Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga

Transkript

1 Rutin 1 (6) Maj 2015 Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Bakgrund Den 15 juni 2010 upphävdes Socialstyrelsens kungörelse med föreskrifter om förbud mot tvångsmedel inom somatisk långtidssjukvård (SOFS 1980:87) samt Socialstyrelsens allmänna råd om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda boendeformer för service och omvårdnad (SOSFS 1992:17). Författningarna gällde för personer som var 18 år och äldre. Dessa kom inte att ersättas av nya föreskrifter och allmänna råd. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) bygger på frivillighet och innebär att åtgärder som strider mot den enskildes vilja inte får vidtas. Dvs. åtgärder som larm, sänggrindar, brickbord och bälten får inte användas i syfte att frihetsberöva eller begränsa en person. Däremot kan åtgärderna användas om syftet är att underlätta för den enskilde, som hjälpmedel eller skydd, under förutsättning att den enskilde samtycker till åtgärden. Vad innebär nedsatt beslutsförmåga Endast personer över 18 år omfattas. Huvudgruppen är personer med måttlig eller allvarlig demenssjukdom. Även personer med en kognitiv nedsättning av andra orsaker t.ex. en traumatisk hjärnskada och vuxna med utvecklingsstörning ingår (personkrets 1 och 2 enligt LSS). Skyddsåtgärd Skyddsåtgärd är en åtgärd som har ett tydligt syfte att skydda eller underlätta för den enskilde och att den enskilde har gett ett samtycke till detta. Att den enskilde samtycker till åtgärden ska inte bero på otrygghet som orsakats av brister i bemanning eller kompetens. Tvångs- och begränsningsåtgärder Tvångs- och begränsningsåtgärd används för att beskriva en åtgärd där syftet är att begränsa eller utöva tvång mot den enskilde. Det kan också handla om att åtgärden har till syfte att skydda eller underlätta för den enskilde utan att den enskilde gett samtycke till åtgärden. Anna-Lena Lindström Tfn: Mobil: E-post: annalena.lindstrom@hudiksvall.se Postadress: Hudiksvall Besöksadress: Trädgårdsgatan 4 E-post: social.omsorg@hudiksvall.se Tfn växel: Fax: Org. Nr:

2 Maj (6) Ansvar Vårdgivaren ansvarar för att verksamheten bedriver vård och omsorg som är av god kvalitet och att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete. Personalens kompetens och lokaler ska vara anpassade till verksamheten för att kunna leva upp till de krav som ställs i HSL, SoL och LSS. Samtycke från den enskilde Skyddsåtgärder får användas med den enskildes samtycke. Om den enskilde inte kan ge eget direkt samtycke, det vill säga inte är kapabel till att förstå innebörden av samtycket eller dess omständigheter kan andra former av samtycke användas. Ett samtycke kan vara uttryckligt. Med ett sådant samtycke avses att man aktivt antingen skriftligen, muntligen eller genom t.ex. en jakande nick ger sitt samtycke till en viss åtgärd. Ett samtycke kan också vara konkludent. Ett sådant samtycke består i att den enskilde agerar på ett sätt som underförstått visar att han eller hon samtycker, t.ex. genom att underlätta åtgärdens genomförande. En annan typ av samtycke är det presumerade samtycket. Ett sådant samtycke bygger på att den som ska vidta åtgärden förutsätter att den är förenlig med den enskildes vilja utan att samtycket har kommit till uttryck. Med ett inre samtycke avses situationer då den enskilde är fullt medveten om vad som planeras och faktiskt samtycker till åtgärden i fråga, men inte på något sätt låter detta samtycke komma till uttryck. Det går i denna situation endast att anta eller presumera att den enskilde samtycker. Ett sådant antagande måste bygga på att den berörde har informerats om den planerade åtgärden och då inte har gett uttryck för någon motvilja mot att den genomförs. Samtycke från god man och förvaltare Att ge vård och omsorg mot en vuxen persons vilja eller att använda tvångsåtgärder kräver stöd i lag. Därmed följer att god man eller förvaltare inte kan samtycka till vård eller omsorg mot den enskildes vilja eller till användning av tvångsåtgärder. Samtycke från närstående Närstående har inga rättsliga befogenheter att agera som ställföreträdare för en vuxen person. Närstående kan inte heller beordra personal eller ställa krav på att personal ska utföra vård eller omsorg mot en persons vilja eller att använda olika tvångsåtgärder.

3 Maj (6) Skyddsåtgärd med uttryckligt, konkludent eller presumtivt samtycke Varje ställningstagande till skyddsåtgärd ska föregås av en riskanalys som ska ske i en vårdplanering. Riskanalysen ska dokumenteras i genomförande- och patientjournal. Även ställningstagande till att inte vidta skyddsåtgärd ska dokumenteras. För varje skyddsåtgärd ska en vårdplan upprättas i genomförande- och patientjournal. Form av samtycke ska dokumenteras i vårdplanen. Vid skyddsåtgärd dörrlarm, individuella larm, larmmatta/sängvakt och nödsändare ska en individuell handlingsplan upprättas för de åtgärder som ska vidtas om larmet aktiveras. Närstående bör informeras om tilltänkta skyddsåtgärder. Nödrätt Anställd inom vård- och omsorg kan åberopa nödrätt när denne förhindrat en handling med våld eller tvång för att skydda någons liv. Nödrätt kan bara användas i akuta situationer och i undantagsfall t.ex. när en person: Allvarligt kan skada någon annan Försöker kasta sig ut från fönster eller balkong Går ut på starkt trafikerad gata Går ut med för tunna kläder Bestämmelserna om nödrätten gäller generellt och därmed inte bara för anställda inom vård och omsorg. Inom vård och omsorg är det främst vid fara för liv och hälsa som det kan bli aktuellt. Nödrätten kan endast användas i undantagsfall och får inte ligga till grund för rutinmässiga ingripanden utan endast vid enstaka händelser. Situationen måste vara sådan att det finns en verklig allvarlig och överhängande fara för liv och hälsa. Tex någon går ut oklädd i 20 graders kyla. Av SoL och LSS framgår att dokumentationen bla ska utvisa åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse (11 kap. 5 SoL och 21 a LSS). Att våld eller tvång har använts i en situation är att betrakta både som en faktisk omständighet och en händelse av betydelse och omfattas därmed av dessa bestämmelser. Om en anställd har använt våld eller tvång i en akut situation ska det inträffade dokumenteras enligt SoL och LSS. I de flesta fall görs dokumentationen i handlingar som hör till den enskildes personakt (Jfr 4 kap. 6 AR och 6 kap. 2 AR SOSFS 2006:5).

4 Maj (6) Arbetssätt när en åtgärd blir aktuell eller tas bort Varje beslut om åtgärder angående lås, larm, sänggrindar, brickbord och bälten måste bedömas individuellt. Syftet får inte vara att frihetsberöva personen utan användas som skydd eller hjälpmedel efter att personen har samtyckt. Åtgärder och ställningstagande till skyddsåtgärd ska alltid föregås av vårdplanering där den enskilde, enhetschef, sjuksköterska, kontaktman, eventuellt närstående och arbetsterapeut medverkar. Innan en skyddsåtgärd kan bli aktuell eller tas bort ska följande göras: utför riskanalys för alla personer som har eller kan få behov av skyddsåtgärder belysa problemet etiskt, vad är vinsten för personen, kränker vi personen med eller utan åtgärd, hur personens välbefinnande påverkas vårdplan upprättas och dokumenteras i personens genomförande- och patientjournal med tydlig problembeskrivning, vilka andra åtgärder som prövats, syfte med åtgärden, när uppföljning ska ske. Även ställningstagande att inte vidta någon åtgärd är viktig att dokumentera individuell vårdplanering/genomförandeplan/handlingsplan, ska ske där personen, enhetschef, sjuksköterska, arbetsterapeut, kontaktman, ev närstående och läkare deltar (utifrån lokala rutiner) Dokumentation Samtycke dokumenteras i genomförande- och patientjournal Syftet med åtgärden Tidpunkt för uppföljning Vilken typ av åtgärd som ska tillämpas/tas bort dokumenteras av: Sjuksköterska: sänggrind Enhetschef: Larm samt låst dörr till lägenhet, avdelning och entré Arbetsterapeut: Bälten, brickbord, barriärer och lågsäng Om personen vid något tillfälle visar motvilja mot åtgärden gäller inte tidigare lämnat samtycke. Personalen ska då inte lämna personen utan tillsyn.

5 Maj (6) Skyddsåtgärder Skyddsåtgärder är när en person faktiskt är förhindrad att förflytta sig utanför ett rum eller annat begränsat område. Varje medborgare är gentemot offentlig verksamhet skyddad mot frihetsberövande och påtvingat kroppsligt ingrepp. Låsta dörrar Ytterdörren till en särskild boendeform kan vara låst, det gäller också dörrar till avdelningar och enheter. Låset måste då vara konstruerat så att den enskilde själv kan låsa upp. Att använda alltför komplicerade lås som förhindrar den enskilde att låsa upp själv betraktas som inlåsning. Dörren kan ha ett lås som det tar en viss tid att öppna, om den enskilde inte av någon anledning inte kan låsa upp dörren ska det finns personal som utan dröjsmål kan hjälpa till att låsa upp dörren. Sänggrindar Sänggrindar finns i form av hel och halvgrindar. Halvgrindar får endast användas vid huvudändan. Halvgrind och helgrind in mot vägg föregås inte av vårdplanering om den enskilde gett sitt samtycke till åtgärd. Helgrind (ut mot rummet), föregås av vårdplanering om inte den enskilde själv önskar grind, då behöver åtgärden inte föregås av en vårdplanering. Brickbord/bälten Med den enskildes samtycke kan man använda olika former av brickbord/bälten under förutsättning att syftet ska vara till hjälp för den enskilde. Det kan vara för att sitta upprätt vid måltider eller aktiviteter. Larm Det går att använda tekniska lösningar som sk larmmattor eller rörelsedetektorer i den enskildes bostad med samtycke. Innan en sådan åtgärd används behöver det klarläggas vilket problem som ska lösas med larmmattan. Om avsikten är att den enskilde av fysiska eller intellektuella skäl har svårt att påkalla hjälp på annat sätt, kan det vara en bra lösning. Är syftet att övervaka den enskilde pga bristande bemanning är det inte tillåtet. Det finns inte något stöd i SoL, LSS eller i HSL för att använda tekniska lösningar som tex larmmattor eller rörelsedetektor mot den enskildes vilja. Det finns heller inte något stöd för att utan samtycke använda mikrofoner eller videokameror för att övervaka den enskilde i bostaden, det innebär en alltför stor inskränkning i den enskildes integritetsskydd.

6 Maj (6) Lästips Meddelandeblad nr 12/2013 från Socialstyrelsen (socialstyrelsens.se) Skapa trygghet utan tvång rapport från IVO (ivo.se)