Rapport från tillsyn Personlig assistans

Transkript

1 Rapport Nämndansvarig tjänsteman Datum Solweig Eriksson Kurg Dnr VON17/50 Vård- och omsorgsnämnden Rapport från tillsyn Personlig assistans På hemsidan finns följande att läsa: Med personlig assistans kan du som har en funktionsnedsättning få hjälp med att klara dina dagliga behov. Med hjälp av en personlig assistent kan du till exempel få hjälp med personlig hygien, att klä dig, att äta och att kommunicera med andra. En personlig assistent kan även vara ett stöd när det gäller intressen, nöjen och ibland resor. Du väljer själv assistansanordnare Personlig assistans innebär att du får hjälp av en eller flera assistenter. Assistansen kan du få dagtid eller dygnet runt, beroende på hur stora dina behov är. Du väljer själv assistansanordnare, alltså arbetsgivare till den assistent som kommer hem till dig. Du kan välja till exempel kommunen privat företag själv bli arbetsgivare till assistenten eller bilda en förening eller ett kooperativ Vem kan få personlig assistans? Du som har stora, varaktiga funktionsnedsättningar, är under 65 år och behöver hjälp med din personliga hygien, måltider, att klä av och på dig eller att kommunicera med andra kan ansöka om personlig assistans. Vad kostar det? Du betalar inte för den hjälp och stöd du får. Du betalar endast för din del när du gör aktiviteter tillsammans med din personliga assistent, till exempel dina kostnader för mat, fika, bio eller andra kulturaktiviteter. Postadress Nyköpings kommun Nämndansvarig tjänsteman NYKÖPING Besöksadress Stadshuset, plan 1 Tfn Mob Fax Page 1 of 5 solweig.eriksson.kurg@nykoping.se Org nr Bg kommun@nykoping.se

2 Dnr VON17/50 2/5 Så här ansöker du Du ansöker om personlig assistans genom att ta kontakt med kommunens handläggare. Tillsammans går ni igenom dina behov och önskemål. Därefter prövas ansökan och du får ett beslut som skickas hem till dig med posten. Fyll gärna i en ansökningsblankett innan du kontaktar oss. Tillsynen Tillsynen genomförs som ett samtal med enhetscheferna Kajsa Lindwall, Jonas Malmqvist och Ann Nilsson. Vi börjar med att konstatera att hemsidan nog inte är helt uppdaterad. När jag frågar varför jag som brukare ska välja kommunen framför en privat utförare svarar cheferna så här: Vi är en större organisation som känns säkrare, vi har ett större nätverk, ett närmare samarbete och fler personal som är professionella på sina delar. En vanlig dag Idag har verksamheten 21 brukare, inga barn, åldersspannet är år. Ungefär hälften av brukarna har haft stroke och har ett omfattande hjälpbehov, oftast dygnet runt. Det är enbart sju brukare som inte har dygnet-runtassistans. Fem brukare har i stället hjälp av nattpatrullen för tillsyn eller aktiva insatser som t ex vändning. Andra klarar natten själva. Hjälpen omfattar all personlig omvårdnad. Den personliga assistenten ska ju vara en förlängning av brukaren själv och hjälpa till med det som brukaren inte själv kan göra. Behovet utreds av handläggare hos kommunen eller hos Försäkringskassan. Många brukare har en ganska begränsad möjlighet att delta och många har stora svårigheter att kommunicera. Personalen lär sig då att tolka brukarens, ibland små, signaler. Det kan vara en blick eller en rörelse. Rehabiliteringsinsatser ingår nästan alltid i assistenternas uppdrag. All personal arbetar alla pass, alltså även natt. Det är bara en brukare som har vaken natt, medan alla övriga har så kallad journatt, vilket innebär sovande natt och att man kan väckas vid behov. Dessa behov får dock inte vara planerade enligt det jouravtal som kommunen har. Det är därför nattpatrullen kommer in för att t ex vända en brukare nattetid när detta sker regelbundet. Antalet personal under ett dygn kan variera, men oftast är det bara en eller två stycken. Det är beroende av antalet timmar i beslutet. I varje arbetsgrupp finns det oftast fyra till fem medarbetare. Personalens kompetens varierar. Här finns vårdbiträden, undersköterskor stödpedagog och andra kompetenser. Personkemin är många gånger det viktigaste. När en ny brukare kommer, ser chefen över brukarens omvårdnadsbehov och väljer personal utifrån detta. Sen träffar alla brukaren och Page 2 of 5

3 Dnr VON17/50 3/5 provjobbar ett tag för att känna efter hur det känns. När arbetsgruppen satt sig, ser cheferna över utbildningsbehovet utifrån brukarens specifika behov. Många i personalgruppen går just nu en ett-årig utbildning i samarbete med Strokeföreningen. Utbildningen innehåller ett antal föreläsningar, skriftlig tentamen, fortsatt praktik, studiebesök hos landstinget mm. Utbildningen har varit väldigt uppskattad. Uppföljningen från handläggarna runt beslut och behov upplevs av cheferna som bristfällig. I stället är det ofta personalen som signalerar att nu behöver något ändras och då är samarbetet gott. Just nu är det dock flera brukare som är över 65 år och då kan man inte få utökning av antalet timmar inom personlig assistans utan ytterligare behov får då tillgodoses som hemtjänst. Hur följer enhetscheferna upp sin verksamhet Frågan hur enhetscheferna följer upp sin verksamhet ställs dels med anledning av alla de skandalhistorier som nationellt förkommit i media dels med anledning av kraven på kvalitetsledningssystem. Enhetscheferna håller APT med all personal var fjärde vecka. De har ofta kontakt med brukaren för att kolla att allt fungerar. De stämmer av tillsammans. Kontakten med brukare sker på olika sätt då många har svårt med egen kommunikation. Kontakt med anhörig eller god man förekommer också. Verksamhetens mål Verksamhetens mål är enligt cheferna att Utföra en god assistans. De påpekar dessutom enhälligt att de arbetar med 21 unika brukare med 21 unika behov, varför det är svårt att ha ett gemensamt mål. I de brukarundersökningar som Divisionen genomför får ofta personlig assistans en näst intill hundraprocentig nöjdhet. Att alla skulle vara helt nöjda är det ingen av cheferna som tror på. Ett arbete med att utveckla och utforma enkäten så att fler brukare kan svara på enkäten själva pågår. Ett av frågetecknen har varit om det ska gå att fylla i enkäten digitalt. Den nya versionen kommer att användas i höstens mätning. Delaktighet och inflytande All personlig assistans utförs i brukarens eget hem. Detta innebär i sig en stor omställning både för brukaren, som är omgiven av främmande personer hela tiden, men också för personalen som har att utföra sitt arbete helt och hållet på brukarens villkor. Med andra ord är delaktigheten på ett sätt väldigt stor men på ett annat sätt kanske väldigt begränsad pga brukarens funktionsnedsättning. Page 3 of 5

4 Dnr VON17/50 4/5 Anhöriga Kontakten med anhöriga varierar. De flesta brukare bor själva utan familj. Det förekommer inga strukturerade anhörigmöten men som tidigare sagts är en vardaglig kontakt ganska vanlig. Cheferna skickar alltid ut programmet från Anhörigcenter när det kommer. De anhöriga har oftast en god direkt kontakt med personalgruppen. Inom personlig assistans har man därför ingen utsedd kontaktpersonal. Några i personalgruppen har tidigare gått anhörigstödsutbildningen. Nu finns en digital utbildning som alla kan tillägna sig. Genomförandeplaner och dokumentation Alla har en genomförandeplan utom en brukare, som enligt enhetschefen inte vill delta. Vi diskuterar varför genomförandeplanen ska upprättas. Den är i första hand inte till för brukaren utan för personalen. En genomförandeplan kan upprättas utan brukarens medverkan, men detta ska då antecknas. Enhetscheferna talar om att målet under 2017 har varit att öka antalet genomförandeplaner. De har aktivt arbetat tillsammans med stödpedagogerna och fått handledning i hur man skriver och vad. De har hunnit gå igenom ungefär hälften av genomförandeplanerna fram till semestern. Fokus har legat på att få brukaren delaktig i upprättandet. Den löpande dokumentationen ska granskas i höst. Det är enligt cheferna ett förbättringsområde, men det har blivit bättre. All personal har en mobil arbetsplats men inloggningen från brukarnas hem fungerar väldig dåligt. IT-supporten gör till och med hembesök för att komma fram till lösningar på problemen. Vissa brukare vill inte heller ha hjälpmedel för personalen, exempelvis dator, i sitt hem. Tekniska lösningar/innovationer Tekniska lösningar och olika former av digitalisering är ett område som ingått i den utbildning som många just nu går, varför det är ett område där många diskussioner förs. Däremot är det konkreta arbetet på en låg nivå. Intresset från personalen har ständigt ökat och några har varit på besök på t ex hjälpmedelsmässa och kommer hem och pratar om att så vill vi göra. Övriga frågor Kunskapen om Lex Sarah-rutinerna bedömer enhetscheferna inte vara så god. De rapporter som gjorts har gjorts av enhetschef. De har handlat om missar i arbetspassen mellan två personal och där brukaren tillfälligt blivit utan assistans. Lex-Sarah rutinerna finns med i introduktionsprogrammet för nyanställda. Sammanställningen av alla rapporter lämnas till samtliga enhetschefer att gå igenom vid APT. Page 4 of 5

5 Dnr VON17/50 5/5 Kunskapen om begränsnings- och skyddsåtgärder är mer begränsad enligt cheferna. Cheferna avslutar med att tala om hur stolta de är över utbildningsplanen och över sin verksamhet som helhet. De säger att det är en verksamhet i utveckling och menar att den kompetensutveckling som pågår ger oerhört mycket tillbaka i form av ökad kvalitet på många olika områden. Personalen har en hög professionalitet och de är själva mycket stolta över sitt jobb, menar enhetscheferna. Granskning av dokumentationen Granskning av dokumentation har genomförts som stickprov. Dokumentation inom personlig assistans har också diskuterats med MAS. Stickprovet visar att den löpande dokumentationen som förs i kundens sociala journal innehåller ganska mycket hälso- och sjukvård. Därav diskussionen med MAS. Delegering från legitimerad personal av hälso- och sjukvårdsuppgifter är inte så vanlig inom personlig assistans och därför finns ingen vana från assistenterna att dokumentera i en hsl-journal. I det granskade ärendet finns en delegering om medicingivning varför hslanteckningar bör föras i hsl-journalen. För en annan brukare hittar jag inga anteckningar alls i den sociala journalen, trots en lång tid med insats personlig assistans. I en tredje akt finns både genomförandeplan och många mycket bra anteckningar. Sammantaget är intrycket runt dokumentation spretigt. Vår bedömning Det finns en väldigt stor stolthet hos enhetscheferna över sin verksamhet. De har en ambition att utveckla och göra det bästa för brukaren. Det saknas systematik i uppföljning av verksamheten och ett gemensamt mål bör finnas. Att förbättra antalet genomförandeplaner och den sociala dokumentationen har varit ett fokusområde och de stickprov som gjordes bekräftar att här är ett klart förbättringsområde. Att det inte finns någon dokumentation alls för en brukare är inte acceptabelt. Bristerna i social dokumentation måste åtgärdas snarast. Vår bedömning är dock att inga av de brister som förekommer i media runt personlig assistans finns inom verksamheten som drivs av Division social omsorg. Page 5 of 5