Rapport från tillsyn vid Mariebergsgårdens kortvård

Transkript

1 Rapport Dnr VON16/48 Nämndansvarig tjänsteman Datum Solweig Eriksson Kurg Vård- och omsorgsnämnden Rapport från tillsyn vid Mariebergsgårdens kortvård Tillsynen Tillsynen börjar med en visning av lokalerna och fortsätter som ett samtal med enhetschef Pernilla Björklund och undersköterskorna Agneta Andersson och Lena Andersson. Boendet Korttidsboendet, eller kortvården som vi ibland säger, finns på Mariebergsgården plan 1. Så här beskriver verksamheten sig själva på kommunens hemsida: Om du till exempel drabbats av en stroke eller ett benbrott kan din bostad behöva anpassas för rullstol eller rollator och medan det sker kan du beviljas korttidsboende. Korttidsboende kan också fungera som avlastning för anhöriga och för vård i livets slutskede. Postadress Nyköpings kommun Nämndansvarig tjänsteman NYKÖPING Besöksadress Stadshuset, plan 1 Tfn Mob Fax solweig.eriksson.kurg@nykoping.se Org nr Bg kommun@nykoping.se

2 Dnr VON16/48 2/5 Korttidsboende ska inte jämföras med sjukvård, i händelse av just sjukvård flyttas den boende över till sjukhus. 24 platser är fördelade på två enheter - 1a) och 1b) - inklusive växelvårdsplatser som varierar i antal efter de behov som finns. På 1a försöker man hålla en inriktning mot fysiskt sjuka, medan 1b också tar emot personer med demensdiagnoser eller psykisk ohälsa. De flesta brukarna kommer för träning efter sjukdom eller i avvaktan på särskilt boende om det inte fungerar att komma hem. I dag tas också ett ökat antal brukare emot för vård i livets slut. Personalen upplever att det är fler som kommer i mycket dåligt skick i dag än förr. Det gäller även de som kommer från sjukhuset. Under sommaren har flera brukare/patienter vänt tillbaka till sjukhuset samma dag då de inte klarat av dagen. Rummen är spartanskt inredda med en säng, ett bord och en fåtölj. Personalen har önskemål om att kunna snygga till, men har mötts av att det inte finns pengar. Tv-apparater håller på att monteras upp i varje rum. Dessa har köps in av nämndens stimulansmedel Mest sjuka äldre - ett välkommet tillskott. Enhetschefen berättar att när hon började för fem år sen var bemanningen på korttidsboendet 0,75 personal per plats. Idag är de nere i 0,6. Under natten finns en personal på varje avdelning, vilket innebär att om de behöver hjälpas åt blir en enhet tom. Hur ser en dag ut Morgonen börjar med frukost och var och en bestämmer själv vad och var den vill äta. De som behöver får hjälp med uppstigning och personlig hygien och kläder. En stor del av den fysiska träningen sker i vardagen, exempelvis genom att gå från det egna rummet till matsalen. De som vill går ut en stund om vädret tillåter, men oftast sitter personalen bara ner med brukarna och samtalar. Det är ofta mycket oro i samband med att en brukare kommer in på korttidsboendet. Lunchen fås från Mariebergsgårdens kök direkt till avdelningen men det händer att brukare går ner till stora matsalen och äter. Ofta är anhöriga också med under de första dagarna. På eftermiddagarna tas nya brukare emot medan de som går hem oftast gör det på förmiddagen. Både personal och enhetschef anser att det är svårt att ha så många olika typer av brukare under samma tak. De skulle gärna se att växelvården flyttade till annan plats så den kunde planeras bättre och vikas för de som behöver omvårdnad och större kontinuitet. Korttidsboendets brukare har idag ofta behov av spetskompetens från personalen i form av sjukvård. De upplever också att det är svårt att blanda personer med demenssjukdomar med

3 Dnr VON16/48 3/5 personer i palliativ vård. Korttidsboendet tar i perioder även emot personer där anhöriga behöver akut avlastning. Det finns enligt personal och enhetschef fysiska hinder i form av felvända dörrar som skulle behöva åtgärdas för att få verksamheten att fungera optimalt och undvika att förvirrade personer avviker från enheten, vilket förekommer relativt ofta idag. Till korttidsboendet finns rehabpersonal i form av sjukgymnast och arbetsterapeut knuten. P g a hård arbetsbelastning har brukarna inte kunnat ges den träning som behövts, vilket inneburit att brukare kommit att stanna längre än nödvändigt på korttidsboendet. Mål för verksamheten Agneta uttrycker verksamhetens mål så här: Att ta hand om våra brukare så att de har det så bra som möjligt. Varje enskild brukare har också ett mål satt av handläggaren i beslutet om korttidsboende. Det målet är styrande för varje individ mer än det gemensamma målet för enheten. Social dokumentation/genomförandeplan: Hur arbetar verksamheten med detta? Genomförandeplaner skrivs i Procapita. På grund av den stora genomströmningen av brukare upplever personalen att det är svårt att upprätta genomförandeplaner. Tiden räcker inte till. De upplever inte att de har någon nytta av genomförandeplanen. Den skrivs för skrivandets skull som personalen uttrycker det. De önskar att få en egen version av genomförandeplan i enklare form eftersom deras brukare är där så kort tid och det på den tiden hinner hända väldigt mycket som egentligen innebär att genomförandeplanen behöver revideras. De tycker också att de borde få behörighet att ta del av hemtjänstens dokumentation och enhetschefen behöver kunna läsa hälso- och sjukvårdsjournalen för att kunna planera sin verksamhet. För övrigt talar de om att systemet inte fungerar så bra. De blir ofta utkastade ur systemet och trots inloggning med kort är det svårt att komma in. Med många användare slits kortläsarna väldigt snabbt och påverkar inloggningen. Hur arbetar boendet med aktiviteter? Allt fokus ligger på att få dagen att gå! Det förekommer sällan några gemensamma aktiviteter pga den stora omsättningen och blandningen av brukare med olika behov. Träning och omvårdnad tar all tid.

4 Dnr VON16/48 4/5 Under sommaren har de haft praktikanter som hjälpt till med aktiviteter. Hur arbetar boendet med delaktighet och inflytande Brukaren bestämmer själv över sin dag. Både Agneta och Lena beskriver att de ibland inte kunnat göra ett bra avslut då utflytt tvingats fram under väldigt snabba förhållanden. De upplever att vissa brukare till och med känt sig utsparkade. Mot bakgrund av verksamhetens karaktär förekommer inga brukarråd. Det kan hända att någon ibland är med på de matråd som finns i huset. Hur inkluderas anhöriga i verksamheten? Personal och enhetschef har väldigt mycket kontakt med anhöriga under brukarens tid på korttidsboendet. Det är ofta de anhöriga är oroliga och har mycket frågor om vad som händer nu och hur det ska gå. Då de också har växelvård är det många kontakter med anhöriga innan brukaren kommer. Har ni några förslag på tekniska lösningar/innovationer som skulle kunna underlätta i verksamheten? Enhetschefen för fram att de skulle vilja få möjlighet att använda trygghetskameror på enheten. Hon beskriver att det skulle underlätta för personalen, men framför allt att brukare skulle slippa bli störda under natten. De önskar också att vissa rum utrustas med taklyft. En ökad vårdtyngd gör det osäkert för både patient/brukare och personal att använda golvlyft i vissa situationer. Granskning av dokumentation Fem akter har granskats och det visar sig att dokumentationen lämnar en del att önska. Tre av fem brukare har en genomförandeplan, men endast en av dessa är OK. De övriga är mycket fåordiga och beskriver endast vilken hjälp som behövs, men inget om hur brukaren vill ha den utförd. Det saknas också uppgift om vilka som varit närvarande vid upprättandet av genomförandeplanerna. Det finns social dokumentation kring samtliga fem brukare. Den är av bättre kvalitet än genomförandeplanerna, men är ändå väl torftig. Bedömning En engagerad personal är en tillgång för verksamheten, men vi upplever att verksamheten präglas av viss uppgivenhet. Problem fortgår utan att man tar tag i dem alternativt ges möjlighet att ta tag i dem. Exempel på detta är den

5 Dnr VON16/48 5/5 felvända dörren - en enkel åtgärd som skulle göra arbetet betydligt smidigare och samtidigt göra det säkrare för brukarna. Blandningen av brukare, där exempelvis personer med demenssjukdom blandas med brukare på växelvård är inte optimal. Växelvården skulle med fördel kunna placeras på annat håll. Avslutningsvis behöver dokumentationen förbättras till gagn för gästerna och bemötandet av dessa.