LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom

Transkript

1 LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum; 2010:10

2 Vårt uppdrag Uppdrag från kommunfullmäktige i Stockholms stad att utreda vilken bemanning som är lämplig i vård- och omsorgsboenden specifikt avsedda för personer med demenssjukdom.

3 Vad säger forskningen? Den genomgång Socialstyrelsen gjorde under arbetet med riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom visade att det inte finns någon forskning som kan ge evidens för viss storlek på ett gruppboende för personer med demenssjukdom, inte heller för vilken bemanning som är lämplig.

4 Riktlinjerna ställer krav En personcentrerad vård och omsorg (prioritet 1), Personalen ska ges möjlighet till utbildning, handledning och feedback (prioritet 1). Personer med demenssjukdom ska ges möjlighet att delta i individuellt anpassade aktiviteter (prioritet 1). Det särskilda boendet ska erbjuda en miljö där man kan få ett meningsfullt innehåll i vardagen (prioritet 1). Man ska få ett individuellt anpassat stöd vid måltiden (prioritet 2). Begränsningsåtgärder ska minimeras (prioritet 1).

5 Kan man uttala sig om vilken bemanning som behövs? En vanlig invändning: Det beror på Vilka som bor där Vilka som jobbar där Hur huset ser ut

6 Finns det samband mellan kvalitet och bemanning? Det går inte att sätta likhetstecken mellan antalet anställda och god äldreomsorg (barn- och äldreminister Maria Larsson i en intervju med Uppsala tidning; 10/ ).

7 Visst finns det ett samband! Personaltäthet och kompetens är två av de viktigaste faktorerna för en god vård och omsorg för personer med demenssjukdom (Stockholms stads äldreombudsmans årsrapport för 2011)

8 Risk med en norm Tak snarare än golv Oflexibelt med norm Därför valde vi begreppet Lämplig bemanning

9 Lämplig i förhållande till vad? Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom Tillägget i socialtjänstlagen (5 kap, 4 ): Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Stockholms stads kvalitetskriterier till sina utförare

10 Metoder Tidsberäkna kvalitetskraven i stadens avtal Vinjettstudie: Femtiotalet enhetschefer fick bemanna ett fiktivt gruppboende med nio boende (vinjettstudie) Expertgrupp/konsensusgrupp Deltagande observation

11 Resultat Det går att beräkna lämplig bemanning

12 De femtio cheferna Medel och medianvärde: tre personal dagtid för nio boende Räknat med måttet vårdbiträden/boende: Medelvärde: 1,2 Medianvärde: 1 Maxvärde: 1,5 Lägsta värde: 0,7

13 De femtio cheferna Antal sjuksköterskor per boende Medelvärde: 0,35 Median: 0,3 Maxvärde: 0,6 Lägsta: 0,05 Sjuksköterskebemanning dagtid vardagar: Medelvärde 1,0, median 0,75

14 Expertgruppen Lägst tre personal dagtid och över middagen (dvs. fram till kl. 18) för ett gruppboende med nio boende Dagtid behövs lägst 0,7 sjuksköterska Om maximalt sex gruppboenden i samma hus så räcker en sjuksköterska övrig tid Sammantaget innebär det en bemanning om 1,2 omvårdnadspersonal * /boende *) vårdbiträde/undersköterska och sjuksköterska

15 Övrig personal 0,25 chef/boendeenhet givet att sjuksköterskan på boendet är daglig handledare 0,2 administratör/boendeenhet bemanningen dagtid vardagar med arbetsterapeut och sjukgymnast bör vara 0,5, vilket kan innebära att fyra boendeenheter delar på en sjukgymnast och en arbetsterapeut

16 Deltagande observation En begränsad studie, omfattande sex gruppboende i Stockholm Valdes därför att de hade bedömts ha bra ledning och kompetent personal Granskning såväl dag-, kväll- som nattetid

17 En målbild Att få vakna och gå upp i sin egen takt, äta frukost när det passar en, få hjälp att utföra vardagssysslor, få komma ut i friska luften och få tillfälle till särskilda aktiviteter efter intresse och egna önskemål, få äta middag inte klockan fyra utan halv sex, få lägga sig när man själv vill

18 Bilder från tre boenden Det värsta med att sitta så här är att man blir kissnödig men inte kan få någon hjälp säger en av de tre boende som inte har en demenssjukdom. Stödet vid måltiderna blir för begränsat, men de flesta klarar av att äta själva. Det finns inte tid till individuella aktiviteter, frånsett att en dam får en kvarts försenad promenad. Planerad gemensam aktivitet genomförs inte. På kvällen bara 1½ i tjänst till kl 20, sedan bara 1, så de boende måste börja läggas redan strax efter kl. 18.

19 Händelsefattigt De boende vaknar i sin egen takt på morgonen. Personalens tid går till att hjälpa dem på deras rum, de som sitter i köket lämnas i huvudsak ensamma. Den enda individuella aktivitet som hinns med är att en person får ett pussel. Vid lunchtid finns två personal och en som delar sig mellan två enheter. För några som kan äta själv eller snabbt fått hjälp av personalen blir lunchen en lång väntan. Avdukningen börjar medan flera äter. Två anhöriga berättade att de boende inte kommer ut, åtminstone inte under höst/vinter, och att det är mycket dåligt med aktiviteter. Personalen berättade också att det inte finns tid för individuella aktiviteter. Middagen blev besvärlig eftersom två personal skulle mata tre av de boende och de övriga behövde påputtning. När klockan är åtta är bara två uppe, larmen tjuter i hela korridoren. Alla har dörrlarm, sänglarm och rörelsedetektor. Vid halv nio måste de sista lägga sig, en vill inte men måste eftersom alla måste ligga innan nattpersonalen går på.

20 Tiden räcker för den personliga omvårdnaden, men Personalen välutbildad. Under dagtid arbetar 2 personal per våning och en går mellan våningarna och hjälper till med uppstigningarna. Vid måltiderna visar sig bemanningen otillräcklig. En dam blir helt bortglömd under frukosten. En dam som sover under lunchen äter inget. Några av de boende får personlig uppmärksamhet, och en får en 40 minuters promenad. Några kräver mycket uppmärksamhet och får det, medan de andra inte blir sedda. Tid för personliga samtal finns inte. Den som ska dela sin tid mellan två boendeenheter hinner med den studerade enheten bara 1 timme, beroende av att mycket hände på den andra enheten. Gav en del problem, bl.a. att hon gav en person fel frukost så att en annan blev utan sin invanda. De flesta läggs före klockan 20, alla måste ligga före beroende av nattbemanningen.

21 Undantaget Ett av boendena hade en hög bemanning jämfört med de övriga fem studerade gruppboendena, en skillnad som märks: Alla får det individuella stöd de behöver vid måltiderna. Alla får gå på toaletten när de behöver, även om de har inkontinenshjälpmedel. Den som behöver gångträning får det många gånger under dagen. De boende talar mycket med varandra. Personalen hinner sitta ner med de boende. De äldre får relativt mycket egen tid, när de sitter och samtalar, gångtränar, promenerar utomhus, bakar mm. När kvällspersonalen kommer i tjänst på eftermiddagen går de ut på promenad med de boende, hjälper dem med ärenden mm. Det finns tid för personalen till reflektionsmöten kring arbetet och vad som ska göras.

22 Slutsats från observationerna Bemanning lägre än 3 personal: Klarar inte fullt ut omvårdnad, t.ex. att hjälpa alla att äta eller att den äldre får lägga sig vid den tid den äldre själv väljer Klarar inte individuella aktiviteter Bemanning 3 personal eller mer: Klarar så väl individuell omvårdnad som gemensamma och individuella aktiviteter

23 Personalen och de boende Personalens kunskap Det går inte att dra ned på antalet undersköterskor/ vårdbiträden om alla har en god kompetens. Däremot kan man behöva öka sjuksköterskebemanningen om omsorgspersonalens kompetens är låg. Vårdtyngd Det måste finnas möjlighet att anpassa bemanningen efter vårdtyngd, exempelvis om under en period alla behöver hjälp med att äta.

24 Vardag och helg Huset och natten Bemanningen helg kan vara något lägre än vardag eftersom vissa uppgifter inte görs på helgerna (t.ex. personalmöten, städ, tvätt). Besök av anhöriga kan minska behovet av personaltid. Natt Om gruppboendet ligger i ett hus med annan närliggande enhet, är det då möjligt att dela nattpersonal, givet moderna larmsystem?

25 Hur är bemanningen nu? Nationella data saknas om bemanning i boenden särskilt avsedda för personer med demenssjukdom Data från Stockholm antyder en bemanning om 0,75-1 personal per boende, således vanligen lägre än den vi sett som lämplig

26 Dags för fortsatt forskning Socialstyrelsen konstaterade att det saknas nationell och internationell forskning kring såväl lämpligt antal boende som lämplig bemanning Vår studie har granskats och bekräftats av olika aktörer, men studiedesignen bör prövas igen och utvecklas

27 Exempel på frågeställningar att arbeta vidare med Hur mycket betyder olika faktorer, såsom personalens kompetens, lokalernas utformning, verksamhetens ledning och organisation, de boendes behov och tillgång på volontärer och anhöriginsatser för bemanningen? Med en lägre bemanning än den vi räknat fram, hur hanterar man det, vad prioriteras bort? Konsekvenser för att uppfylla värdegrunden? Konsekvenser för att uppnå en säker hälso- och sjukvård? Hur ser bemanningen ut idag, ekonomiska konsekvenser av utredningens bedömning av lämplig bemanning?