Uppföljning av stöd i ordinärt boende personlig assistans LSS

Transkript

1 SN-2013/ (6) HANDLÄGGARE Natalie Vaneker natalie.vaneker@huddinge.se Socialnämnden Uppföljning av stöd i ordinärt boende personlig assistans LSS Förslag till beslut Socialnämnden tar del av förvaltningens rapport. Sammanfattning Uppföljning av stöd i ordinärt boende personlig assistans har skett under Syftet med uppföljningarna är att säkerställa att funktionshindrade i Huddinge kommun får stöd och service med goda levnadsvillkor. Den sammantagna bedömningen utifrån de genomförda uppföljningarna visar att det inom flera områden finns rutiner och fungerande arbetssätt men att det också finns brister, främst inom den sociala dokumentationen. Samtliga enheter har arbetat fram en handlingsplan där åtgärder kommer att vidtas. Socialnämnden antog under 2012 en uppföljningsplan där det anges att uppföljning ska ske vart tredje år. Beskrivning av ärendet Under 2013 gjordes uppföljningar på samtliga fyra enheter inom stöd i ordinärt boende, personlig assistans LSS. Uppföljningen gjordes utifrån gällande lagstiftning, förordningar, föreskrifter, allmänna råd och policys. Syftet med uppföljningarna är att säkerställa att personer med funktionshinder i Huddinge kommun får stöd, service och en omsorg av god kvalitet. Verksamheten Sammantaget har enheterna inom stöd i ordinärt boende, personlig assistans 46 brukare. Av dessa 46 brukare har åtta assistans enligt LSS (beslut från kommunens biståndskansli) och 38 brukare har assistans enligt socialförsäkringsbalken. Brukaren har vid svåra funktionshinder personlig hjälp för de grundläggande behoven i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka (beslut från försäkringskassan). Varierande antal personliga assistenter är knutna till respektive brukare, ett genomsnitt är cirka fyra schemaknutna personliga assistenter per brukare. Det är brukaren som väljer assistent. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB social@huddinge.se

2 SN-2013/ (6) Datorer finns inte installerade i brukarens bostad. Med anledning av detta sammanfattas månadsrapporter gällande varje enskild brukare och lämnas till enhetschef, som för in anteckningar i verksamhetssystemet Procapita. Stöd i ordinärt boende präglas av kontinuitet. Personalgrupperna är små och rutiner är upparbetade för brukarna. Brukaren får muntlig och skriftlig information om insatser av enhetschef, personliga assistenter och biståndsenheten. Utifrån alla brukares behov skräddarsys assistans utifrån önskemål och intressen. Personal berättar att verksamheten samverkar bland annat med dagliga verksamheter, afasiförening, hjärnskadecenter, specialpedagoger, arbetsterapeuter, Ersta rehabilitering, logopeder, distriktsköterskor och PUFFA (Prova på olika träningsformer, Utveckla dina förmågor, Förbättra dina funktioner, Förändra dem mot ett ökat välbefinnande, Använda dessa i din vardag). Hantering av egna medel Egna medel används när brukaren är med. För personliga assistenters omkostnadsersättning i samband med olika uppdrag med brukare redovisas dessa mot kvitto. Brukare får aldrig någon merkostnad för personliga assistenter. Rutinerna är välfungerande. Riktlinjer gällande mat Måltiderna styr brukaren själv över; allt ifrån vad som ska handlas, när brukaren vill äta och hur maten ska tillagas. Inom alla områden är brukaren med och påverkar. Inom verksamheten har alla personliga assistenter genomgått e-baserad hygienutbildning. Egenkontroll av basala hygienrutiner ansvarar enhetschef för. Rutinerna är välfungerande. Närstående eller företrädare Om brukaren medger medverkan erbjuds anhöriga och gode män möjlighet till delaktighet. Ledning och personal Enhetschefer har relevant utbildning, 50 procent har högskoleutbildning med inriktning mot brukargrupp och 50 procent har gymnasial utbildning med högskolepoäng genom utbildningsinsatser anordnade genom Carpeprojektet. Carpe är ett utvecklingsprojekt inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning i samverkan mellan kommuner inom Stockholms län.

3 SN-2013/ (6) Verksamheten har totalt 165 medarbetare fördelade enligt nedan: 84 tillsvidareanställd personal med varierande sysselsättningsgrader. 81 personliga assistenter och anhörigvårdare (PAN), (för att vara PANanställd ska man vara anställd som personlig assistent, ledsagare eller avlösare på begäran av enskild funktionsnedsatt enligt gällande lagstiftning). 16 personer är intermittent anställda. Det finns en plan för all personals kompetensutveckling. Utbildningar som har erbjudits personal är bland annat ergonomi, tydliggörande av uppdraget hos brukare, hjärt- och lungräddning, brandutbildning och utbildningsinsatser genom Carpeprojektet och Kravmärkt yrkesroll. Inom enheterna rekryteras personliga assistenter av olika nationaliteter för att kunna anpassa stöd till brukare. Personliga assistenter arbetar med människor som har olika bakgrund och nationaliteter och målet är att individualisera assistansen efter brukarens behov, intressen och önskemål. Svenska språket är en förutsättning eftersom dokumentationsskyldighet ingår i uppdraget som personlig assistent. Vid dokumentation får personal som inte behärskar det svenska språket i skrift stöd från övriga på enheten. Enheten som helhet har ett utvecklingsområde när det gäller att förbättra förmågan att dokumentera. Av de tillsvidareanställda personliga assistenterna har cirka 37 procent genomgått utbildningsinsatsen Kravmärkt yrkesroll. Komplettering av utbildningen kvarstår för 31 procent av de personliga assistenterna. Genomförandeplan Enhetschef har huvudansvaret att genomförandeplan upprättas och följs. Enhetschef upprättar genomförandeplan tillsammans med brukare. Om brukare medger, bjuds anhöriga och gode män in vid upprättande av genomförandeplan. Dessa individuella planer med målsättningar och önskningar ska regelbundet följas upp. Granskningen av genomförandeplaner visar att alla brukare inte har aktuella genomförandeplaner. Social journal Social journal förs inte alltid löpande under genomförandet. De månatliga handskrivna rapporterna som ska lämnas till enhetschef är ett utvecklingsområde inom verksamheten.

4 SN-2013/ (6) Rutiner synpunkts- och klagomålshantering Inom verksamheten finns informationsbroschyren Hjälp oss att bli bättre. Enligt rutinerna inom enheterna tas inkomna synpunkter, klagomål och de åtgärder som vidtagits upp på arbetsplatsträff (APT). Personliga assistenter berättar, om de får de kännedom om synpunkter eller klagomål kontaktar de i första hand sin chef. Brand- och krishantering Huddingemodellen är inte tillämplig i sin rena form. Verksamheten har utarbetat en egen modell med checklista utifrån Huddingemodellen. Checklistan stämmer bättre överens med den specifika verksamheten. All personal erbjuds brandutbildning. Varje enskild brukare har en så kallad gruppmobil som är kopplad till personliga assistenter. Gruppmobilen används också som nöd- och säkerhetstelefon av personal. 15 procent av brukarna har trygghetslarm. lex Sarah enligt 24b LSS Inom verksamheten finns oklarheter gällande rutiner för rapportering enligt lex Sarah. Dessutom finns också oklarheter gällande rapportering av fel och brist samt lex Maria rapportering. Ett utvecklingsområde inom verksamheten är att tydliggöra rutinerna. Enheternas arbete utifrån verksamhetsuppföljningen Uppföljningarna har sammanställts och resultaten kommunicerats till respektive enhetschef, sektionschef och verksamhetschef. När uppföljningarna har visat på brister i verksamheten har det förmedlats till ansvarig chef på respektive enhet. Ansvarig chef och sektionschef har arbetat fram en handlingsplan utifrån vad som har framkommit. De aktuella bristerna rör främst den sociala dokumentationen. Förbättringsområden Dokumentation Vid uppföljningen inom de fyra enheterna inom personlig assistans har det framkommit att ett utvecklingsområde finns inom social dokumentation. Dokumentationen för 27 slumpvist utvalda akter för brukare har granskats, vilket motsvarar cirka 70 procent. Av dessa har 20 procent en aktuell genomförandeplan. Social journal förs inte alltid under genomförandet. En skräddarsydd utbildning för personliga assistenter kommer att påbörjas under hösten Socialt ansvarig samordnare (SAS) har avsatts halvtid under hösten 2013 för att leda detta arbete.

5 SN-2013/ (6) Lex Sarah enligt 24b LSS Ett utvecklingsområde inom verksamheten är att tydliggöra rutiner för rapportering enligt fel och brist, lex Sarah och lex Maria. Metodutveckling En metodutvecklare har avsatts på heltid för att vara behjälplig i problemlösningar och agera bollplank vid behov i personalgrupper. Metodutvecklaren har brukaren i fokus och arbetar bland annat med fungerande strukturer, metoder, arbets- och förhållningssätt samt med kognitiva hjälpmedel. Reflekterande samtal Reflekterande samtal syftar till att utveckla personalgruppernas professionalitet. En utvecklingsledare har avsatt 20 procent för detta arbete. Därutöver anlitas vid behov handledare externt. Genom att samtala om det som personalen möter i arbetet samt om hur samarbetet i personalgrupper fungerar, kan det leda till erfarenheter som omvandlas till kunskaper och insikter hos personalen. Förvaltningens synpunkter Uppföljning av stöd i ordinärt boende personlig assistans, lagen om stöd och service (LSS) har genomförts under våren Totalt har fyra enheter granskats. Uppföljningarna har gjorts utifrån en utarbetad mall. Resultaten har kommunicerats till berörd chef och sammanfattats i föreliggande tjänsteutlåtande. Syftet med att genomföra uppföljningarna är att säkerställa att personer med funktionsnedsättning i Huddinge får stöd och service av god kvalitet. Den sammanfattade bedömningen utifrån de genomförda uppföljningarna är att det inom flera områden finns rutiner och fungerande arbetssätt men att det också finns några brister, främst inom den sociala dokumentationen. Dessa brister behöver åtgärdas för att minimera risken för att personer med funktionsnedsättning inte får stöd och service som de är berättigad till. Verksamheten har tagit till sig de framkomna bristerna och formulerat utvecklingsområden varav social dokumentation är prioriterat. Även inom de övriga områden där brister framkommit ska åtgärdsplaner tas fram för att på så sätt förbättra funktionshinderområdets stöd i ordinärt boende. Ansvaret för genomförda åtgärder ligger hos verksamhetsansvarig chef. Mot bakgrund av nämndbeslut har kvalitetsenheten arbetat med framtagande av en uppföljningsplan för förvaltningen. I den planen specificeras med

6 SN-2013/ (6) vilken frekvens och på vilket sätt respektive verksamhet ska följas upp. För stöd i ordinärt boende LSS gäller att de kommer att följas upp vart tredje år. Om det vid uppföljning skulle framkomma brister ska en åtgärdsplan upprättas. Genomförda uppföljningar kommer att sammanställas i en årlig rapport som kommer att presenteras i nämnden. Sammantaget visar uppföljningarna att det inte framkommit några brister i omvårdnaden men att det finns brister i den sociala dokumentationen. Rapporter och handlingsplaner återfinns i sin helhet i delgivningspärmen. Britt-Marie Karlén Förvaltningschef Natalie Vaneker Utvecklingsledare