Riktlinje, Samtycke och sekretess inom hälsooch sjukvård

Transkript

1 Riktlinje, Samtycke och sekretess inom hälsooch sjukvård Antagna av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Senast uppdaterad: Gäller för: Enebackens äldreboende, Vårdbo i Åkersberga, Korttidsenheten i Alceahuset, Solskiftets äldreboende, Skogstäppan, Åkerspark servicebostad, Hantverkaren gruppbostad samt enheter där HSE-LSS har hälso- och sjukvårdsansvaret MAS-riktlinje är ett övergripande dokument som utgör ramen, och minimikrav, i det som riktlinjen gäller. Riktlinje från MAS ska utgöra underlag för lokal rutin på respektive enhet eller hos respektive vårdgivare. Om MAS-riktlinje saknas ansvarar vårdgivare för att tillämpliga rutiner finns för sådant som regleras i författningar och lagstiftning. Vid granskning av verksamheten är det de lokala rutinerna som granskas.

2 Samtycke och sekretess Bakgrund Samtycke och sekretess är olika saker men regleras delvis i samma lagar och författningar och kan delvis hanteras utifrån liknande resonemang och riktlinjer. De lagar som främst reglerar samtycke och sekretess inom hälso- och sjukvård är Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), Patientdatalag (2008:355), Patientlag (2014:821) samt Personuppgiftslag (1998:204). Det finns tre olika perspektiv som denna riktlinje reglerar: - Samtycke till Hälso- och sjukvårdsåtgärder - Behandling av personuppgifter - Informationsutbyte mellan olika myndigheter, vårdgivare och huvudmän inom hälso- och sjukvård Denna riktlinje reglerar främst sekretess och samtycke för individer som är myndiga. När patienten är ett barn ska barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas. Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. I övrigt så är det vårdnadshavare som lämnar samtycke för minderåriga patienter. Förutsättningar gällande samtycke Ett samtycke ska vara: - Individuellt - Frivilligt - Särskilt Samtycke definieras som varje slag av frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken patienten, efter att ha fått information, godtar åtgärder, registrering eller informationsöverföring som rör honom eller henne. Samtycket ska vara individuellt. Det ska alltså vara patienten själv som med egen vilja samtycker. Om patienten själv, av olika orsaker, inte kan lämna sitt samtycke så ska detta hanteras individuellt, utifrån en professionell bedömning av hur patienten troligtvis hade ställt sig i frågan om samtycke, om patienten själv hade kunnat lämna samtycke. Att ett samtycke ska vara frivilligt kan sägas innebära att den enskilde i praktiken måste ha ett fritt val att avgöra om hans eller hennes uppgifter ska få behandlas. Här måste en bedömning av läget göras. Samtycke kan ju vara en förutsättning för att få något som han eller hon önskar eller behöver. I de flesta fall vållar inte kravet på frivillighet några bekymmer utan den enskilde får, efter att ha fått information om behandlingen, själv ta ställning till om han eller hon accepterar den för att till exempel erhålla en vara eller tjänst. Konsekvensen av att man inte samtycker kan bli att man inte får varan eller tjänsten. I de fall där den enskilde inte har någon verklig valmöjlighet måste den professionelle dokumentara stödet och omständigheterna. Det finns inte några krav på att samtycket ska vara skriftligt eller att det ska dokumenteras. Det kan alltså räcka med ett muntligt samtycke. Det är den som tar emot, eller bedömer, patientens Sida 2 av 5

3 samtycke som har bevisbördan för att det verkligen finns ett samtycke. Det kan därför vara lämpligt att på något sätt dokumentera det. Det kan vara både praktiskt och lämpligt att utarbeta en blankett för att dokumentera samtycket. Det är respektive vårdgivare som i så fall tar fram egna blanketter för detta. Den bör innehålla information om den tilltänkta åtgärden, registeringen eller informationsöverföringen. Dessutom bör det vid den enskildes underskrift anges att han eller hon tagit del av informationen och att samtycke lämnas. Om skriftlig information ges separat är det lämpligt att ett exemplar av den informationen förvaras i anslutning till samtycket så att det i efterhand kan konstateras vad samtycket omfattat. Former för samtycke Samtycke ska aktivt inhämtas muntligt, skriftligt eller genom en bedömning när det gäller följande: - Registrering i kvalitetsregister - Sammanhållen journal, t.ex. NPÖ, Vaccinera, Svevac etc. - Kontakt med annan vårdgivare, annan huvudman eller aktör utanför de egna huvudmannagränserna - Skydds- och begränsningsåtgärder - Lämna och inhämta upplysning till och från annan vårdgivare t.ex Samordnad vårdplanering eller samordnad individuell plan (SIP) - Information om vård och omsorg får lämnas till närstående - Personal på enhet får ta del av information från hälso- och sjukvårdsjournal och sammanhållen journal. När det gäller vårdinsatser, behandlingar, omvårdnad etc. som regleras i vårdplan, via överenskommelser, patientens egna önskemål etc. så anses samtycket vara konkludent och kan inhämtas passivt. Ett konkludent samtycke anses föreligga om patienten inte aktivt säger nej eller tydligt med kroppsspråk, miner, tecken etc. visar obehag eller motvilja. Ett passivt inhämtande av samtycke kräver information, öppenhet och transparens om gällande rutiner, valmöjligheter och tydliga rutiner för synpunkter och klagomål. Bedömt samtycke ska endast tillämpas när patienten är beslutsoförmögen. Ett bedömt samtycke kan endast föreligga om behörig legitimerad personal gjort bedömning med stöd av inhämtad information från personer som känner patienten väl t.ex. anhöriga, legala företrädare, vänner, närstående etc. Ett bedömt samtycke, samt tillvägagångssätt och bedömningsgrund, ska alltid dokumenteras i journalen. Om patienten är avliden behövs generellt sett inget samtycke. Dock bör ändå samtycke till registrering i Palliativregistret, om möjligt, inhämtas medan patienten är i livet. Giltighetstid för samtycke När patienten själv kan lämna samtycke så ska denne tillfrågas om önskad giltighetstid. Om patienten själv medger att samtycket ska gälla tillsvidare utan fastställt slutdatum så ska samtycket omprövas, om förutsättningarna ändras för det som samtycket avser. Ett bedömt samtycke gäller i högst ett år och ska omprövas om förutsättningarna eller omständigheterna för bedömt samtycke förändras. Sida 3 av 5

4 Omfattning för samtycke Patienten ska själv kunna begränsa samtycket till att omfatta endast enstaka person eller tillfälle alternativt lämna samtycke till att alla berörda, som deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården, omfattas av samtycket. Dokumentation Respektive vårdgivare ska upprätta rutiner för hur dokumentation av patientuppgifter ska även säkerställa att patientjournalen innehåller uppgifter om lämnade samtycken samt villkoren och formerna för det lämnade samtycket. Vem kan lämna samtycke? Grundregeln är att det alltid är patienten själv som lämnar samtycke. För minderåriga är det vårdnadshavare som kan lämna samtycke om barnet inte har tillräcklig mognad eller förmåga att förstå det som samtycket avser. Legal företrädare som t.ex. god man eller förvaltare kan aldrig lämna samtycke, eller säga nej, till hälso- och sjukvårdsinsatser för sin huvudman. Det hindrar därmed inte en god samverkan och informationsutbyte om inga sekretesshinder föreligger. Sekretess Inre sekretess innebär ett konkludent/passivt samtycke under förutsättning att patienten får information om informationsvägar, samverkansformer etc. Yttre sekretess innebär att aktivt samtycke ska inhämtas. När det gäller hälso- och sjukvård så betraktas de olika förvaltningarna inom Österåkers kommun som en huvudman. Det vill säga att inre sekretess kan tillämpas mellan Socialförvaltningen, Produktionsförvaltningen, Biståndsenheten, Skolförvaltningen etc. inom kommunen, under förutsättning att parterna deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården. Inre sekretess kan också tillämpas mellan Socialförvaltningen och de utförare av hälso- och sjukvård som anlitats genom entreprenad eller köp av enstaka platser, under förutsättning att parterna deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården. Yttre sekretess ska tillämpas mellan olika vårdgivare och huvudmän t.ex. mellan kommun oh landsting, mellan produktionsförvaltningen och annan utförare som anlitats genom entreprenad eller köp av enstaka platser. Begränsningar Om ett uteblivet samtycke innebär sådana inskränkningar att patienten inte kan få den vård som denne behöver så ska en särskild vårdplan, med relevanta åtgärder upprättas och utvärderas. Åtgärder ska vidtas för att försöka motivera patienten till ett annat ställningstagande. Vid fara för liv, eller kraftigt negativ inverkan på hälsotillståndet, får åtgärd ändå vidtas utan samtycke med hänvisning till nödrätten. Sida 4 av 5

5 Samverkan mellan ansvarig chef och legitimerad personal När det gäller hälso- och sjukvårdsåtgärder är det alltid legitimerad personal som ska hantera frågan och handläggningen kring samtycke. Ansvarig chef för den verksamhet där patienten befinner sig ska ansvara för att personal har tillgång till, och information om, de samtycken som finns och vad de innebär för möjligheter och eventuella begränsningar. Legitimerad personal och berörd chef ska samverka för att hitta effektiva och ändamålsenliga rutiner för hantering av samtycke och tillämpning av sekretess. Sida 5 av 5