilliga organisationer som fått bärande tips om egna aktiviteter och ute miljöer. 4. Hur har stimulansmedlen påverkat samarbetet med frivillig- och intresseorganisationer som ordnar verksamhet för pensionärer? Stimulansmedlen har möjliggjort ett fördjupat samarbete kring olika aktiviteter och evenemang i frivillig- och intresseorganisationernas lokaler. Projektledaren informerar och delar ut broschyrer som finns från frivillig- och intresseorganisationerna, församlingar och kommunernas egna verksamheter vid sina aktiviteter och evenemang. 5. Vilka metoder har ni använt för att kartlägga äldres önskemål vad gäller socialt innehåll i vardagen? Genom fokusgrupper och enkäter till seniorerna. Förvaltningen utför årlig enkätundersökning riktad till seniorcentrumens besökare. Utvecklat arbetssätt finns etablerat mellan projektledare, äldreomsorgens verksamheter och kulturförvaltningen. 6. Besvaras om ni haft/har projekt som i första hand vänder sig till personer med utländsk bakgrund. Vilken målgrupp och inriktning har det varit på dessa projekt? En satsning gjordes i Flemingsbergs seniorcentrum hösten 2012 med att nå utlandsfödda seniorer. Inriktningen för de arabisktalande seniorerna är svensk undervisning och vid olika föreläsningar som projektledaren arrangerat från exempel väntjänst, trygghetsringning, polis (brottsförebyggande arbete) mm finns tillgång till tolk. 7. Besvaras om ni haft/har projekt som i första hand vänder sig till män. Vilken målgrupp och inriktning har det varit på dessa projekt? Nej 8. Besvaras om ni haft/har projekt som i första hand vänder sig till kvinnor. Vilken målgrupp och inriktning har det varit på dessa projekt? Nej 12

22 9. Om ni arbetat inom detta område med stöd av stimulansmedlen även före 2012, har ni i så fall förändrat något i ert arbete över åren? Med stöd av stimulansmedel har informationskanaler utnyttjats mer, utbud av aktiviteter och evenemang erbjuds i större omfattning. 10. Övriga kommentarer. Projektet kommer övergå i ordinarie verksamhet och projektledaren funktion blir att vara kulturfrivilligsamordnare för äldreomsorgen. Förutom nedanstående länkar mailas enl socialstyrelsens instruktion övriga bilagor som inte finns tillgängliga som externa länkar. Efter redovisning av Slutrapport för Projekt Social samvaro till nämnd skickas kompletterande handling till Socialstyrelsen. 13

23 Samordning/Samarbete mellan kommun, landsting och andra intressenter 1. Har förutsättningarna för samverkan/samarbete mellan kommun och landsting förbättrats med stöd av stimulansmedlen? Om så, hur? Förekomsten av samverkan mellan huvudmännen relaterat till stimulansmedel har varit av mindre omfattning så det är svårt att dra några välgrundade slutsatser. Framgångar i sammanhanget har trots det varit satsningen på Äldreteam, läkemedelsprojekt och anhörigstöd. 2. Har det funnits problem med att genomföra projekten i samverkan mellan huvudmännen? Om så, vilka? I samarbetet kring anhörigstöd framstod ansvarsfrågan och vem som ska stå för kostnader som ett hinder. Redovisa samtliga avslutade projekt Redovisning av samlade erfarenheter under åren av arbetet med stimulansmedel inom respektive insatsområde 1. Vad är det för huvudsakliga aktiviteter/verksamheter som stimulansmedlen bidragit till att ni har kunnat genomföra inom rehabiliteringsområdet i kommunen/landstinget? Under Projekt Ergonomia utfördes utbildningsinsatser till vårdpersonal i ett rehabiliterande arbetssätt. 2. Vilka är de viktigaste resultaten av det arbete ni har bedrivit med stöd av stimulansmedel inom rehabiliteringsområdet? (Kan t.ex. vara resultat för de äldre/personer ur målgruppen, för personalen, för kommunen/landstinget som organisation, etc. Men det kan också handla om resultat i form av nya arbetsformer, utbildningar, metoder, utvecklad samverkan, mm.). Utveckla gärna era resonemang utförligt. Vardagen underlättades för kunder och brukare och medarbetarna lärde sig hur de kunde stimulera den äldre till att vara aktiv i olika förflyttningssituationer och aktiviteter i det dagliga livet (ADL). De fick också utökad kunskap om vikten av tillräckligt utrymme vid förflyttningssituationer, olika sätt att underlätta för kunden eller brukaren att vara aktiv vid förflyttning, behov av tydliga instruktioner, belysningens betydelse, underlag och hjälpmedel. I och med ovanstående minskade arbetstyngden och medarbetarna upplevde sig ha fått utökade kunskaper på området. Ergonomiaombud infördes på 14

24 enheterna med uppgift att vara behjälpliga vid förflyttningssituationer och fungera som länk mellan kollegor och rehabpersonal. 3. Uppskattar ni att framgångsrika aktiviteter/verksamheter som har bedrivits med stöd av stimulansmedel inom rehabiliteringsområdet kommer leva vidare när stimulansmedlen har upphört? Om ja, i vilken omfattning och på vilket sätt? Utveckla gärna era resonemang utförligt. Ja. Efter det att projektmedlen förbrukades möjliggjorde en annan finansiering en fortsättning av projektet. 4. Bedömer ni att det arbete ni har bedrivit med stöd av stimulansmedel inom rehabiliteringsområdet har höjt kvaliteten i vården och omsorgen om äldre i kommunen/landstinget? Om ja, på vilket sätt har kvaliteten höjts? Utveckla gärna era resonemang utförligt. Ja. Kunskapen till medarbetarna inom belastningsergonomi gav ökade förutsättningar för en friskare personal med mindre sjukskrivningar vilket i förlängningen kunde antas gynna kunder genom bättre personalkontinuitet. 1. Vad är det för huvudsakliga aktiviteter/verksamheter som stimulansmedlen bidragit till att ni har kunnat genomföra inom kost och nutritionsområdet i kommunen/landstinget? Generellt över tid utbildning med ökad kompetens som följd för olika yrkeskategorier, framtagning av styrdokument, tillgång till kostekonom och dietistkompetens i strategiskt och kliniskt arbete 2. Vilka är de viktigaste resultaten av det arbete ni har bedrivit med stöd av stimulansmedel inom kost och nutritionsområdet? (Kan t.ex. vara resultat för de äldre/personer ur målgruppen, för personalen, för kommunen/landstinget som organisation, etc. Men det kan också handla om resultat i form av nya arbetsformer, utbildningar, metoder, utvecklad samverkan, mm.). Utveckla gärna era resonemang utförligt. Ökad användning av riskbedömningsinstrument MNA, tydliggörande av enhetligt arbetssätt genom riktlinjer, utveckling av journalföring, ökad tillgänglighet av information om arbetsrutiner, metoder mm genom publicering på intranät, en förstärkning med dietistkompetens i teamet kring den äldre 15

25 3. Uppskattar ni att framgångsrika aktiviteter/verksamheter som har bedrivits med stöd av stimulansmedel inom kost och nutritionsområdet kommer leva vidare när stimulansmedlen har upphört? Om ja, i vilken omfattning och på vilket sätt? Utveckla gärna era resonemang utförligt. Ja. Kostombudverksamhet är etablerad, riktlinjer och rutiner är implementerade, riskbedömningar för undernäring görs på alla boenden. 4. Bedömer ni att det arbete ni har bedrivit med stöd av stimulansmedel inom kost och nutritionsområdet har höjt kvaliteten i vården och omsorgen om äldre i kommunen/landstinget? Om ja, på vilket sätt har kvaliteten höjts? Utveckla gärna era resonemang utförligt. Ja. Genom utbildning, preciserad ansvarsfördelning i Riktlinjer för mat och måltider. Måltidsmiljön har kartlagts och utvecklingsområden har identifierats för fortsatt förbättringsarbete. Genom BMIsammanställningar konstateras en minskning av underviktiga äldre på säbo. 1. Vad är det för huvudsakliga aktiviteter/verksamheter som stimulansmedlen bidragit till att ni har kunnat genomföra inom demensvårdsområdet i kommunen/landstinget? Genom Projekt Kvalitet i demensvården har utveckling av ny arbetsmetod för utvärdering av verksamhetens arbete och ett samtidigt lärande för medarbetarna. Under Projekt Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom har kunskap på området tillförts medarbetarna 2. Vilka är de viktigaste resultaten av det arbete ni har bedrivit med stöd av stimulansmedel inom demensvårdsområdet? (Kan t.ex. vara resultat för de äldre/personer ur målgruppen, för personalen, för kommunen/landstinget som organisation, etc. Men det kan också handla om resultat i form av nya arbetsformer, utbildningar, metoder, utvecklad samverkan, mm.). Utveckla gärna era resonemang utförligt. En kunskapsutveckling hos personalen och i organisationen vilket bidrar till en ökad kvalitet i omvårdnaden och stärker livskvalitén hos kunder/boende och deras anhöriga. 3. Uppskattar ni att framgångsrika aktiviteter/verksamheter som har bedrivits med stöd av stimulansmedel inom demensvårdsområdet kommer leva vidare när stimulansmedlen har upphört? Om ja, i vilken omfattning och på vilket sätt? Utveckla gärna era resonemang utförligt 16

26 Ja, arbetsmaterial för kollegial granskning har utarbetats för att användas utav verksamheterna. Vad det gäller det fortsatta arbetet med nationella riktlinjerna kommer varje berörd enhet att fortsätta utveckla specifika områden från riktlinjerna. Detta sker genom arbetsplatsträffar, planeringsdagar och gruppmöten. Enhetschefen har huvudansvaret för fortsatt utveckling av arbetet. 4. Bedömer ni att det arbete ni har bedrivit med stöd av stimulansmedel inom demensvårdsområdet har höjt kvaliteten i vården och omsorgen om äldre i kommunen/landstinget? Om ja, på vilket sätt har kvaliteten höjts? Utveckla gärna era resonemang utförligt. Ja. För att kunna mäta en tillförlitlig effekt av insatserna på områdena finns behov av fortsatt uppföljning i verksamheterna. 1. Vad är det för huvudsakliga aktiviteter/verksamheter som stimulansmedlen bidragit till att ni har kunnat genomföra inom läkemedelsområdet i kommunen/landstinget? Se slutrapport Projekt Läkemedelsgenomgångar 2. Vilka är de viktigaste resultaten av det arbete ni har bedrivit med stöd av stimulansmedel inom läkemedelsområdet? (Kan t.ex. vara resultat för de äldre/personer ur målgruppen, för personalen, för kommunen/landstinget som organisation, etc. Men det kan också handla om resultat i form av nya arbetsformer, utbildningar, metoder, utvecklad samverkan, mm.). Utveckla gärna era resonemang utförligt Yttersta syftet är att säkra den äldres läkemedelsanvändning. Antalet inrapporterade avvikelser inom läkemedelshantering har minskat betydligt sedan föregående år. Under 2012 har 630 läkemedelsavvikelser redovisats vilket ska jämföras med 2011 då 827 läkemedelsavvikelser redovisades. Detta är troligen ett resultat av läkemedelsprojektets genomgång av lokala rutiner och förbättringar av dessa. För övrigt se slutrapport Läkemedelsgenomgångar. 3. Uppskattar ni att framgångsrika aktiviteter/verksamheter som har bedrivits med stöd av stimulansmedel inom läkemedelsområdet kommer leva vidare när stimulansmedlen har upphört? Om ja, i vilken omfattning och på vilket sätt? Utveckla gärna era resonemang utförligt Ja. Läkemedelsprojektet har bidragit till en gemensam plattform förkunskap och förståelse på området för personalen. Det är nödvändigt att regelbunden utveckling och utvärdering av arbetssätt fortsätter. Lokalt arbete för väl fungerande rutiner pågår inom verksamheten 17

27 4. Bedömer ni att det arbete ni har bedrivit med stöd av stimulansmedel inom läkemedelsområdet har höjt kvaliteten i vården och omsorgen om äldre i kommunen/landstinget? Om ja, på vilket sätt har kvaliteten höjts? Utveckla gärna era resonemang utförligt. Ja. Framförallt har medvetenheten hos vårdpersonalen ökat om vikten av rätt läkemedelshantering. 5. Regeringens målsättning med stimulansmedlen inom detta område har varit att öka antalet läkemedelsgenomgångar samt att förbättra läkemedelsanvändningen. Beskriv om, och i så fall på vilket sätt, resultaten av era stimulansmedelsfinansierade insatser kan anses ha bidragit till dessa mål. Se slutrapport Läkemedelsgenomgångar. 1. Vad är det för huvudsakliga aktiviteter/verksamheter som stimulansmedlen bidragit till att ni har kunnat genomföra vad avser det sociala innehållet i vården och omsorgen om äldre i kommunen/landstinget? Genom Projekt Social samvaro har samarbetet utökats med bland annat de olika verksamheterna inom äldreomsorgen, kulturförvaltningen, frivilligorganisationer, församlingar, Jobbforum kompassen. Utbudet av aktiviteter och evenemang har utökats till målgruppen seniorer. Tillsammans med kommunikationsenheten har olika informationskanaler utnyttjats för att nå målgruppen. (se tidigare svar) 2. Vilka är de viktigaste resultaten av det arbete ni har bedrivit med stöd av stimulansmedel vad avser det sociala innehållet i vården och omsorgen om äldre? (Kan t.ex. vara resultat för de äldre/personer ur målgruppen, för personalen, för kommunen/landstinget som organisation, etc. Men det kan också handla om resultat i form av nya arbetsformer, utbildningar, metoder, utvecklad samverkan, mm.). Utveckla gärna era resonemang utförligt. Att vi utvecklat metodiskt arbetssätt för att systematiskt följa upp och utvärdera om vi erbjuder de aktiviteter målgrupperna önskar samt deras synpunkter på innehåll framförallt för de som bor i ordinärt boende men även de i särskilt boende. Vi har särskilt fokus på de äldre som inte är kända för kommunen, genom att samverka och identifiera dessa i samarbete med frivilligorganisationer. 3. Uppskattar ni att framgångsrika aktiviteter/verksamheter som har bedrivits med stöd av stimulansmedel vad avser det sociala innehållet i vården och omsorgen om äldre kommer leva vidare när stimulansmedlen har upphört? Om ja, i vilken omfattning och på vilket sätt? Utveckla gärna era resonemang utförligt 18

28 Ja, genom att nuvarande projekt övergår i ordinarie verksamhet och projektledaren fortsätter sitt arbete i en funktion av kulturfrivilligsamordnare. 4. Bedömer ni att det arbete ni har bedrivit med stöd av stimulansmedel vad avser det sociala innehållet i vården och omsorgen om äldre har höjt kvaliteten i vården och omsorgen om äldre i kommunen/landstinget? Om ja, på vilket sätt har kvaliteten höjts? Utveckla gärna era resonemang utförligt. Projektet Social samvaro har riktat sig främst till seniorer i ordinärt boende och genom att använda olika former av mötesforum har spridning av utbudet i flera led kunnat genomföras. 8. Finns det några viktiga lärdomar ni vill lyfta fram från det arbete ni bedrivit inom området eller har ni några övriga kommentarer? Ja, det tar tid att skapa relationer och bibehålla kontakt med frivilligorganisationer. Att nå den målgrupp som av olika anledningar inte har möjlighet men som önskar att ta del av utbudet som erbjuds är en av dom stora utmaningarna i arbetet. Samt att få information översatt på flera språk så att seniorer känner till det riktade utbudet. En ytterligare lärdom är vikten av att arbeta fram en samsyn i frågor om målgruppens hälsotillstånd och kulturella likheter för en tillåtande mötesplats. Förstärkt läkartillgång Ej aktuellt Förebyggande insatser 1. Vad är det för huvudsakliga aktiviteter/verksamheter som stimulansmedlen bidragit till att ni har kunnat genomföra vad avser förebyggande insatser inom vården och omsorgen om äldre i kommunen/landstinget? 1. Projekt Äldreteam i Huddinge 2. Projekt Ökad kännedom om vad äldreomsorgen erbjuder. 3. Rolig fysisk aktivitet för 65+ och äldre att träna med knopp och kropp med TV-spel. 2. Vilka är de viktigaste resultaten av det arbete ni har bedrivit med stöd av stimulansmedel vad avser förebyggande insatser inom vården och omsorgen om äldre? (Kan t.ex. vara resultat för de äldre/personer ur målgruppen, för personalen, för kommunen/landstinget som organisation, etc. Men det kan också handla om resultat i form av nya arbetsformer, utbildningar, metoder, utvecklad samverkan, mm.). Utveckla gärna era resonemang utförligt. 19

29 1. En fungerande samverkan mellan kommun och landsting med nöjda patienter och medarbetare. 2. Utveckling av informationsutbud - en broschyr på flera språk och publicering på hemsidan - detta som ett led i ett uppsökande arbete. En information bestående av äldreomsorgens utbud av tjänster och service i form av öppen och biståndsbedömd verksamhet. 3. Uppskattar ni att framgångsrika aktiviteter/verksamheter som har bedrivits med stöd av stimulansmedel vad avser förebyggande insatser inom vården och omsorgen om äldre kommer leva vidare när stimulansmedlen har upphört? Om ja, i vilken omfattning och på vilket sätt? Utveckla gärna era resonemang utförligt Ja. 1. En samverkan mellan kommun och Stockholms läns landsting som har avvecklats vid årsskiftet med anledning av beslut hos landstinget 2. Utveckling av informationskanaler och spridning av informationsmaterial sker fortlöpande i samverkan mellan förvaltningens kommunikationsenhet och verksamheter. 4. Bedömer ni att det arbete ni har bedrivit med stöd av stimulansmedel vad avser förebyggande insatser i vården och omsorgen om äldre har höjt kvaliteten i vården och omsorgen om äldre i kommunen/landstinget? Om ja, på vilket sätt har kvaliteten höjts? Utveckla gärna era resonemang utförligt. Ja. 1. Äldreteamet i Huddinge startade 2007 som ett samarbetsprojekt mellan Stockholms läns landsting och Huddinge kommuns äldreomsorg. Äldreteamets uppgift var att ge de mest sjuka äldre i Huddinge kommun vård och omsorg i hemmet i syfte att möjliggöra kvarboende för den som så önskade och möjlighet till hembesök av läkare samt minska antal akutmottagningsbesök. En utvärdering har genomförts och resultatet visade på att Äldreteamet är ett gott exempel på en verksamhet som tillgodosåg de mest sjuka äldres behov av kontinuitet, tillgänglighet och trygghet under dygnets alla timmar. De som har intervjuats var mycket nöjda med vården och omsorgen från Äldreteamet. Personalen uppfattades som kunniga och de hade ett bra bemötande. De mest sjuka äldre kände tillit och var trygga med vården. Kostnaden för teamet var högre än om vården getts av vårdcentralen, men när andra kostnader vägdes in, exempelvis kostnader för slutenvårdsvistelser, så var teamets kostnader lägre. 5. Regeringens målsättning med stimulansmedlen inom detta område har varit att öka antalet förebyggande hembesök samt att samtliga äldre får ett årligen återkommande förebyggande hembesök. Beskriv om, och i så fall på vilket sätt, resultaten av era stimulansmedelsfinansierade insatser kan anses ha bidragit till dessa mål. 20

30 Ej besvarat 21

31 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (10) HANDLÄGGARE Malmsten, Susanne Äldreomsorgsnämnden Susanne.Malmsten@Huddinge.se Äldreomsorgsnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte har verkställts till och med 31 december 2012 Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar del av och godkänner förvaltningens rapport som sin och översänder rapporten till kommunfullmäktige för kännedom. Sammanfattning Sedan den 1 juli 2006 gäller bestämmelserna i socialtjänstlagen, vilka syftar till att stärka rättssäkerheten för enskilda som beviljats bistånd enligt socialtjänstlagens 4 kapitel 1. Äldreomsorgsnämnden lämnar en statistikrapport varje kvartal över hur många gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut till kommunfullmäktige i Huddinge kommun. Denna rapport avser de uppgifter som fanns tillgängliga den 31 december Tabellen visar vilket antal beslut enligt socialtjänstlagens 4 kap 1 som inte verkställts inom tre månader. Andel kvinnor respektive män och antal av dessa personer som tackat nej till erbjudande. Antal beslut Varav kvinnor % andel kvinnor varav män % andel män Antal som tackat nej till erbjudande % 9 45 % 15 Tabellen visar vilken typ av bistånd enligt socialtjänstlagens 4 kap 1 som inte verkställts inom tre månader: Beslut om Antal Särskilt boende 20 POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB aldreomsorg@huddinge.se

32 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (10) Tabellen visar vilket antal beslut som inte är verkställt på nytt inom tre månader efter det att verkställighet avbrutits: Antal Beslut I form av Omfattning 0-0 Tabellen visar antal dagar i genomsnitt, från dagen för respektive beslut: Beslut om Antal dagar i genomsnitt Särskilt boende 186 Beskrivning av ärendet Riksdagen beslutade den 30 maj 2006 om ändringar i socialtjänstlagens 16 kap. 6 a, 6 b och 6 d h, samt 9 kap. 10 kommunallagen vilka syftar till att stärka rättssäkerheten för enskilda som beviljats bistånd enligt socialtjänstlagens 4 kap 1. Bestämmelserna avser bland annat: - Rapporteringsskyldighet när en kommun inte verkställer sitt eget gynnande beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen. - Särskild avgift (sanktionsavgift) när en kommun inte verkställer sitt eget gynnande beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen inom skälig tid. - Utökade möjligheter för kommunala revisorer att granska ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild, när det gäller hur äldreomsorgsnämnden verkställer egna gynnande beslut. Bestämmelserna gäller sedan den 1 juli Hur och vad ska rapporteras till kommunfullmäktige Äldreomsorgsnämnden beslutade den 13 december 2006, 123, att till kommunfullmäktige lämna en statistikrapport över hur många gynnande beslut enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen, (SoL), som inte verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. Statistikrapporten ska även beskriva vilka typer av bistånd dessa beslut gäller, antal beslut som inte verkställs på nytt inom tre månader efter det att verkställighet avbrutits, samt hur lång tid det har gått från dagen för respektive beslut.

33 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (10) Den statistikrapport som äldreomsorgsnämnden lämnar till fullmäktige ska utformas på ett sådant sätt att sekretessbelagda uppgifter om enskilda inte lämnas ut, eller att det går att härleda vilka personer beslutet gäller. Äldreomsorgsnämnden ska inte heller ange skälen till varför de rapporterade besluten inte är verkställda, då det inte är meningen att skapa en diskussion kring enskilda ärenden. Rapporteringen ska göras en gång per kvartal och upprepas till dess att beslutet är verkställt. Givna datum för sammanställande av uppgifter/underlag för kvartalsrapportering är 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december. Definition av begreppet icke verkställda beslut Ett beslut är verkställt när den enskilde tillhandahålls den beviljade insatsen. Begreppet skälig tid Det måste göras en bedömning av omständigheterna i varje enskilt fall. Vid bedömning i det enskilda fallet kan det finnas särskilda omständigheter som kan ligga till grund för nedsättning eller eftergift, till exempel om personen fått ett godtagbart erbjudande om särskilt boende som hon eller han tackat nej till. Att rapporteringsskyldigheten inträder efter tre månader innebär inte att det är denna tid som nämnden skäligen har på sig att verkställa ett beslut. Sanktionsavgift En kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller insatser till någon som har rätt till bistånd enligt socialtjänstlagens 4 kap 1 kan åläggas att betala en avgift. Detsamma gäller om kommunen inte inom skälig tid på nytt tillhandhåller biståndet efter det att verkställigheten avbrutits. Sanktionsavgiften tillfaller staten. Förvaltningsrätten kommer när man fastställer sanktionsavgiften att särskilt ta hänsyn till hur lång tid dröjsmålet har pågått och hur allvarligt det i övrigt anses vara. Domstolens arbete med att beräkna storleken på avgiften underlättas om Socialstyrelsen till grund för sitt yrkande gör en uppskattning av den besparing som kommunen per månad antas ha gjort genom att inte verkställa ett beslut. Det lägsta beloppet för en sanktionsavgift är tio tusen kronor och det högsta är en miljon kronor. Avgift får endast dömas om Socialstyrelsens ansökan har delgetts kommunen inom två år från tidpunkt för det gynnande beslutet om bistånd eller inom två år från det att verkställighet av det gynnande beslutet har avbrutits.