BESLUT. Redovisning av vidtagna åtgärder ska ha inkommit till Inspektionen får vård och omsorg senast den 14 april2014.

Transkript

1 If\ BESLUT inspektionen för vård och omsorg Dnr /2013 1(9) Avdelning sydöst Marie Svensson Marie. Borgholms kommun Box Borgholm Ärendet Tillsyn av Åkerbohemmet, Borgholms kommun Beslut Socialnämnden ska vidta foljande åtgärder: säkerställa att samtliga boendeenheter vid äldreboendet Åkerbohemmet där personer med demenssjukdom befinner sig är bemannade under hela dygnet på ett sådant sätt att personalen har uppsikt över och utan dröjsmål kan hjälpa och stödja de boende. Säkerställa att den enskilde som av något skäl inte kan öppna dörren till enheten vid behov och utan dröjsmål får hjälp med detta eller annat stöd den enskilde behöver. Redovisning av vidtagna åtgärder ska ha inkommit till Inspektionen får vård och omsorg senast den 14 april2014. Om de krav som ställs inte uppfylls kan Inspektionen for vård och omsorg utfärda ett fåretäggande med eller utan vite. Bakgrund Inspektionen for vård och omsorg, (Inspektionen), genomfårde oanmäld inspektion på natten den 4 november samt anmäld inspektion den 5-6 november 2013 vid Åkerbohemmet vid enheterna Lyckan och Lunden. Inspektionen genomfordes med anledning av en tidningsartikel i Ölandsbladet, juli Representanter från Inspektionen var Marie Svensson, Monika Jönsson ochkaisur Kull. Underlag Intervju med två omsorgspersonal som arbetar natt samt två som arbetar dagtid. Intervju med enhetschef. Intervju med medicinskt ansvarig sjuksköterska. M ~ ~ Inspektionen för vård och omsorg Telefon DO Fax ~ c-.i Box 2163 registrator@ivo.se Org nr {:!! > Jönköping

2 Inspektionen får vård och omsorg Dnr /2013 2(9) Enskilda samtal med två anhöriga till personer boende på inspekterade enheter. Granskning av 16 genomfårandeplaner. Den intervjuade personalen har getts möjlighet att sakgranska dokumentationen. Inga synpunkter har inkommit. Yttrande begärdes från Socialnämnden den 17 december 2013 över upprättat protokoll. Socialnämndens yttrande inkom den 16 januari Av nämndens yttrandeframkommer bland annat: I samband med att demensenhet lämnas obemannad är dörren låst med kodlås. Tekniska hjälpmedel såsom dörr- och rörelselarm finns, vilka uppmärksammar personalen på om någon av brukarna stiger upp ur sängen. En diskussion fårs om en omorganisation där nattpersonal inom hemtjänst och Åkerbohemmet gemensamt ska ansvara får bemanningen nattetid. Redovisning av tillsyn Intervju omsorgspersonal som arbetar natt Ansvarsområde och bemanning Nattetid arbetar två personal inom Åkerbohemmet vilket är en byggnad bestående av två huskroppar i två plan, med fårbindelse mellan huskropparna i båda planen. Två enheter är avsedda får personer med demenssjukdom och innefattar åtta boende på varje enhet. Två enheter benämns äldreboende och där bor åtta personer på en våning och nio på den andra. Utöver detta ansvarar samma personal även får tillsyn på ett gruppboende får personer med funktionsnedsättning som är beläget i anslutning till Åkerbohemmet. Där finns tillgång till en sovande jour som ska väckas vid behov av insatser inom gruppboendet Vid intervjun framkom att personalen som arbetar natt delar upp sig så att en ansvarar får demensboendena och en får äldreboendena då dessa är placerade i samma huskropp. De tar hjälp av varandra när behov finns. Den som arbetar på demensenheterna fårsöker gå mellan våningarna så mycket som möjligt men prioriterar den våning där det är mest oroligt. Vid både planerade och oplanerade insatser lämnas enheterna får demensboende obemannade upp till två timmar då insatser behövs på annan enhet eller inom gruppbostaden. Tekniska hjälpmedel finns såsom dörrlarm och rörelselarm som uppmärksammar personalen på om någon boende har stigit upp. Enligt de intervjuade finns det möjlighet att ra extra personalresurser vid behov, vilket beslutas av enhetschefen.

3 Inspektionen för vård och omsorg Dnr /2013 3(9) De intervjuade säger att bernanningen egentligen inte överensstämmer med de boendes behov men att de vant sig vid nuvarande bemanning. "Det fungerar om alla mår bra och ingen är orolig, man måste prioritera." Omsorgens innehåll De intervjuade säger att det finns möjlighet för de boende att sitta uppe längre på kvällen, men att de då måste vara beredda på att väntan kan bli lång innan de har möjlighet att hjälpa till med sänggående. De ser helst att så många som möjligt har lagt sig eller är omklädda i nattkläder när nattskiftet börjar klockan eftersom de har svårt att hinna med läggningar när de är två personal. Nattpersonalen säger att de har möjlighet att ge ett nattmål om någon är orolig eller hungrig. De försöker även prioritera att sitta ner och prata med en orolig boende för att lugna. Informationsutbyte Det genomförs en muntlig rapport mellan dag och nattpersonalen och de läser även den dokumentation som finns i de boendes egna pärmar. De säger att de hinner med att dokumentera händelser i den enskildes journal under arbetspasset. Vid samtalet framkornmer att nattpersonalen har en pärm där det finns dokumenterat vilka insatser de boende har behov av under natten. De intervjuade tror inte att det står något om insatser under natten i de boendes genornförandeplaner. Information mellan nattpassen sker genom "nattpärmen" och genom att det utifrån arbetsschemats upplägg innebär att en av nattpersonalen oftast har arbetat natten innan. En sjuksköterska ansvarar nattetid för hela kommunen och är stationerad i Borgholrn. sjuksköterskan kontaktas vid behov vilket enligt de intervjuade fungerar bra. Ibland kan det ta lite tid innan hon/han kornrner på grund av avstånden i kommunen. Låsning Dörren till enheterna är låst och öppnas med kodlås. Koden finns uppsatt i anslutning till låset. Om någon boende vill gå ut försöker personalen avleda men även ge möjlighet att känna att det är kallt, mörkt och inte lämpligt att gå ut. Det förekornmer att boendes egen lägenhetsdörr låses utifrån den enskildes eget önskemål. Då enheterna är obemannade händer det att en boende får ofrivilligt besök av annan boende, men detta växlar över tid beroende på oro. De intervjuade känner inte till om det finns någon rutin i kommunen när det gäller begränsningsåtgärder.

4 Inspektionen for vård och omsorg Dnr /2013 4(9) Intervju med enhetschef och omsorgspersonal Kompetens Enhetschefen uppger att alla anställda inte är utbildade undersköterskor men har yrkeserfarenhet och personlig lämplighet, vilket är viktigt. Vid nyanställning är undersköterskeutbildning ett krav. Under sommartid kan det däremot vara problem att hitta vikarier som har tidigare erfarenhet. Enhetschefen uppger att det pågår kompetensutvecklingsinsatser. Personalgruppen har genomgått demens ABC, BPSD administratörer ska utbildas inom personalgruppen och demensteamet handleder personalen. Förutom detta informerar intervjuad personal om utbildningsinsatser i dokumentation, lyftteknik och brand. Vid medarbetarsamtal diskuteras utbildningsbehov hos var och en. Målet är att alla ska ha genomgått demens ABC. De som inte har undersköterskeutbildning får erbjudande om att studera. Det finns ett introduktionsprogram for nyanställda. En medarbetare tar till stor del hand om introduktionen utifrån en checklista samt bredvidgång i verksamheten. Bemanning Enhetschefen informerar om att det finns en grundbemanning och att demensenheterna har utökade resurser. Vid arbetstoppar informerar personalen enhetschefen som fattar beslut om eventuellt extra resurser. Enhetschefen säger att vid behov av utökade resurser kan hon använda hemtjänstpersonal for att stötta upp men man hjälper även varandra mellan våningarna. Man arbetar utifrån gummibandsprincip vilket innebär att vid lägre beläggning kan resurserna minska och användas där de behövs for att sedan återkomma när behov uppstår igen. Intervjuad personal säger att bemanningen just nu överensstämmer med behovet sedan de fått en utökning under våren. Det är samma bemanning alla veckans dagar, vilket uppskattas då det tidigare var problem under helger. Enhetschefen anser att bemanningen är tillräcklig forutom nattetid då hon är medveten om att demensboenden lämnas obemannade under längre perioder. Omsorgens innehåll De intervjuade anser att de boendes önskemål och omsorgsbehov kan tillgodoses sedan de blev tre personal vmje formiddag. Under kvällstid kan det vara begränsat när de är två i tjänst. Det ordnas gemensamma aktiviteter såsom underhållning och gudstjänst. Man äter, dricker kaffe och bakar tillsammans och enligt personalen använder man tid for ompyssling som den enskilde tycker om. Promenader genomfors, men enheten på nedre botten har bättre forutsättningar for utevistelse for den som önskar då det är lättare att komma ut. Enhetschefen säger att när en ny boende flyttar in utnyttjas den hemijänstpersonal som tidigare

5 Inspektionen för vård och omsorg Dnr /2013 5(9) arbetat hos den enskilde. Det kan innebära att den personalen utför punktinsatser som exempelvis dusch för att underlätta omställningen till ett nytt boende. Avvikelsehantering Omsorgspersonalen beskriver att de rapporterar alla avvikelser och som exempel nämns administrering av läkemedel, fall och när avvikelser sker från genomförandeplanen. Enhetschefen säger att hon skriver en kommentar på alla avvikelser som sedan förvaras i en pärm där alla kan läsa och få återkoppling på vad som hänt. Avvikelser sammanställs och personalen informeras på arbetsplatsträffar. Intervjuad omsorgspersonal känner till sin rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah. Genomförandeplan Samtliga boende har en genomförandeplan vilken upprättas av kontaktpersonen. Personalen säger att vid upprättandet utgår de från den genomförandeplan som i de flesta fall finns i hemtjänsten och bygger vidare på den. Ett arbete med att bevilja bistånd för insatser i särskilt boende har påbörjats i kommunen. Hur delaktig den enskilde och/eller närstående är beror på den enskildes egen möjlighet att delta och den närståendes eget val. Ett utvecklingsarbete pågår när det gäller dokumentation i genomförandeplan utifrån ett databaserat system. En personal har fått utökad utbildning och deltar vid behov när arbetskamrater ska skriva en ny plan. Genomförandeplanen följs upp en till två gånger per år eller vid behov. Granskning av 16 genomförandeplaner A v de granskade genomförandeplanerna utgår en från biståndsbeslut för beviljade insatser. Planerna innehåller datum för upprättande och uppföljning samt vilka som varit delaktiga. Planerna är detaljerade och innehåller information om hur och när insatserna ska utföras under hela dygnet. A v dokumentationen framgår målsättning för insatserna. Hälso- och sjukvård Omsorgspersonalen känner till rutinen för läkemedelshantering och har kunskap så att de kan utföra delegerad arbetsuppgift på ett patientsäkert sätt. De säger också att de rar den information och utbildning som behövs för att använda medicintekniska produkter på ett patientsäkert sätt. Omsorgpersonalen vet hur de ska göra när den enskilde har behov av akut vård samt hur och när kontakt med hälso- och sjukvårdpersonal ska tas.

6 Inspektionen för vård och omsorg Dm /2013 6(9) Intervju med medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS På Åkerbohemmet förekommer regelbundna samverkansträffar med hälso- och sjukvårdspersonal. MAS uppger att han ser över läkemedelsförvaringen och dokumentationen regelbundet. I vmje brukares bostad finns ett låsbart läkemedelsskåp där den enskildes läkemedel förvaras. MAS har under hösten gett ansvarig sjuksköterska för området i uppdrag att se över situationen för varje enhet, för att kunna ge en patientsäker vård. Enligt MAS har det gjorts en omorganisation för rehabiliteringspersonal, vilket innebär att i november kommer det finnas en arbetsterapeut på heltid för norra delen av Borgholms kommun. Det finns ett avtal med landstingets vårdcentral och privatläkare i Löttorp som besöker de boende regelbundet i deras hem samt vid behov. Det är sjuksköterskan som uppmärksammar när det uppstår behov av kontakt med läkare. Det görs systematiska läkemedelsgenomgångar vilket är läkarens ansvar men det är sjuksköterskan som initierar. Det finns även ett demensprogram som bland annat anger uppföljningar av demensläkemedel med intervall på var 3:e, 6:e och 9:e månad. Intervju med två anhöriga De anhöriga som Inspektionen samtalade med tyckte att omsorgen om de närstående fungerar bra och man känner sig trygg. Vid intervjuerna framkom olika behov av individuell stimulans. Någon anser det fullt tillräckligt, någon att ytterligare behov finns men har inte tagit upp och diskuterat detta med personalen. Vid inflyttning till boendet uppger de anhöriga att de hade ett bra samtal med personalen och fick lämna en levnadsberättelse för att underlätta den fortsatta omsorgen. De känner inte att de varit delaktiga vid någon uppföljning av detta första samtal. Skälen för beslutet Tillämpliga bestämmelser 2 kap. 8 Regeringsformen, RF. 3 kap. 3,5, socialtjänstlagen (2001: 453) SoL. 2 kap l Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011 :9) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 6 kap. l Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) Dokumentation vid handläggning av ärenden och ge nomförande av insatser enligt SoL, LVU, L VM och LSS.

7 Inspektionen för vård och omsorg Dnr /2013 7(9) Bedömning Bemanning Enligt 3 kap 3 SoL ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. För utförande ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet och kvaliteten av verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Socialtjänstens verksamhet ska präglas av respekt för den enskildes självbestämmande, integritet och värdighet. Detta förutsätter att omsorgs- och vårdinsatser utformas med utgångspunkt från den enskildes behov, förutsättningar och önskemål. Inspektionen tar som utgångspunkt i bedömningen att personer med demenssjukdom är en utsatt grupp med behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser. I särskilda boenden för äldre med demenssjukdom är närheten till personal dygnet runt mycket viktig för att uppnå trygghet och säkerhet. Avsikten med boendeformer för service och omvårdnad är att garantera att den som behöver kan få den kvalificerade tillsyn och omvårdnad som krävs. Det medför att bemanningen måste vara sådan att personalen har uppsikt över de boende och kan ge det stöd och den hjälp de behöver. Med tillräcklig bemanning menar Inspektionen en bemanning som gör det möjligt för personalen att hålla uppsikt och finnas tillgänglig för de boende och tillgodose behov av stöd och hjälp. Behov av stöd och hjälp till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa kan föranledas av att en person med demenssjukdom riskerar att lida fysisk eller psykisk skada eller orsaka fysisk eller psykisk skada hos andra. Inspektionen anser att när ett demensboende inte på ett tillfredsställande sätt kan erbjuda ett tryggt boende för målgruppen, kan verksamheten ytterst inte anses uppfylla kraven på god kvalitet som föreskrivs i socialtjänstlagen. Tillgänglig personal dygnet runt för personer med demenssjukdom är en förutsättning för att verksamheten ska säkerställa vård- och omsorgstagamas behov av trygghet och säkerhet. Personer med demenssjukdom är helt beroende av tillgänglig personal alla tider på dygnet. Vid Inspektionen konstaterades att det arbetar två personal nattetid inom Åkerbohemmet, vilket består av fyra enheter varav två är enheter för personer med demenssjukdom. Utöver detta ansvarar personalen även för tillsyn på ett gruppboende för personer med funktionsnedsättning som är beläget i anslutning till Åkerbohemmet. Den av de två som arbetar på demensenhetema, Lyckan och Lunden försöker gå mellan våningarna så mycket som möjligt men prioriterar den våning där det är mest oroligt. Vid både planerade och oplanerade insatser lämnas dessa enheter upp till två timmar obemannade då insatser behövs på

8 Inspektionen för vård och omsorg Dnr /2013 8(9) annan enhet eller inom gruppbostaden. Det framgår att boende kan la ofrivilligt besök av medboende då enheten är obemannad. Tekniska hjälpmedel såsom dörrlarm och rörelselarm finns vilket även framgår av Socialnämndens yttrande. A v nämndens yttrande framgår även att en diskussion påböljats för en omorganisation där nattpersonal inom hemtjänst och Åkerbohemmet gemensamt ska ansvara för bemanningen nattetid. Inspektionen vill uppmärksamma nämnden på att tekniska lösningar såsom olika former av larm aldrig kan ersätta personal som finns på plats. Att enheterna för personer med demenssjukdom lämnas obemannade upp till två timmar är en allvarlig brist som ska åtgärdas. Låsning av enhetens ytterdörr En1igt 2 kap. 8 RF är var och en gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövanden, dvs. en inskränkning av rörelsefriheten. I proposition 1997/98:105 s. 12, med hänvisning till prop. 1974:97 s. 62 och 87 f., framgår att med frihetsberövande avses i korthet ingrepp som innebär att någon genom avspärrning eller övervakning är faktiskt hindrad att förflytta sig utanför ett rum eller ett annat relativt starkt begränsat område. När man ska ta ställning till om någon är inlåst eller inte är det avgörande om den enskilde faktiskt är förhindrad att avlägsna sig från en plats. Det innebär att det är hur den låsta dörren fungerar för den enskilde som avgör om han eller hon är inlåst eller inte. Den enskilde måste antingen själv kunna öppna dörren eller, om han/hon inte kan detta, utan dröjsmål la hjälp av personalen med att öppna den och/eller få annat behövligt stöd. Om dörren till ett boende är låst måste bemanningen vara dimensionerad så att personal inom loppet av några la minuter kan uppmärksamma att en enskild vill ut. För att personer med demenssjukdom i dessa situationer ska få en god vård och omsorg som tillgodoser de enskildas behov av trygghet och säkerhet krävs det att det finns tillräckligt med personal för att antingen kunna följa med de personer som inte kan klara sig på egen hand utanför enheten eller kunna avleda dessa personer med andra aktiviteter. Detta är viktigt både för den enskildes egen säkerhet och för att han/hon inte ska vara inlåst. Nämnden måste därför säkerställa att en enskild som villlämna platsen eller har behov av annat stöd kan få sådan hjälp inom några få minuter. Inspektionen bedömer att flertalet av de personer som bor inom enheterna Lyckan och Lunden inte på egen hand kan öppna den låsta enhetsdörren på grund av sin sjukdom. När personalen lämnar enheten och den är obemannad, är dessa personer att betrakta som inlåsta.

9 Inspektionen för vård och omsorg Dnr /2013 9(9) Insatser som ges med stöd av SoL bygger på frivillighet och SoL innehåller inte någon bestämmelse till stöd for inlåsning på det sätt som nu sker vid demensenheterna på Åkerbohemmet. Inlåsning av dem som vistas på särskilt boende :far inte forekorurna utan samtycke från de som vistas på boendet. Detta är en allvarlig brist som nämnden ska åtgärda. A v 3 kap. 5 SoL framgår att insatser ska utformas och genomforas tillsammans med den enskilde. Det framgår vidare av SOSFS 2006:5, 6 kap. l att hur en beslutad insats praktiskt ska genomforas bör dokumenteras i en genomforandeplan. Denna plan stärker den enskildes inflytande och tydliggör både for den enskilde och for personal vad som ska göras, av vem, när och hur. Vid inspektionen framkommer att samtliga personer som bor inom enheterna Lyckan och Lunden har en genomforandeplan. Intervjuad personal säger att de ofta utgår från den genomforandeplan som i de flesta fall finns sedan tidigare i hemtjänsten. Biståndsbeslut for insatser i särskilt boende har påbörjats att beviljas i kommunen. Hur delaktig den enskilde och/eller närstående är beror enligt personalen på den enskildes egen möjlighet att delta och den närståendes eget val. Vid intervju med anhöriga framgår att de haft ett bra samtal vid den närståendes inflyttning men att de därefter inte varit delaktiga i samband med någon uppfoljning av genomforandeplanen vilket måste ses som ett utvecklingsområde. Beslut i detta ärende har fattats av enhetschef Margareta Fransson. I den slutliga handläggningen har inspektörerna Monika Jönsson och Michaela Hecht Gunnarsson deltagit. Inspektören Marie Svensson har varit foredragande. För Inspektionen for vård och omsorg '~t~~ Marie Svensson Kopia till: Enhetschef och personal, Åk:erbohemmet, Löttorp