Samtycke. sid. 1 av 7. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje
|
|
- Oliver Mattsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samtycke Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS och MAS Skribent SAS och MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 251/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad sid. 1 av 7
2 Innehåll Bakgrund... 3 Målgrupp... 3 Samtycke Insatser och vårdåtgärder bygger på frivillighet Samtycke och menprövning Samverkan och informationsöverföring... 5 Information om dataskyddsförordningen... 6 Implementering... 6 Uppföljning, utvärdering och ändring... 6 Styrdokument... 7 sid. 2 av 7
3 Bakgrund Vård och omsorg bygger på att brukaren samtycker till de insatser och vårdåtgärder som beviljats/ordinerats. Närstående eller företrädares önskan om insatser och vårdåtgärder måste också bygga på brukarens samtycke. Ansökan om insatser och vårdåtgärder kan endast göras av brukare eller företrädare. Insatser och vårdåtgärder kan utföras först när brukaren samtyckt till detta. Brukaren kan när som helst ta tillbaka sitt samtycke till beviljade insatser och vårdåtgärder. Om muntligt samtycke inte kan inhämtas ska menprövning utföras. Oavsett dokumenterat samtycke/utförd menprövning ska brukarens kroppsspråk vara vägledande i alla situationer. Målgrupp Riktlinjen omfattar alla verksamheter inom vård- och omsorgsförvaltningen samt de externa utförare som antingen driver entreprenad eller ingår i LOV, där brukare har beslut om omsorgsinsatser och/eller är inskrivna i den kommunala hälso- och sjukvården. Samtycke Riktlinjen för samtycke består av tre delar: 1. Samtycke inför beslut och genomförande av insatser och vårdåtgärder 2. Samtycke och menprövning 3. Samverkan och informationsöverföring 1. Insatser och vårdåtgärder bygger på frivillighet Vård- och omsorgspersonal har dock ett ansvar att säkerställa att brukaren får en god och säker vård och omsorg även i situationer när det är svårt att tolka brukarens önskan eller när sjukdom eller funktionsnedsättning gör att brukarens omdömesförmåga sviktar. Ett agerande som kan synas gå emot den enskildes vilja, antingen det sker till skydd för den enskilde eller för att motivera den enskilde till att göra något, ska ske med stor respekt. För att skydda brukaren mot skador har tidigare författningar gett visst stöd för att använda skydds- och begränsningsåtgärder. Idag finns inget lagligt stöd till skydds- och begränsningsåtgärder som går mot brukarens vilja. Undantaget är när lagen om psykiatrisk tvångsvård bedrivs i öppenvården där behandlingsansvaret kvarstår inom den slutna vården. Personal får avvärja en situation där brukaren utsätter sig själv eller andra för omedelbar fara. Om risk för brukaren kvarstår ska personal samverka med andra huvudmän för bedömning och ställningstagande av åtgärder. 2. Samtycke och menprövning Offentlighets- och sekretesslagstiftningen finns till för att skydda den enskildes integritet. Inom socialtjänsten (26 kap 1 Offentlighets- och sekretesslagstiftningen) och inom hälsooch sjukvården (25 kap 1 Offentlighets- och sekretesslagstiftningen) gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. All personal och även studerande som genomför verksamhetsförlagd utbildning lyder under sekretess. Sekretessgränsen runt en myndighet gäller till exempel i förhållande till en privat vårdgivare eller till en enskild verksamhet inom socialtjänsten. sid. 3 av 7
4 Uppgifter som omfattas av sekretess får inte röjas, inte heller för annan myndighet eller olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet. Att avslöja eller olovligen utnyttja en sekretessbelagd uppgift = brott mot tystnadsplikten. Vilka uppgifter ska skyddas? Uppgifter om enskilds personliga förhållanden ex. namn, adress, ålder, ekonomi, anställning, missbruk, handikapp m.m. Mot vem gäller sekretessen? Personal som inte har en vård eller omsorgsrelation till brukaren Myndigheter, privatpersoner och närstående där brukaren inte gett sitt samtycke till att sekretessen bryts. Sekretess gäller såvida inte vårdnadshavaren har rätt och skyldighet enligt 6 kap 11 föräldrabalken att bestämma i frågor som rör den unges personliga angelägenheter, om inte 1. Den unge lider betydande men om uppgiften röjs eller 2. Det annars anges i lag. Sekretessbrytande bestämmelse En sekretessbrytande bestämmelse såsom den enskildes samtycke, innebär att uppgifter kan utväxlas mellan olika myndigheter, verksamhetsgrenar, närstående eller andra enskilda. Samtycke Samtycke kan inhämtas muntligt och ska alltid dokumenteras i samtyckesmodulen i Treserva. Skrivskydda dokumentationen och det blir en journalhandling. Ett samtycke ska innehålla uppgifter om vad man får samverka om, med vem samverkan får ske samt ha ett till och med datum. Brukaren ska informeras om att samtycket kan återkallas när som helst. Menprövning Om brukaren har en nedsatt beslutsförmåga och inte själv kan ge sitt samtycke ska menprövning utföras. Med menprövning menas en bedömning om brukarens förmodade samtycke, som grundar sig på beteende, förväntningar, kroppsspråk samt tidigare erfarenheter. Menprövningen ska alltid dokumenteras i Treservas samtyckesmodul. Skrivskydda dokumentationen och det blir en journalhandling. En menprövning ska innehålla uppgifter om vad man får samverka om, med vem samverkan får ske samt ha ett till och med datum. Hur samtycke är inhämtat/menprövning är utförd information om hur samtycke inhämtats/menprövning utförts ska dokumenteras i Treservas samtyckesmodul, på raden vid rubriken uppgift. Inget samtycke/menprövning visar att brukaren kan lida men information om att brukare inte lämnar samtycke/menprövning visar att brukaren kan lida men om informationsöverföring sker ska dokumenteras i Treservas samtyckesmodul. Välj sekretess, inget medgivande och på raden vid rubriken uppgift information om varför. Exempelvis information om att brukaren för sin egen talan alternativt skulle lida men om det sker en informationsöverföring. Om brukaren vill lämna begränsat samtycke/menprövning visar att brukaren kan lida men om brukaren vill lämna samtycke till exempel en närstående men inte till den andra ska vissa begränsningar väljas och en information om vad begränsningen innebär dokumenteras, på raden vid rubriken begränsning av uppgift. sid. 4 av 7
5 Samtycke/menprövning när? Vid ny brukare i myndighetsjournal, i SoL, LSS och HSL journal Vid nyuppkomna behov - exempelvis informationsöverföring till ytterligare närstående/vårdgivare, vid skyddsåtgärder etc. Vid årlig uppföljning - då de ska vara tidsbegränsade Samtycke/menprövning hur? Brukare med kognitiva och fysiska funktionsnedsättningar kan behöva särskilt stöd för att kommunicera, till exempel med hjälp av bilder, samtalsmatta eller annan metod eller hjälpmedel. Vid inhämtande: Utgå från de rubriker som finns i Treservas samtyckesmodul och det som är aktuellt för den enskilda brukaren - alla är inte aktuella inom samtliga lagrum Använd checklista samtycke och menprövning - finns i ledningssystemet vid riktlinjen, under blanketter och checklistor Informera om och lämna ut foldern Samtycke för din trygghet - finns i ledningssystemet vid riktlinjen, under blanketter och checklistor Samtycke/menprövning av vem? Chef/handläggare/hälso- och sjukvårdspersonal/ eller av chef specifikt utsedd person har behörighet att upprätta samtycke/utföra menprövning, efter samtal med brukaren, i Treserva. I Treserva är det sekretessgränser mellan olika lagrum och mellan enskilda verksamheter vilket innebär att varje yrkeskategori ansvarar för att inhämta samtycke/utföra menprövning. Därefter ska varje yrkeskategori dokumentera samtycket/menprövningen i Treservas samtyckesmodul. Det gäller även i situationer där samverkan skett exempelvis vid beslut om skyddsåtgärder. 3. Samverkan och informationsöverföring När brukarens behov av insatser och vårdåtgärder ska tillgodoses är ofta många professioner involverade och flera olika lagstiftningar ligger till grund för besluten. En brukare kan få sina insatser verkställda genom flera utförare. Samverkan mellan dessa utförare behövs för att uppnå en god vård och omsorg. Personal med tillgång till information av betydelse för brukarens vård och omsorg måste ta ansvar för överföring av sådan information att en helhetssyn kan bildas både vid utredning av den enskildes behov och vid planering och genomförande av insatser och vårdåtgärder. Samverkan ska ske mellan brukares handläggare och olika utförare. Information som är av vikt för handläggningsprocessen, den medicinska behandlingen och omsorgen ska överföras till den som behöver den i sin profession. Information om brukaren ska finnas lättillgänglig för den som har ansvar att ge vård och omsorg till brukaren. Informationen ska skickas och förvaras på ett sätt som förhindrar att obehöriga kan ta del av den. sid. 5 av 7
6 Inre sekretess Med inre sekretess menas att innanför en sekretessgräns får uppgifter som omfattas av sekretess bara lämnas mellan olika professioner i den utsträckning som behövs för ett ärendes handläggning eller verksamhetens bedrivande. Den personal som deltar i vården/omvårdnaden kring en patient/brukare har rätt att ta del av de journalanteckningar som behövs för att kunna ge en god och säker vård/omvårdnad. Personal som inte deltar i arbetet kring patient/brukare får inte utan samtycke läsa i brukarens journal eller på annat sätt ta del av sekretessbelagd information även om tillgängligheten och möjligheten finns. I den elektroniska journalen loggas alla personalaktiviteter, det vill säga det går att se vem som loggar in i journalen, vid vilken tidpunkt det hände och vilka eventuella ändringar som gjorts. Information om dataskyddsförordningen Dataskyddsförordningen (General Data Protection Regulation - GDPR) är en EU-lagstiftning som reglerar hantering av personuppgifter med syfte att skydda enskilda människors rättigheter och friheter. Förordningen reglerar vilka personuppgifter som offentliga och privata organisationer får samla in, hur de får användas och vilka rättigheter den registrerade individen har. I Sverige finns också Lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoLPUL) och patientdatalagen (PDL) som också reglerar hur personuppgifter får hanteras. SoLPUL och PDL är nationella lagar som kompletterar Dataskyddsförordningen som har förträde över dessa två lagar. Om enskilda har synpunkter eller frågor utifrån dataskyddsförordningen kan de alltid vända sig till förvaltningens dataskyddsombud, mer information finns på Implementering Chef ansvarar för att: Vid behov, ta fram lokal rutin för riktlinjen utifrån lokala förutsättningar Säkerställa att riktlinjen är väl känd och tillämpas i verksamheten Uppföljning, utvärdering och ändring Dokumentansvarig ansvarar för: uppföljning och vid behov uppdatering av riktlinje minst en gång per år Enhetschef ansvarar för: uppföljning och vid behov uppdatering av lokal rutin utifrån aktuell riktlinje, minst en gång per år signalera behov av ändringar i riktlinje till dokumentansvarig Samtliga medarbetare ansvarar för att: Följa riktlinje och lokal rutin sid. 6 av 7
7 Styrdokument Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Socialtjänstlagen (2001:453) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 24 kap Brottsbalken (samtycke vid vårdåtgärder) Lag (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten Patientdatalag (2008:355) Dataskyddsförordningen (EU 2016/679) sid. 7 av 7
Skyddsåtgärder. sid. 1 av 6. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje
Skyddsåtgärder Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig MAS/SAS Skribent MAS/SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 345/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2017-01-30 Senast
Dokumentation Hälso- och sjukvård HSL
Dokumentation Hälso- och sjukvård HSL Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS Skribent MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 319/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med
Metodstöd Treserva Sekretess/samtycke
Metodstöd Treserva Sekretess/samtycke Örebro kommun 160620 version 5 orebro.se 2 METODSTÖD TRESERVA, SEKRETESS/SAMTYCKE Innehåll Innehåll... 2 Se lista med samtycken och sekretessbrytande åtgärder... 3
Orosanmälan. sid. 1 av 5. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje
Orosanmälan Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 135/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2015-06-22 Senast reviderad
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan
Utlämnande samt sekretessprövning av handling
Utlämnande samt sekretessprövning av handling Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 158/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från
Förebyggande arbete kring brukaren
Förebyggande arbete kring brukaren Riskbedömningar HSL. Riskinventering SoL och LSS Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Skribent MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård-
Avvikelser inom HSL, SoL och LSS
Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS/MAS Skribent SAS/MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 133/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med
Sekretess, lagar och datormiljö
Sekretess, lagar och datormiljö VT 2015 Sekretess och tystnadsplikt Tystnadsplikt gäller oss som individer Tystnadsplikt är ett personligt ansvar vi alltid har, vare sig vi agerar i tjänsten eller som
Sekretess och tystnadsplikt
Sekretess och tystnadsplikt tryckfrihetsförordningen offentlighets- och sekretesslagen patientdatalagen HU 2013-09-04 Susan Ols Landstingsjurist Översikt Offentlighetsprincipen Allmänna handlingar Sjukvårdssekretessen
LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag
LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd
Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande
Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 133/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller
1(12) Dokumentation inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 50 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation
Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Journalhandling En journalhandling är alla handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens tillstånd och de åtgärder som genomförts eller
Riktlinje, Samtycke och sekretess inom hälsooch sjukvård
Riktlinje, Samtycke och sekretess inom hälsooch sjukvård Antagna av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2016-06-14 Senast uppdaterad: 2016-06-14 Gäller för: Enebackens äldreboende, Vårdbo i Åkersberga,
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av
Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...
Hur kan vi arbeta med sekretessen på familjecentralen
2018 års regionala familjecentralskonferens i Skåne Hur kan vi arbeta med sekretessen på familjecentralen för Kommunförbundet Skåne i samverkan med Region Skåne Linda Larsson, regionjurist, Region Skåne
AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010
AKTUELL LAGSTIFTNING Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 Berörda lagar en översikt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL Socialtjänstlagen (2001:453), SoL Lagen (1988:870) om
Dokumentation och sekretess hos de medicinska delarna av elevhälsan Skolsköterskekongress 2012
Dokumentation och sekretess hos de medicinska delarna av elevhälsan Skolsköterskekongress 2012 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Hur ser regelverket ut? Lagar Patientdatalagen (SFS 2008:355;
Riktlinjer för social dokumentation
Riktlinjer för social dokumentation Februari 2016 Innehåll Inledning Dokumentationens syfte Lagar och föreskrifter Personakt Förvaring och tillgänglighet och loggkontroller Samtycke Social journal Dokumentationens
Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård
Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS Skribent MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 317/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen
Synpunkter och klagomål
Synpunkter och klagomål Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS/MAS Skribent SAS/MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 341/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-02-24
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL 2 RIKTLINJER Följande riktlinjer för dokumentation enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET. av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av
STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGEN SIDAN 1. och sekretess. September 2012
SIDAN 1 Samverkan, informationsutbyte tb t och sekretess Äldrecentrum September 2012 Regeringsformen Tryckfrihets- förordningen Yttrandefrihetsgrundlagen Offentlighet och sekretesslagen EG-RÄTT Hälso-och
RIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen
RIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) Beslutsdatum: 2018-10-01 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Socialt
Regional riktlinje kring oro för väntat barn
Regional riktlinje kring oro för väntat barn Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören. INNEHÅLL
Utgåva 02. Fastställd
Avsnitt Riktlinje skyddsåtgärder inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning Framtagen av Arbetsterapeut, sjuksköterska, medicinskt ansvariga sjuksköterska enhetschef, reviderad av funktionschef
Riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder Regelverk Hälso- och sjukvårdslag, 2017:30 Hälso- och sjukvårdsförordningen, 2017:80 Patientsäkerhetslag, 2010:659
Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul
Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbotten. Överenskommelsen ska ge vägledning till samverkan
Samverkansrutin för landsting och kommun
Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen
Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens ledningsgrupp
Socialförvaltningens ledningssystem Dokumenttyp: Information Titel: Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens
Riktlinje för skyddsåtgärder
Socialtjänsten Dnr: 2018-92-730 Riktlinje för skyddsåtgärder (begränsningsåtgärder) Tibro Kommun 2018-08-17 Författare: Elin Zell Forozan Magouli Tibro kommun, 543 80 TIBRO, Socialtjänsten, Besöksadress:
Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga
SOCIALFÖRVALTNINGEN Ansvarig för rutin Verksamhetschef HSL Upprättad (av vem och datum) MAS/Utvecklingledare Beslutad (av vem och datum) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2014-11-20 Reviderad (av vem
Lex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande
Lex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 137/18 Gäller för
Kontaktmannaskap. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Kontaktmannaskap Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen
Riktlinje för informationshantering och journalföring
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinje för informationshantering och journalföring Nedanstående lagar, förordningar föreskrifter och allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.
Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014
Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är
Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377
DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD
UPPRÄTTAD: 2015-03-18 UTGÅVA: 1 VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENT Utlämnande av handlingar i socialtjänsten ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP
Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Farsta stadsdelsnämnd är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter inom nämndens verksamheter.
Du ska känna dig trygg med Farsta stadsdelsnämnds behandling av dina personuppgifter. Du ska kunna veta vilka uppgifter om dig som behandlas och i vilket syfte, och du ska kunna lita på att vi hanterar
Regel för hälso- och sjukvård: Nationella Kvalitetsregistret
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-04-07 Sjuksköterskor Rev 2014-07-30 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för hälso- och sjukvård: Nationella Kvalitetsregistret Sjuksköterskor och Medicinskt
SEKRETESS SAMT MÖJLIGEHETERNA ATT SAMARBETA OCH UTBYTA INFORMATION
SEKRETESS SAMT MÖJLIGEHETERNA ATT SAMARBETA OCH UTBYTA INFORMATION JONAS REINHOLDSSON KOMMUNLEX AB WWW.KOMMUNLEX.SE Copyright 2018 KommunLex AB materialet får inte spridas, användas eller kopieras utan
Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP
Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver
RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen
RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) Beslutsdatum: 2018-10-01 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Socialt
Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida
Kändisspotting i sjukvården
Kändisspotting i sjukvården Sten Jacobson Grundprincip för hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården ska bygga på respekt för patientens integritet och självbestämmande. PDL ska ge en bättre samverkan
Dokumenthantering - legala förutsättningar och interna beslut
PM 1 (5) Kommunledningskontoret 2014-04-02 dnr Sn 2014-105 Jenny Björkholm, Säkerhet och Juridik dnr On 2014-118 Ragnhild Klintberg, Säkerhet och Juridik dnr Än 2014-124 Dokumenthantering - legala förutsättningar
Rutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Lagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Informationsöverföring och samtycke inom hälso- och sjukvård.
RIKTLINJE METODSTÖD RUTIN Process Trygg, säker och rehabiliterande hälso- och sjukvård Informationsöverföring Beslutad av MAS/MAR Version 2. Beslutad datum 160615 Ersätter Version 1. Från 150601 Nf 306/2015
Skånegemensam digitalisering juridiska möjligheter och hinder
Rapport Skånegemensam digitalisering juridiska möjligheter och hinder 2018-06-15 Dina Jacobson, Dina Juridikpartners i Hbg Ab samt Helseplan Consulting AB på uppdrag av arbetsgruppen Skånegemensam Digitalisering
Det rättsliga utrymmet för programtrogen ACT-verksamhet
Det rättsliga utrymmet för programtrogen ACT-verksamhet Juridisk analys av Manólis Nymark Gunilla Cruce Enhetschef ACT-teamet i Malmö Rättsutredningen Rättsutredningen exploaterar i vilken utsträckning
Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring
Instruktion Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 4 2018-09-11 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering
INFORMATION OM LÄMNAT SAMTYCKE
INFORMATION OM LÄMNAT SAMTYCKE Reglering Informationshantering och journalföring inom vård och omsorg regleras i Patientdatalagen, Offentlighets- och sekretesslagen, Patientsäkerhetslagen, Hälso- och sjukvårdslagen,
1(11) Egenvård. Styrdokument
1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete?
Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete? Flera lagar som styr Socialtjänstlagen - SoL Hälso- och sjukvårdslagen- HSL Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Utlämnande samt sekretessprövning av handling
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje. Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS, Karin Paust, MAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningenf
Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2014-10-01 ON 2014/0083 53515 Omsorgsnämnden Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Förslag till beslut Omsorgsnämnden
UTLÄMNANDE AV HANDLINGAR RIKTLINJE VID BEGÄRAN OM JOURNALER OCH ÖVRIGA HANDLINGAR SOL OCH LSS
UTLÄMNANDE AV HANDLINGAR RIKTLINJE VID BEGÄRAN OM JOURNALER OCH ÖVRIGA HANDLINGAR SOL OCH LSS KARLSTADS KOMMUN Beslutad i VO-grupp Ansvarig: SAS Gäller från: 2016-04-01 Uppdaterad: POLICY Uttrycker ett
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Hälso- och sjukvårdsdokumentation
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-10-10 Beslutad av SN 126 2017-10-25 Hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vårdgivaren ansvarar för att det förs patientjournaler.
Riktlinjer för social dokumentation
Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer
Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn
Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Ylva Ehn Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU
Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
~~~00~~~~0~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
KARLSBORGS KOMMUN Bilaga 7, SN 2017-09-06 96 Riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 2017-109 Beslutande: Socialnämnden Antaget: 2011-03-02, SN 44 Reviderat:
Sekretess inom missbruksoch beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting
Sekretess inom missbruksoch beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Offentlighetsprincipen - Yttrandefrihet - Tryckfrihet - Meddelarfrihet - Allmänna handlingar 2 Handlingar
Dokumentation och informationsöverföring inom hälso- och sjukvård i Borås Stad
Vård och äldreförvaltningen Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen och informationsöverföring inom hälso- och sjukvård i Borås Stad Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen,
Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-06-27 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. En patientjournal
Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring
Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering
Trygghetsskapande teknik
Program Policy Handlingsplan Riktlinje Trygghetsskapande teknik Riktlinje för hantering av trygghetsskapande teknik inom särskilda boenden för äldre Beslutad av äldrenämnden 21 februari 2017 Reviderad
Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen
Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning Avdelningen egen regi Tjänsteutlåtande DNR1.5.1.-406/2014 Sida 1 (7) 2014-09-04 Handläggare Cecilia Schönewald Telefon: 08-508 14 061 Till Enskede-Årsta-Vantörs
Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:
Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan
individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna
Mars 2010 Riktlinjer och rutiner för individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson och korttidsvistelse enligt
MAS Riktlinje för Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring
MAS Riktlinje för Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Dessa riktlinjer är giltiga under projekttiden för införandet av Nationell Patientöversikt under 2013. 1 1(5) 2 Bakgrund Hälso-
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
SAMTYCKE TILL INFORMATIONSÖVERFÖRING
SAMTYCKE TILL INFORMATIONSÖVERFÖRING RIKTLINJE GÄLLANDE SAMTYCKE TILL INFORMATIONSÖVERFÖRING, SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING (NPÖ) SAMT MEDVERKAN I NATIONELLA KVALITETSREGISTER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i:
Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP
Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP 2018 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län INLEDNING... 3 GEMENSAM LEDSTJÄRNA
Lagstiftning och samverkan
Lagstiftning och samverkan K O N N Y L I N D B L O M Tidsschema Grundläggande lagstiftning som styr Hälso- och sjukvården samt Socialtjänsten. Samverkan med fokus på svårigheter (egna erfarenheter). Lagstiftning
Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?
Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg
Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras
NPÖ Nationell patientöversikt
NPÖ Nationell patientöversikt Rutinen gäller för legitimerad personal inom Individoch familjeomsorgen, Vård- och äldreförvaltningen, Sociala omsorgsförvaltningen i Borås Stad Rutin NPÖ 1 Ur Borås Stads
Förklaringar till Nationellt regelverk för enskilds direktåtkomst till journalinformation
Förklaringar till Nationellt regelverk för enskilds direktåtkomst till Bakgrund Regelverket är utarbetat utifrån erfarenheter i Landstinget i Uppsala län, där nästan 50 000 användare haft tillgång till
Sekretess inom hälso- och sjukvården (25 kap 1 )
Sekretess inom hälso- och sjukvården (25 kap 1 ) Får ej röja uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde
Maria Åling. Vårdens regelverk
2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på
Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering
Samverkan och samarbete det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t ex överföring av information hur samverkan ska
Riktlinjer för social dokumentation i utförarverksamhet inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för social dokumentation i utförarverksamhet inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning Beslutsdatum 2018-03-28, Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Socialnämnden Dokumentägare
Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering
Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald
Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från
SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun
SID 1 (10) Ansvarig för riktlinje Medicinskt ansvarig sjuksköterska NPÖ ansvarig Gäller från, rev 2015-08-14 Cecilia.linde cecilia.linde@solna.se Paulina Terävä paulina.terävä@solna.se Riktlinjer som gäller
SIP Samordnad Individuell Plan
SIP Samordnad Individuell Plan Rutin Antaget av Socialförvaltningens ledningsgrupp Antaget 2018-10-12 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare Verksamhetsutvecklare RUTIN 2(7) 1. Inledning Enligt Socialtjänstlagen
Det rättsliga utrymmet för programtrogen ACT-verksamhet
Det rättsliga utrymmet för programtrogen ACT-verksamhet Juridisk analys av Manólis Nymark Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö och I-nod Vad är Assertive Community Treatment? Ett multidisciplinärt