Riktlinje, Skyddsåtgärder

Transkript

1 Riktlinje, Skyddsåtgärder Antagna av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Senast uppdaterad: Gäller för: Enebackens äldreboende, Vårdbo i Åkersberga, Korttidsenheten Muskötvägen, Solskiftets äldreboende, Skogstäppan, Åkerspark servicebostad, Hantverkaren gruppbostad samt enheter där HSE-LSS har hälso- och sjukvårdsansvaret MAS-riktlinje är ett övergripande dokument som utgör ramen, och minimikrav, i det som riktlinjen gäller. Riktlinje från MAS ska utgöra underlag för lokal rutin på respektive enhet eller hos respektive vårdgivare. Om MAS-riktlinje saknas ansvarar vårdgivare för att tillämpliga rutiner finns för sådant som regleras i författningar och lagstiftning. Vid granskning av verksamheten är det de lokala rutinerna som granskas.

2 Skyddsåtgärder Bakgrund Skyddsåtgärder handlar om att vidta åtgärder för att skydda och begränsa skador eller risk för skador. Om den enskilde samtycker till åtgärden och förstår åtgärden så kan åtgärden genomföras. Åtgärden ska aldrig ske mot den enskildes vilja annat än om åtgärden är beslutad i kraft av tvångslagstiftning. Om någon individ omfattas av tvångslagstiftning så kan begränsningsåtgärder vidtas enligt den aktuella tvångslagstiftningen. Denna riktlinje är främst till för att reglera användandet och tillämpningen av skyddsåtgärder i verksamhet där tvångslagstiftning inte tillämpas. Skyddsåtgärder saknar till stor del lagstöd men måste ibland förekomma ändå. Vi ska arbeta aktivt med att förebygga och undvika många av de situationer som kan leda till att skyddsåtgärder används. Tvång är alltid helt förbjudet i verksamhet som bedrivs med stöd av lagar som inte innebär tvång. Undantag finns för nödsituationer. Åtgärder med stöd i hälso- och sjukvårdslagen är alltid frivilliga. Vi ska därför aldrig använda begränsningsåtgärder. Skyddsåtgärder ska kunna användas när alla andra åtgärder provats utan tillräcklig effekt men endast när en tvärprofessionell grupp om minst tre personer är överens om bedömning av skyddsåtgärdens nödvändighet och att vårdgivaren har ett dokumenterat samtycke. Skyddsåtgärder kan upplevas som kränkande och kan inverka negativt på personens värdighet och självkänsla. Ändå förekommer dessa åtgärder. Ibland på grund av obetänksamhet eller kunskapsbrist, men det kan också handla om välvilja i situationer som personalen menar är svåra att förhålla sig till. Att exempelvis inte få använda åtgärder som personalen eller närstående bedömer som nödvändiga för att skydda den enskilde kan bli ett dilemma. Många av de situationer som uppstår, där risk finns att skyddsåtgärder används som förstahandsval, kan och ska, förebyggas och undvikas. Förutsättningar HSL, SoL och LSS bygger på frivillighet och innebär att man inte ska vidta åtgärder mot den enskildes vilja. Verksamheten ska utgå från respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Vidare ska hälso- och sjukvården och socialtjänsten utforma sina insatser utifrån den enskildes individuella behov och förutsättningar. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska patienten ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Om information inte kan lämnas till patienten ska den istället lämnas till en närstående till patienten om det inte finns hinder i offentlighets- och sekretesslagen. Inom socialtjänsten finns inte någon motsvarande bestämmelse som anger att information ska lämnas till närstående. Med den enskildes samtycke kan socialnämnden eller en enskild verksamhet lämna information till närstående. Det är vårdgivaren respektive huvudmannen för en verksamhet som har ansvar för att vård och omsorg är av god kvalitet. Sida 2 av 9

3 Definition En skyddåtgärd är allt som begränsar individens rörelsefrihet och möjlighet att påverka sina egna val oavsett vad syftet är med åtgärden. T.ex. bälten, brickbord, sänggrind, övervakning med rörelselarm, sändarutrustning, kamera eller ljudutrustning, låsta dörrar, låsta utrymmen, läkemedelsbehandling, sanktioner, bedrägligt beteende som att t.ex. gömma krossad medicin i mat. Åtgärder får i normalfallet endast användas i syfte att skydda individen från skada. Ansvar Eftersom skyddsåtgärder saknar lagstöd ska inte någon enskild chef eller yrkesutövare ensam fatta beslut om skyddsåtgärd i de fall där individen själv saknar beslutskompetens. Den som är chef för verksamheten eller förskrivare av ett hjälpmedel ska grundligt samla in alla fakta, synpunkter och information om alternativa åtgärder för att kunna ta ställning till om en skyddsåtgärd ska användas. Den grupp som anses behövas för att fatta beslut om skyddsåtgärd, för en individ som själv saknar beslutskapacitet, ska alltid uppnå koncensus innan åtgärden genomförs. Det är chef och/eller förskrivare som fattar beslut om gruppens konstellation. Gruppen ska minst bestå av tre personer, därav någon som känner brukaren väl samt chef och eventuell förskrivare eller annan sakkunnig. Underlag och synpunkter från närstående ska alltid inhämtas innan beslut fattas. Dokumentation Beslutsprocessen kring en skyddssåtgärd ska dokumenteras av den/de som fattar beslutet. Förskrivningsprocessen kring ett hjälpmedel som används som skyddsåtgärd dokumenteras separat på samma sätt som alla andra förskrivningar. Det är både beslutsprocessen kring skyddsåtgärden samt förskrivningsprocessen som ska dokumenteras. Med fördel kan checklista, Bilaga 1, användas i beslutsprocessen. Patientsäkerhet Hjälpmedel som används som skyddsåtgärd ska alltid bedömas och förskrivas av patientansvarig legitimerad personal. Om beslut om skyddsåtgärd fattas utan att ett hjälpmedel eller en hälso- och sjukvårdsbedömning behövs är det chefen för den aktuella verksamheten som ansvarar för riskbedömningar och dokumentation samt utvärdering. Rutiner Utföraren/vårdgivaren ska ha lokala rutiner för hur beslutsprocessen kring skyddsåtgärder hanteras lokalt. Den lokala rutinen bör innehålla svar på frågor som: Vem? Var? Riskbedömning? Vad? När? Hur länge? Varför? Ansvarsfördelning? Dokumentation? Begränsningar Oavsett hur beslutsprocessen kring en skyddsåtgärd sett ut så ska åtgärden värderas vid varje enskilt användningstillfälle. Den personal som arbetar närmast patienten, och ska utföra skyddsåtgärden, ska aktivt göra en värdering av patientens reaktion. Om patienten reagerar med signaler som kan tolkas som ovilja, obehag eller annan liknande reaktion som kan hänföras till skyddsåtgärden så ska den beslutade åtgärden inte genomföras vid det aktuella tillfället. Sida 3 av 9

4 Chef- och eller förskrivningsansvarig ska meddelas patientens reaktion och fatta beslut om nya försök ska göras, och i så fall när. Vid återkommande signaler om obehag eller ovilja ska beslutet om skyddsåtgärd upphöra. Samverkan mellan ansvarig chef och legitimerad personal Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för det som tillhör hälso- och sjukvård. Chef för verksamheten ansvarar för insatser och beslut enligt övriga lagrum. I vissa fall, och i vissa frågor föreligger tvetydighet och/eller intressekonflikter. För att undvika att oklarheter och otydligheter ska drabba patient eller medarbetare ska chef och legitimerad personal samverka och göra gemensamma bedömningar där ingen parts argument väger mer än den andres. Vid eventuell tvistighet ska frågan lyftas uppåt i beslutshierarkin, t.ex. till verksamhetschef, MAS etc. Referenser/källhänvisningar Regelverk SFS 1982:763 Svensk författningssamling. Hälso- och sjukvårdslag SFS 2010:659 Patientsäkerhetslag SFS 2014:821 Patientlag SFS 1974:152 Svensk författningssamling Regeringsformen Referenslitteratur Nr 12/2013 Socialstyrelsens meddelandeblad. Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Svenskt Demens Centrums rapport till regeringen. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom stöd för styrning och ledning. Nationella riktlinjer, demenssjukdom Socialstyrelsen: Frågor och svar angående Föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder upphävda. Kunskapsguiden, Tvångs- och begränsningsåtgärder. Sida 4 av 9

5 Bilaga 1. Checklista, Skyddsåtgärd Syftet med denna checklista är följande: 1. Underlag för bedömning om skyddsåtgärd kan vara rätt åtgärd. 2. Underlag för bedömning av den enskildes samtycke. Checklistan ska säkra att alla tänkbara åtgärder är genomförda innan alternativet skyddsåtgärd övervägs. Datum: Klockan: Personnummer: Namn: Bedömare 1, namn: Befattning: Bedömare 2, namn: Befattning: Bedömare 3, namn: Befattning: Bedömare 4, namn: Befattning: Datum för insatt skyddsåtgärd: Klockan: Utvärdering samt ny bedömning: Klockan: Följande insatser bedöms att patienten har lämnat samtycke till: Sida 5 av 9

6 Övrigt som haft betydelse för bedömning, t.ex. samråd, utlåtanden etc: Sida 6 av 9

7 Checklista, Sida 1 CHECKLISTA Ja / Nej Förtydligande/Annat svar Har patienten en diagnos som innebär kognitiv nedsättning? Är patienten utsatt för risk att skadas eller riskeras annan person att skadas? Förtydliga hur. Har patienten informerats om skaderisker och eventuella konsekvenser av sitt beteende? Har patienten svårt att förstå eventuella negativa konsekvenser av sitt beteende? Har patienten svårt att förstå information? Har alla åtgärder som bedömts icke begränsande prövats innan skyddsåtgärd? Vad har prövats? Förslag till andra åtgärder som bör prövas innan skyddsåtgärd ordineras? Är basala behov generellt tillgodosedda? Patienten är t.ex: - Mätt och otörstig - Ej övertrött - Ej smärtpåverkad Finns det läkemedel som påverkar patienten negativt? Kan det vara något i miljön som gett upphov till den uppkomna situationen? Sida 7 av 9

8 Checklista, sida 2 CHECKLISTA Ja / Nej Förtydligande/Annat svar Har något i kommunikationen/bemötande med patienten brustit så att det finns anledning att göra om/göra nytt? Har alla alternativ till skyddsåtgärd enligt er bedömning uttömts? Samtycker patienten till skyddsåtgärd i den aktuella situationen? Hur har samtycket inhämtats? Vilken åtgärd bedöms bli aktuell samt ge minsta lidande för att minska risken för patienten att skada sig eller annan person i den aktuella situationen? Bedömer ni att skyddsåtgärden, efter denna genomgång, är oundviklig för att patienten inte ska skada sig själv eller annan person? Vilka negativa fysiska effekter kan åtgärden få för personen? (nedsatt motorik, balans, muskelstyrka etc.) Är situationen och bedömningen samt föreslagen åtgärd dokumenterad enligt SOL och/alternativt enligt HSL? Har tidpunkt för ny bedömning noterats enligt SOL och/ alternativt enligt HSL? Sida 8 av 9

9 Checklista, sida 3 CHECKLISTA Ja / Nej Förtydligande/Annat svar Är alla införstådda med att bedömning och föreslagen åtgärd endast är tillåten om alla uppgifter i varje punkt är noga övervägd och hela denna checklista är ifylld? Är alla medvetna om att åtgärden måste utvärderas fortlöpande och endast gäller för den aktuella situationen? På vilket sätt säkerställs att samtycke inhämtas eller giltighetvärderas vid varje enskild användning av skyddsåtgärd? På vilket sätt säkerställs att samtycket respekteras? Finns beredskap för alternativ åtgärd och patienten inte samtycker eller vill ändra sitt tidigare samtycke? Är tidpunkt för utvärdering ifylld i checklistans övre del? Har anhörig/ närstående/ god man informerats/ delgivits beslut? Har verksamhetschef, och MAS informerats/delgivits beslut? Sida 9 av 9