Riktlinjer för social dokumentation
|
|
- Ludvig Gustafsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Riktlinjer för social dokumentation Februari 2016
2
3 Innehåll Inledning Dokumentationens syfte Lagar och föreskrifter Personakt Förvaring och tillgänglighet och loggkontroller Samtycke Social journal Dokumentationens omfattning Kontaktbok/ Levnadsberättelse Arbetsanteckningar I den sociala journalen ska det framgå Genomförandeplan Syftet med en genomförandeplan Av genomförandeplanen ska det framgå Revidering av genomförandeplan Utförarens ansvar för egenkontroll Egenkontrollen ska omfatta Dokumentation enligt hälso- och sjukvårdslagen Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) Tystnadsplikt Personliga förhållanden Den enskildes rätt till insyn Utlämnade av handling Brott mot tystnadsplikt Avslut av ärende
4
5 Inledning Omvårdnadsnämnden har det övergripande ansvaret för att insatser dokumenteras och följs upp regelbundet. Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation syftar till att ge stöd och vägledning till medarbetare för att skapa en samsyn om vad som gäller vid planering, dokumentation och uppföljning av insatser. Riktlinjerna utgår från grundläggande principer i socialtjänstlagen 2001:453 (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 1993:387 (LSS) Offentlighet och sekretesslagen 2009:400 (OLS) samt socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2014:5. När en beslutad insats genomförs i en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ansvarar huvudmannen för att genomförandet av insatsen dokumenteras. I ansvaret för dokumentationen ligger bland annat att se till att personalen har kunskap om och följer de regler som gäller och att det finns tid avsatt för dokumentation. 5
6 Dokumentationens syfte För att socialtjänsten ska kunna förbättras och utvecklas och för att det ska gå att systematiskt undersöka om arbetet bedrivs på föreskrivet sätt är det en grundläggande förutsättning att verksamheten dokumenterar på ett tillfredställande sätt. Insatser som ges enligt SoL och LSS ska dokumenteras och följas upp systematiskt för att visa att de leder till förbättringar för den enskilde. Dokumentationen ska kunna användas av medarbetarna som ett arbetsinstrument för den individuella planeringen, för genomförandet och uppföljningen av insatser. Det innebär att dokumentationen ska tillgodose flera syften: den enskildes rättsäkerhet. arbetsredskap för personal. uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring. Lagar och föreskrifter Dokumentationsskyldigheten regleras i den lagstiftning som styr insatser inom äldreomsorgen, SoL 11 kap 5 och omsorgen om personer med funktionsnedsättning 21a LSS samt socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2014:5. Utföraren ansvarar för att planera hur beviljade insatser ska genomföras och att det dokumenteras. Dokumentationsskyldigheten omfattar individuellt behovsprövade insatser. Om det av beställningen inte framgår vilka särskilda insatser som beviljats, till 6
7 exempel vid bostad med stöd och service enligt LSS, ansvarar utföraren för att efterfråga och dokumentera den enskildes behov och önskemål. Dokumentationen ska vara tydlig och utformas med respekt för den enskilde och ska begränsas till att innehålla uppgifter som bedöms vara tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga i förhållande till vad saken gäller (SOSFS 2014:5). Tydlig alla anteckningar ska vara sakliga och det ska framgå vem som har lämnat uppgifterna. Anteckningarna ska vara väl strukturerade, tydligt formulerade, föras löpande, vara daterade och signerade. Respektfull ta hänsyn till den enskildes integritet och inte innehålla ovidkommande omdömen, nedsättande eller kränkande uppgifter eller formuleringar. Det ska framgå vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar samt vem som har gjort en viss bedömning. Tillräcklig så att den säkerställer den enskildes rättsäkerhet och möjlighet till insyn samt ger relevant information för att utföra och följa upp insatser. Väsentlig endast innehålla uppgifter av betydelse för det fortsatta arbetet och uppgifter som visar hur situationen för den enskilde utvecklar sig. Ändamålsenlig i förhållande till vad saken gäller. Personakt Genomförande av insatser ska dokumenteras i den verksamhet där insatsen utförs och ska hållas samman i en personakt. En lämplig struktur för en personakt hos en utförare kan vara att hålla samman handlingar i form av: beställning som innehåller uppgifter om den enskilde, beviljade insatser och namn på ansvarig biståndshandläggare. den upprättade genomförandeplanen som beskriver hur den beslutade insatsen praktiskt ska genomföras. journalen som innehåller löpande dokumentation om hur den enskildes behov och insatser utvecklas. inkomna och upprättade handlingar som beslut och uppdrag om god man och eventuella systematiska bedömningsinstrument som använts. Personakterna ska förvaras åtskilda. Handlingar som hör till personakten ska förvaras hos den som enligt lag är skyldig att dokumentera. Om verksamheten använder sig av checklistor eller liknande kan listor för flera enskilda personer förvaras i samma pärm men ska då sorteras under olika flikar. 7
8 Förvaring och tillgänglighet och loggkontroller Dokumentationen ska förvaras säkert och vara tillgänglig för behörig personal. Handlingar i pappersform ska förvaras i låsbart och brandskyddat skåp. Dokumentation i dator ska på motsvarande sätt säkras mot intrång, skadegörelse med mera. Den sociala dokumentationen ska vara tillgänglig för personal som deltar i vård- och omsorgsarbetet kring den enskilde i den utsträckning som behövs för att kunna utföra sitt arbete. Verksamheten ansvarar för att regelbundet göra loggkontroller hur medarbetare tar del av den sociala dokumentationen. Samtycke Inhämtande av samtycke ska dokumenteras i social journal. Samtycket kan lämnas muntligt eller skriftligt och kan vara mer eller mindre omfattande. Med stöd av samtycke från den enskilde kan utföraren bryta sekretessen och lämna ut uppgifter till annan person eller myndighet. Samtycket ska vara tidsbegränsat, specificerat och nedskrivet så det inte uppstår några oklarheter om vad den enskilde lämnat samtycke till. Den enskilde kan när som helst återkalla hela eller delar av sitt samtycke. Vid ett återkallande ska detta dokumenteras i social journal så att det tydligt framgår att samtycket inte gäller eller har ändrats. Av dokumentationen om samtycke ska det framgå: vilka myndigheter som får kontaktas och i vilket syfte. om närstående får kontaktas och i vilket syfte. vilka sakkunniga och referenspersoner som får kontaktas och i vilket syfte. när samtycket har lämnats eller ändrats. 8
9 Social journal Den sociala journalen är en löpande dokumentation om hur den enskildes situation utvecklas i samband med beviljade insatser. I journalen antecknas händelser av betydelse för den enskilde, faktiska omständigheter och avvikelser från genomförandeplanen. Alla anteckningar som förs i journalen ska vara daterade, signerade och föras i kronologisk ordning. I den sociala journalen dokumenterar all berörd personal för att ge och få information om den enskilde och för att följa upp de åtgärder som har vidtagits. Huvudregeln är att dokumentera fortlöpande och så nära den enskilde som möjligt. Integreras dokumentationen i det dagliga arbetet minskar risken för att fakta glöms bort eller uppfattas felaktigt. Dokumentationen ska vara objektiv och saklig. Den ska beskriva resurser och framsteg och inte enbart den enskildes problem och svårigheter. Används värderande omdömen ska det tydligt framgå vems uppfattning eller upplevelser som dokumentationen redogör för. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att en uppgift i dokumentationen är oriktig ska detta antecknas. Det ska då framgå i vilka avseenden den enskilde har en avvikande uppfattning av det som har noterats. Dokumentationens omfattning Den sociala dokumentationen ska enbart innehålla de uppgifter som är nödvändiga för att säkerställa att den enskilde får den vård och omsorg som är beviljad och överenskommen. Behovet av att dokumentera under genomförandet av en beslutad insats varierar beroende av insatsens karaktär och vilken person det gäller. För att avgöra hur omfattande dokumentationen behöver vara är utgångspunkten att ny medarbetare ska kunna utföra sina arbetsuppgifter med ledning av det som tidigare har dokumenterats. Dokumentationen kan behöva vara mer detaljerad om insatsen är kortvarig och intensiv med tydliga mål. Om insatsen är livslång och av omvårdnadskaraktär t.ex. beslut om bostad med särskilt service enligt LSS bör dokumentationen vara sparsam och kärnfull. I vissa fall (undantagsvis) kan det vara nödvändigt att göra en mer omfattande dokumentation, verksamheterna kan då göra regelbundna sammanfattningar. Om sammanfattningar tillämpas ska verksamheten upprätta en lokal rutin för att säkerställa att sammanfattningarna görs på ett korrekt sätt. Kontaktbok/ Levnadsberättelse I de fall där den enskilde har en kontaktbok som kommunikationsstöd är boken alltid den enskildes egendom. Den som skriver i en kontaktbok ska tänka på att aldrig skriva integritetskänsliga uppgifter. En kontaktbok ersätter aldrig dokumentationen som görs i den enskildes personakt. I de fall en levnadsberättelse är upprättad förvaras den i pärmen i den enskildes bostad. 9
10 Arbetsanteckningar Vid sidan av den sociala journalen kan det finnas behov av att föra arbetsanteckningar, exempelvis påminnelser mellan personal. Det är arbetsmaterial som ska förstöras när anteckningarna inte längre är aktuella och senast inom 7 arbetsdagar. I den sociala journalen ska det framgå: Information kring insatserna När insatsen eller olika delar av insatsen påbörjats. Avvikelser från det som överenskommits i genomförandeplanen. Erbjudanden som ges som den enskilde tackar nej till. Vad som har framkommit av betydelse vid kontakter med den enskilde eller andra som har lämnat uppgifter i samband med genomförandet. Vad som har uppnåtts i förhållande till de uppsatta målen för insatsen. När insatsen avslutats eller ändrats och av vilket skäl. Information kring den enskilde Om den enskildes situation eller behov har förändrats. Viktiga händelser i den enskildes liv, såväl positiva som negativa. Om klagomål har framförts och vilka eventuella åtgärder som vidtagits. Om systematiska bedömningsinstrument har använts och i så fall vilka. Om handläggaren har kontaktats med anledning av att den enskildes behov har förändrats. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig. Om levnadsberättelse upprättats. Om kontaktbok upprättats. Information kring genomförandeplanen Tiden innan genomförandeplanen upprättas förs utförliga anteckningar i den sociala journalen för att på så sätt skapa ett underlag. När genomförandeplanen upprättats. Om den enskilde nekar till upprättandet av genomförandeplan ska den enskildes behov av insatser och hur de ska genomföras ändå dokumenteras i den sociala journalen. Om den enskilde av någon anledning inte deltagit ska orsaken till detta anges. När genomförandeplanen följts upp. 10
11 Genomförandeplan En genomförandeplan ska upprättas i samtliga ärenden där beslut om insatser finns. Genomförandeplanen ska påbörjas inom den i avtalet överenskomna tiden efter att den enskilde har beviljats bistånd. Hur en beslutad insats ska genomföras bör dokumenteras i genomförandeplan som upprättas hos utföraren med hänsyn till den enskildes självbestämmande och integritet. Syftet med en genomförandeplan Genomförandeplanen syftar till att skapa en tydlig struktur för genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats. Genom planen tydliggörs både för den enskilde och för personalen vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. Genomförandeplanen ska underlätta och effektivisera arbetet med dokumentation under pågående insats genom att den används som utgångspunkt för vad som ska eller bör dokumenteras i journalen. Delaktighet i genomförandeplanen betyder att den enskilde ska ha möjlighet att medverka och påverka hur stödet ska utformas. Den enskilde kan i detta fall företrädas av en legal företrädare (god man eller förvaltare) eller en närstående. Avsikten med en genomförandeplan är inte att den ska uppfattas som ett avtal mellan den enskilde och utföraren utan som ett verktyg för personalen på en arbetsplats. Den behöver därför inte godkännas eller vara undertecknad av den enskilde utan kan i princip upprättas oberoende av hur den enskilde ställer sig till att medverka i arbetet med att upprätta planen. Om den enskilde av någon anledning väljer att avstå från att medverka är det viktigt att hans eller hennes uppfattning respekteras, men det hindrar inte att en genomförandeplan upprättas ändå. Av genomförandeplanen ska det framgå: vilket eller vilka mål som gäller för insatsen. om insatsen innehåller en eller flera aktiviteter hos utföraren. vilket eller vilka mål som gäller för varje aktivitet. vem hos utföraren som ansvarar för genomförandet av varje aktivitet. när och hur olika aktiviteter ska genomföras. hur utföraren ska samverka med handläggaren, andra utförare eller andra huvudmän, t.ex. hälso- och sjukvård, skola eller Arbetsförmedling. när och hur insatsen som helhet eller olika aktiviteter som ingår i insatsen ska följas upp. om den enskilde har deltagit i planeringen och i så fall vilken hänsyn som har tagits till hans eller hennes synpunkter och önskemål. vilka andra personer som har deltagit i arbetet med att upprätta genomförandeplanen när planen har fastställts. när och hur planen ska följas upp. 11
12 Revidering av genomförandeplan Genomförandeplanen bör revideras vid behov dock minst två gånger per år. Det är viktigt att planen hålls aktuell och vid behov revideras i samråd med den enskilde. Tillägg och ändringar inom ramen för beslutet kan göras direkt i dokumentet förutsatt att det ändå tydligt framgår vad som gäller. Är det fråga om stora förändringar är det ofta lämpligt att upprätta en ny plan. Utförarens ansvar för egenkontroll Egenkontrollen ska vara så utformad att den kan fungera som underlag för förbättring och utveckling av den sociala dokumentationen i verksamheten. Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet. Egenkontrollen ska omfatta: att upprättad lokal skriftlig rutin för social dokumentation är ändamålsenlig. att rutinen är känd och används. att genomförandeplanen skapar en tydlig struktur för genomförandet. att social dokumentation är tillräcklig, respektfull, väsentlig och ändamålsenlig utformad. Dokumentation enligt hälso- och sjukvårdslagen Dokumentation av sociala tjänster och hälso- och sjukvård styrs av olika lagstiftningar och ska därför föras och förvaras åtskilda. Det finns inga generella regler när dokumentationen ska göras i patientjournalen eller i den sociala dokumentationen utan ett särskilt ställningstagande måste göras i varje enskilt fall. Det innebär att dokumentation kan behöva göras enligt båda lagstiftningarna men vad som dokumenteras i respektive journal kan skilja sig åt. 12
13 Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) Tystnadsplikt Tystnadsplikten innebär att den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet, som avser insatser enligt SoL eller LSS, inte obehörigen får röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om enskildas personliga förhållanden. Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Personliga förhållanden Till uppgifter om personliga förhållanden brukar räknas namn, personnummer, adress, telefonnummer, ålder, familjesituation, hälsotillstånd, missbruk, funktionsnedsättning, anställning och ekonomisk situation. Den enskildes rätt till insyn En enskild har rätt att ta del av en handling i en personakt som gäller honom eller henne. Om den enskilde begär att få ta del av en handling som hör till hans eller hennes personakt ska handlingen så snart som möjligt tillhandahållas den enskilde för läsning eller avskrivning på stället eller i avskrift eller kopia, om det inte strider mot bestämmelserna om tystnadsplikt. Om handlingen innehåller uppgifter om någon annan kan sådana uppgifter inte lämnas ut till den enskilde utan sekretessprövning. Utlämnade av handling Frågor om utlämnande av en handling i enskild verksamhet prövas av den som ansvarar för personakten. Anser denne att personakten eller någon del av den inte bör lämnas ut ska han eller hon genast med eget yttrande överlämna frågan till IVO för prövning. Brott mot tystnadsplikt OSL innehåller inte några sanktionsbestämmelser. Den som bryter mot en bestämmelse om tystnadsplikt kan dömas för brott mot tystnadsplikt enligt Brottsbalken. Sekretessen får dock brytas i en nödsituation, dvs. för att avvärja fara för liv, hälsa eller värdefull egendom, utan att den som bryter mot sekretessen riskerar straff. 13
14 Avslut av ärende När ett ärende i verksamheten avslutas ska en slutanteckning göras i den sociala journalen. Av slutanteckningen ska det framgå orsaken till varför insatsen har avslutats. Det kan till exempel vara att personen avlider, byter utförare eller avslutar sina insatser. När ärendet har avslutats i verksamheten och slutanteckning gjorts ska den sociala journalen och den senaste genomförandeplanen skrivas ut och tillföras den enskildes personakt som verksamheten har i sitt aktskåp. Personakten i sin helhet ska rensas på kopior, gem, post it lappar samt arbetsanteckningar, därefter skickas personakten till omvårdnadsförvaltningen, avdelningen för myndighetsutövning. Verksamheter som enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om särskilt stöd och service (LSS) har tillstånd från Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) ska bevara sin sociala dokumentation i 2 år efter att slutanteckningen är gjord. Det är för att säkerställa att all dokumentation finns tillgänglig i verksamheten vid en eventuell tillsyn av tillsynsmyndigheten IVO. Vid verksamhetsövergång Vid en upphandling och där det sker en verksamhetsövergång ska den sociala journalen hanteras enligt nedan. 1. Samtycke inhämtas från den enskilde av avlämnande utförare gällande överlämning av social dokumentation till ny utförare. 2. Utförare som ska avsluta sitt uppdrag skriver ut den sociala journalen och den senaste och aktuella genomförandeplanen samt kopior på handlingar som förvaras i personakten. Personakten överlämnas till utsedd handläggare på avdelningen för myndighetsutövning enligt överenskommelse. 3. Efter att ha säkerställt att samtycke givits, överlämnar handläggaren den dokumentation som bedöms som nödvändig för att ny utförare ska kunna upprätthålla en säker och trygg omsorg för den enskilde. 4. Verksamheter som är tillståndspliktiga och som överlämnat sitt uppdrag till ny utförare avslutar personakterna efter två år och handlingarna kan kasseras. Personakt skickas efter avslut till: Solna stad Omvårdnadsförvaltningen Avdelningen för myndighetsutövning Solna 14
15
16 Solna stad Tel solna.se
Riktlinjer för social dokumentation
Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer
1. Riktlinjernas bakgrund och syfte
SAS Sida: 1 (5) 1. Riktlinjernas bakgrund och syfte Det finns en skyldighet att dokumentera genomförandet om individuellt behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service
Funktionshinderområdet och äldreomsorgen
Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och
Social dokumentation
Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:
individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna
Mars 2010 Riktlinjer och rutiner för individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson och korttidsvistelse enligt
Anvisningar för social dokumentation i verkställigheten
Anvisningar för social dokumentation i verkställigheten KRAV PÅ DOKUMENTATION Det finns krav på dokumentation i lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd samt en handbok utgiven av socialstyrelsen. Socialtjänstlagen
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...
Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn
Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Ylva Ehn Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU
Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377
2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, nedan förkortad till LVU,
Nummer: SOSFS 2006:5 Rubrik: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS; beslutade den 17 februari
3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning
Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning
Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
RIKTLINJE. Social dokumentation. inom verksamheter - för personer med funktionsnedsättning - äldreomsorg i ordinärt boende - äldreboende
Bilaga 2 Socialförvaltningen RIKTLINJE Social dokumentation inom verksamheter - för personer med funktionsnedsättning - äldreomsorg i ordinärt boende - äldreboende Beslutsinstans Socialchef Dokumenttyp
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL 2 RIKTLINJER Följande riktlinjer för dokumentation enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service
Riktlinjer och rutiner för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge
Riktlinjer och rutiner för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge Uppdaterade och beslutade av Ewa Kardell 2013-03-20 FÖRORD Kraven
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET. av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av
Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg
Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2017-04-04 33 Dokumentet gäller som längst till 2021-04-04 Dokumentägare: Avdelningschef
Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet
1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150301 Gäller från och med: 160301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson Lotta
Omvårdnadsförvaltningen
Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline
Riktlinjer för social dokumentation inom äldreomsorgsavdelningen
Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-18 Reviderad 2007-01-23 Reviderad 2009-10-14 Riktlinjer för social dokumentation inom äldreomsorgsavdelningen Genomförandeplan Syfte Syftet med en genomförandeplan
individuell planering och dokumentation
Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen Godkända av nämnden för äldre och funktionshindrade (NÄF) 13 februari 2008 VÄRMDÖ KOMMUN 0 FÖRORD
Riktlinjer för social dokumentation i utförarverksamhet inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för social dokumentation i utförarverksamhet inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning Beslutsdatum 2018-03-28, Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Socialnämnden Dokumentägare
Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg
Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2016-02-02 7 Riktlinjerna gäller som längst fram till 2020-02-02 (max 4 år) Dokumentägare:
Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer
201002 Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer Bakgrund Aktuell lagstiftning I Socialtjänstlagens 11kap. 5 framgår att handläggningen av ärenden som rör
Riktlinje för genomförande av uppdraget Särskilt boende
RIKTLINJE 1(12) RIKTLINJE 2(12) Innehåll RIKTLINJE FÖR GENOMFÖRANDE AV UPPDRAGET SÄRSKILT BOENDE... 1 1. INLEDNING... 3 Allmänna utgångspunkter... 3 1.1 Syfte och mål med riktlinjen... 3 2. GRUNDLÄGGANDE
Riktlinje för Social dokumentation Vård- och omsorg Töreboda Kommun
RIKTLINJE 1(12) Riktlinje för Social dokumentation Vård- och omsorg Töreboda Kommun RIKTLINJE 2(12) Innehåll RIKTLINJE FÖR SOCIAL DOKUMENTATION... 1 1. INLEDNING... 3 Allmänna utgångspunkter... 3 1.1 Syfte
Riktlinjer och rutiner. för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge
Riktlinjer och rutiner för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge Uppdaterade och beslutade av Ewa Kardell, förvaltningschef Maj
Hjo kommun. Social dokumentation i genomförandet. Rutin. 1. Dokumenttyp. Rutin för Social dokumentation i genomförandet. 2. Fastställande/upprättad
Hjo kommun Rutin Social dokumentation i genomförandet 1. Dokumenttyp Rutin för Social dokumentation i genomförandet 2. Fastställande/upprättad 111214 av Jonas Engelbrektsson 3. Senast reviderad Klicka
Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn
Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Se Ylva Ehn Motiv för översyn av SOSFS 2006:5 Större enhetlighet, mer ändamålsenlig struktur för att dokumentationen ska kunna användas
Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens ledningsgrupp
Socialförvaltningens ledningssystem Dokumenttyp: Information Titel: Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens
UTLÄMNANDE AV HANDLINGAR RIKTLINJE VID BEGÄRAN OM JOURNALER OCH ÖVRIGA HANDLINGAR SOL OCH LSS
UTLÄMNANDE AV HANDLINGAR RIKTLINJE VID BEGÄRAN OM JOURNALER OCH ÖVRIGA HANDLINGAR SOL OCH LSS KARLSTADS KOMMUN Beslutad i VO-grupp Ansvarig: SAS Gäller från: 2016-04-01 Uppdaterad: POLICY Uttrycker ett
KONTAKTPERSON 9:4 LSS
Kvalitetsdokument KONTAKTPERSON 9:4 LSS Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12-08 146 Socialförvaltningen Gotlands Kommun Innehåll Kontaktperson 3 Beslut 3 Verkställighet
Utbildningsmaterial Social dokumentation i verkställigheten
Utbildningsmaterial i verkställigheten Varför dokumenterar vi? Brukaren ska få den hjälp och det stöd som hen har rätt till enligt biståndsbeslutet/beställningen. Hur, när och av vem stödet ska utföras
Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Riktlinje. Riktlinjer för social dokumentation inom socialnämndens verksamheter
Riktlinjer för social dokumentation inom socialnämndens verksamheter Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Riktlinje Riktlinjer för social dokumentation inom socialnämndens verksamheter
Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation
Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Journalhandling En journalhandling är alla handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens tillstånd och de åtgärder som genomförts eller
DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD
UPPRÄTTAD: 2015-03-18 UTGÅVA: 1 VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENT Utlämnande av handlingar i socialtjänsten ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP
Social dokumentation. inom enskild verksamhet. Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen?
Social dokumentation inom enskild verksamhet Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen? Social dokumentation inom enskild verksamhet ISSN 1103-8209,
Dokumentation Hälso- och sjukvård HSL
Dokumentation Hälso- och sjukvård HSL Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS Skribent MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 319/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med
Riktlinje för dokumentation vid genomförandet av insatser enligt SoL och LSS för personal inom äldre- och handikappomsorgen
Riktlinje för dokumentation vid genomförandet av insatser enligt SoL och LSS för personal inom äldre- och handikappomsorgen Antagen i socialnämnden 129 Genomförande Varför är det viktigt med dokumentation
Dokumentationsriktlinjer
Dokumentationsriktlinjer 2015-09-17 Sammanfattning/syfte. Syftet med dessa dokumentations riktlinjer är att du som medarbetare ska få vägledning i arbetet med dokumentation. Som medarbetare är du skyldig
Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Riktlinje för social dokumentation i verkställighet
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för socialdokumentation i verkställighet Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Johanna Ottosson, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef för vård-
Rutin: Dokumentation. (social journal och genomförandeplan)
Rutin: Dokumentation (social journal och genomförandeplan) I socialtjänstlagen 1 11 kap. 5 första stycket SoL och 21 a första stycket LSS finns bestämmelser om dokumentation i samband med genomförande
Lokala rutiner för Lex Sarah Mars 2014
Lokala rutiner för Lex Sarah Mars 2014 Beslutade av Älvsjö stadsdelsnämnd xxxxx stockholm.se 2 (11) Innehåll Lokala rutiner för Lex Sarah 3 Inledning 3 Vem är rapporteringsskyldig? 3 Vad ska rapporteras?
ABCDE. Riktlinjer för utförardokumentation inom stadens omsorg om funktionshindrade. Socialtjänstförvaltningen Staben
Socialtjänstförvaltningen Staben 2005-10-03 Handläggare: Johan Bonander 08 50825601 Riktlinjer för utförardokumentation inom stadens omsorg om funktionshindrade Riktlinjerna antogs av Kommunstyrelsen i
Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Samtycke. sid. 1 av 7. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje
Samtycke Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS och MAS Skribent SAS och MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 251/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-10-24 Senast
Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB
SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120614 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen
Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun
2012-07-16 SID 1 (9) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från revideras 2016-07-25 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i
Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar
Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och
Hälso- och sjukvårdsdokumentation
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-10-10 Beslutad av SN 126 2017-10-25 Hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vårdgivaren ansvarar för att det förs patientjournaler.
Rutiner för f r samverkan
Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas
BAS-kurs i Skövde 23 april Catherine Larsson, Sjuhärads kommunalförbund Georg Fischer, Fyrbodals kommunalförbund
BAS-kurs i Skövde 23 april 2013 - Dokumentation - Utrednings- och bedömningsmodellen i NR Catherine Larsson, Sjuhärads kommunalförbund Georg Fischer, Fyrbodals kommunalförbund Nationella riktlinjer för
Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden
Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3
Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun
Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för
Social dokumentation, vägledning för omvårdnadspersonal inom äldreomsorgen i. Härnösands kommun
Socialförvaltningen Verksamhetsutvecklare KVALITETSDOKUMENT Social dokumentation, vägledning för omvårdnadspersonal inom äldreomsorgen i Härnösands kommun Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare
Författningens innehåll
Författningens innehåll 1 kap. Tillämpningsområde och definitioner 2 kap. Ledningssystem 3 kap. Gemensamma bestämmelser om dokumentation i verksamheter som bedriver socialtjänst Den enskildes integritet
Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Anvisningar för dokumentation under genomförandet av bistånd och insats enligt SoL och LSS för personal inom äldre- och handikappomsorgen
Anvisningar för dokumentation under genomförandet av bistånd och insats enligt SoL och LSS för personal inom äldre- och handikappomsorgen Man kan bli glad av ord. Man kan bli arg av ord. Man kan bli retad
Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering
Samverkan och samarbete det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t ex överföring av information hur samverkan ska
Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-06-27 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. En patientjournal
Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic
Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in
BESLUT. Ärendet Tillsyn av myndighetsutövning i samband med beslut om insatser enligt LSS i Lidköpings kommun.
BESLUT Inspektionen för vård och omsorg 2016-09-16 Dnr 8.5-6973/2016-10 1(6) Avdelning sydväst Lena Almvik Gomben* lena.almvik-gombor@ivo.se Vård- och omsorgsnämnden Lidköpings kommun 531 88 Lidköping
Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?
Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Lagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;
1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen
Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS
sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt
Social dokumentation - en vägledning för externa serviceföretag, som dokumenterar manuellt
1 Social dokumentation - en vägledning för externa serviceföretag, som dokumenterar manuellt 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Begreppsförklaringar... 3 1. Varför behövs dokumentation enligt SoL?...
Rutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från
Allmänt om journaler och akter
Allmänt om journaler och akter Av 11 kap. 5 första stycket, första meningen SoL, framgår det att genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling som rör enskilda ska dokumenteras. I LSS kap.
TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade
Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Fastställd av socialnämnden 2010-08-25 2(5) Den sociala dokumentationen utgör en viktig del i kvalitetsarbetet
HKF 7321 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING
1 (7) Antagen av socialnämnden 2017-09-21, 3 Riktlinje för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt SoL och LSS inom socialnämndens ansvarsområde 1 Inledning Den här riktlinjen kompletterar
Samverkansrutin för landsting och kommun
Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen
Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad
HKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING
1 (8) Antaget av äldreomsorgsnämnden 2016-10-25, 4, med ändring i vård- och omsorgsnämnden 2019-04-08, 9 Riktlinjer för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL) och
Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga Förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan
Social dokumentation. Riktlinjer för vård- och omsorgspersonal
Social dokumentation Riktlinjer för vård- och omsorgspersonal Social dokumentation Det vi skriver om våra kunder kallas dokumentation. Genom att vi dokumenterar blir viktig information tillgänglig för
Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten
1 Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Antagna av Socialtjänstens ledningsgrupp 20090128 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte 3 Underlag 3 Flödesschema 4 Anmälan
Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Tillsyn - äldreomsorg
Datum Diarienr 2011-12-07 877-2010 TioHundra AB Box 905 761 29 Norrtälje Tillsyn - äldreomsorg Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar att TioHundra AB 1. I Procapita genom direktåtkomst
Tillsyn - äldreomsorg
Datum Diarienr 2011-12-07 876-2010 TioHundranämnden Box 801 761 28 Norrtälje Tillsyn - äldreomsorg Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar att TioHundranämnden i strid med 6 lagen om behandling
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen
De nya föreskrifterna och Välkommen! De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen Ann Nilsson och Thomas Carlsson Nationell värdegrund! ICF! ÄBIC/IBIC! SOSFS 2014:5! Genomförandeplaner!
Dokumenthantering - legala förutsättningar och interna beslut
PM 1 (5) Kommunledningskontoret 2014-04-02 dnr Sn 2014-105 Jenny Björkholm, Säkerhet och Juridik dnr On 2014-118 Ragnhild Klintberg, Säkerhet och Juridik dnr Än 2014-124 Dokumenthantering - legala förutsättningar
4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun
1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.
Social dokumentation i verkställighet
Social dokumentation i verkställighet Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Dnr VON 158/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med
Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg
SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120814 AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation genomförs vid ett besök hos utförararen.
Lex Sarah. Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam
Lex Sarah Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam Vad är lex Sarah? Bestämmelser i SoL och LSS 14 kap. 3-7 och 7 kap. 6 SoL 24 b-g och 23 e LSS Socialstyrelsens föreskrifter
Social dokumentation inom vård- och omsorgsförvaltningen
RUTIN Sid: 1 (11) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 2 2015-10-22 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp för social dokumentation) 1 2015-04-27 Beslutande
Uppföljning 2012-08-08 Ideal Vård och Service
SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120808 Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets representanter: Olga Yuen Cárdenas
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;
1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.
Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal
1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser
en liten hjälpreda i konsten att föra journal
Maj 2007 en liten hjälpreda i konsten att föra journal Stockholm HVB Barn & Ungdom SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Denna hjälpreda utgår från socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande