RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

Transkript

1 Datum Ert datum Rev Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

2 Skyddsåtgärder Frihetsbegränsande åtgärder i samband med vård och omsorg Ändring i SOSFS 1992:17 om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda boendeformer för service och omvårdnad. Den15 juni 2010 togs Socialstyrelsens kungörelse (SOSFS1980:87) med föreskrifter om förbud mot tvångsmedel inom somatisk långtidssjukvård samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärder för personer med demenssjukdom i särskilda boendeformer för service och omvårdnad bort. Allmänt De skydds- och begränsningsåtgärder som idag förkommer inom vård- och omsorg om personer med demenssjukdom är sådana att de enligt regeringsformen (RF) kräver stöd i lag. Något sådant specifikt lagstöd finns inte idag. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 2a) skall vården och behandlingen så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten, samt bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet Enligt 2a HSL, ska hälso- och sjukvården vara av god kvalitet och enligt 31 HSL ska kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Enligt 2 e HSL ska det där det bedrivs hälso- och sjukvård finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges.

3 Nödrätt Samtycke Det finns ingen laglig kvarhållningsrätt inom kommunal hälso- och sjukvård. Om det uppstår en akut nödsituation där den enskildes liv eller hälsa är hotad finns det dock en laglig möjlighet att tillgripa nödrätt. Det kan gälla vårdtagare som ger sig ut nattetid, riskerar att skadas i trafiken, förfrysa eller skada medboende/personal. Brottsbalken ger enskilda rätt till s.k. nödrätt. Detta betyder att enskildas rätt att handla i nöd vilket kan innebära att personal med försvarlig kraft exempelvis kan hålla fast enskilda om det finns en fara som hotar liv, hälsa eller egendom (Brottsbalken 24 kap. 4 ). Samtycke kan endast lämnas av patienten själv. Anhöriga, god man eller förvaltare kan inte samtycka eller kräva att socialtjänsten eller hälso- och sjukvården ska använda tvångsåtgärder. Dokumentation I samband med att samtycke ges ska den enskilde alltid få information om vad åtgärden avser. Ett samtycke kan vara uttryckligt. Med ett sådant samtycke avses att man aktivt antingen skriftligen eller muntligen eller genom t.ex. en jakande nick ger sitt samtycke till en viss åtgärd. Ett samtycke kan också vara konkludent. Ett sådant samtycke består i att den enskilde agerar på ett sådant sätt som underförstått visar att han eller hon samtycker t.ex. genom att underlätta åtgärdens genomförande. En annan typ av samtycke är det s.k. presumerade samtycket. Ett sådant samtycke bygger på att den som ska vidtar åtgärden förutsätter att den är förenlig med den enskildes vilja utan att samtycket har kommit till uttryck. Ett sådant antagande bygger på at den enskilde har informerats om den planerade åtgärden och då inte har gett uttryck för någon motvilja mot att den genomförs. Hela beslutsprocessen inklusive riskanalys skall dokumenteras i patienten/vårdtagarens journal samt i vårdplanen, Om patienten själv begärt hjälpmedlet dokumenteras detta i status. Beslut om frihetsbegränsande/skyddsåtgärder skall också dokumenteras i genomförandeplanen av kontaktpersonen. Blankett användandet av bälte, rullstolsbord eller annan fixering eller blankett beslut om anbringande av individuellt larm ska användas.

4 I dokumentationen skall tydligt framgå vilka åtgärder som är vidtagna och att samtycke inhämtats. Bälte rullstolsbord sele eller annan frihetsbegränsande åtgärd För patient som sitter uppe får bälte, sele, rullstolsbord eller liknande anordning endast användas efter att samtycke har inhämtats. Bälte/sele används för att förhindra svag person från att falla och därigenom komma till skada. Bälte rullstolsbord eller annan frihetsbegränsande åtgärd på vårdtagarens egen begäran Vårdtagaren kan själv begära att få bälte eller rullstolsbord, det är då inte att betrakta som frihetsbegränsande skyddsåtgärd. Sjuksköterska, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast ansvarar för att hjälpmedlet anpassas efter vårdtagarens behov. Rutin Problemet uppmärksammas. De personer som är involverade i den enskilde träffas för att tillsammans bedöma behovet av skyddsåtgärder. Blanketten Användandet av bälte, rullstolsbord eller annan fixering används. Kopia av blanketten skickas till MAS. Ordinationen gäller högst tre månader, omprövning kan ske tidigare Närstående informeras. Dokumentation sker i journalen en vårdplan upprättas och kontaktpersonen skriver i genomförandeplanen. Säkerhetsbälte eller rullstolsbord skall kontrolleras före användandet, trasiga och slitna får ej användas. Omvårdnadspersonal skall alltid finnas nära tillgänglig och ha tillsyn över vårdtagaren. Fastspänning får inte ske på ett sådant sätt att det kan vålla skador. Fastspänning/fixering i säng får under inga omständigheter ske Bälte och rullstolsbord är att anse som ett individuellt hjälpmedel och förskrivs av arbetsterapeut

5 Sänggrindar. Sänggrind på vårdtagarens egen begäran Vårdtagaren kan själv begära att få sänggrind det är då inte att betrakta som frihetsbegränsande skyddsåtgärd. Sänggrind som skyddsåtgärd får endast användas efter att samtycke har inhämtats. Sjuksköterska, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast ansvarar för att sängutrustningen anpassas efter vårdtagarens behov. Sänggrind som skyddsåtgärd All användning av sänggrind som skyddsåtgärd skall föregås av vård- och omsorgsplanering och riskanalys. Alternativa åtgärder skall ha provats exempelvis låg säng. Sänggrindar får användas efter ordination av sjuksköterska, arbetsterapeut. Ordination, riskanalys och information till närstående dokumenteras i journalen Individuella larm För att förhindra att personer utsätter sig själv, ibland andra för fara eller där uppenbar risk för att allvarlig skada kan uppstå, ska individuellt beslut kunna fattas om att använda sig av diverse tekniska lösningar (larm lås). Dessa måste vara etiskt försvarbara. Inlåsning Inlåsning i lägenhet/rum får inte förekomma. Lägenhetsdörr kan vara låst om det sker på vårdtagarens egen begäran. En boendeenhet kan vara låst. Låset bör då vara av sådant slag att de boende själva kan låsa upp. Att använda alltför komplicerade lås är att betrakta som inlåsning. Dörren kan ha ett lås som det tar en viss tid att öppna. Godkännande Larm och låsanordningar som installeras skall godkännas av brandmyndighet Individuella larm Dörrlarm, sängvakt, larmmatta, rörelselarm och larm som anbringas på vårdtagaren är exempel på individuella larm. Individuella larm får endast användas efter att samtycke har inhämtats Ordination, riskanalys och information till närstående dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Blanketten beslut om anbringande av individuellt larm ska skrivas. MAS skall underrättas om beslutet.

6 Beslut Dörrlarm Beslutas av omvårdnadsansvarig sjuksköterska Sängvakt Beslutas av omvårdnadsansvarig sjuksköterska Larmmatta Beslutas av omvårdnadsansvarig sjuksköterska Rörelselarm Beslutas av omvårdnadsansvarig sjuksköterska Passagelarm Beslutas av omvårdnadsansvarig sjuksköterska Vårdtagare som avvikit från boende Om en vårdtagare avvikit från boendeenheten och inte bedöms vara i stånd att själv ta sig tillbaka skall följande åtgärder vidtagas: Personalen genomsöker omedelbart samtliga lokaler och närmaste omgivningar. Enhetschef underrättas Tjänstgörande sjuksköterska underrättas Närstående underrättas Anmälan till polisen Vid behov, kalla in extra personal Rapport till MAS