Skydds- och begränsningsåtgärder

Transkript

1 Skydds- och begränsningsåtgärder Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Skydds- och begränsningsåtgärder 1

2 Ur Borås Stads Styr- och ledningssystem Verksamhetsorganisationen fastställer också de rutiner som krävs. Dessa ska beskriva hur och när olika händelser ska uträttas eller inträffa. Det ska framgå när rutinen senast reviderades, vem som har utarbetat den och vem som godkänt den Dokumentet framtaget av: MAS/MAR/TÖS Fastställt av och datum: Områdeschefer på Kommungemensamt LSG För revidering ansvarar: MAS/MAR/TÖS Dokumentet gäller tills vidare Skydds- och begränsningsåtgärder 2

3 Inledning Varje medborgare är enligt Regeringsformen grundlagsskyddad mot frihetsberövande och andra frihetsinskränkningar. Med frihetsberövande avses i huvudsak att mot någons vilja begränsa hans/hennes rörelsefrihet. Skyddet gäller för insatser såsom bälte, brickbord, larmmattor, rörelselarm, sänggrindar, inlåsning etc. Det är heller inte tillåtet med någon form av tvångsmedicinering. Den etiska grundståndpunkten måste vara att alla åtgärder ska vidtas för personens bästa. Det handlar om att ge den enskilde bästa möjliga livskvalitet. Av detta följer att man alltid bör sträva efter att undvika tvångs- och skyddsåtgärder och om de behöver tillgripas ska en mindre ingripande åtgärd användas i första hand. Ingen skyddsåtgärd får vidtas på grund av för låg bemanning, bristande kompetens eller olämpliga lokaler. All användning av skyddsåtgärd skall vara individuell och föregås av ingående vård- och omsorgsplanering inklusive nytto- och riskanalys. Alternativa åtgärder bör ha provats innan skyddsåtgärder föreslås. Rutinen avser personer med allvarlig kognitiv svikt/funktionsnedsättning och alla vård- och omsorgsverksamheter som vänder sig till vuxna personer som är 18 år och äldre. Rutinen grundar sig på Socialstyrelsens direktiv i meddelandeblad Tvångs och skyddsåtgärder vid vård och omsorg om vuxna samt utredningen För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården Fysiska begränsnings- och skyddsåtgärder kan vara motiverat t.ex. när en person med kognitiva nedsättningar riskerar att skada sig själv eller någon annan och när personen inte bedöms ha kapacitet att ta in information om riskmoment och inte heller bedöms kunna följa rekommendationer. Åtgärder som larm, sänggrindar och bälten får inte användas i syfte att frihetsberöva en person men däremot som skydd eller hjälpmedel när den enskilde samtycker till åtgärden. Samtycke Vid alla skyddsåtgärder som används ska samtycke föreligga och brukarens ställningstagande ska antecknas i social dokumentation under rubriken samtycke. Brukaren har rätt att när som helst återkalla sitt samtycke. Anhöriga, god man eller förvaltare kan inte lämna samtycke för en brukare eller kräva att verksamheten ska använda skyddsåtgärder. En person som på grund av demenssjukdom eller annan funktionsnedsättning inte kan uttrycka sitt samtycke ska få stöd av personal som i sina professioner observerar hur brukaren upplever och reagerar på skyddsåtgärderna. Detta får sedan vara vägledande för ställningstagandet om huruvida samtycke föreligger eller inte. Reagerar brukaren med motstånd mot planerad åtgärd ses detta som att samtycke inte föreligger, tex skakar i en uppfälld grind och visar tydligt att motstånd finns mot uppfälld grind. Individuell bedömning Då behov av skyddsåtgärder uppstår, vilket kan identifieras av samtliga yrkesprofessioner, och samtycke från brukaren är tveksamt meddelas detta till enhetschef. Enhetschefens ansvar: Kallar till teammöte enligt Borås Stads rutin Säkerställer att samtlig personal får information om det som beslutas på teammötet Skydds- och begränsningsåtgärder 3

4 Scannar in dokument Utredningshjälp för ställningstagande till skyddsåtgärder i Viva. Ansvarar för att uppföljning blir gjord på nästkommande teammöte Informerar och har dialog med anhöriga/annan företrädare om brukaren gett sitt samtycke till detta Teammötet: Brukarens situation diskuteras på teammötet där samtliga professioner deltar. Kartlägg risker som identifierar brukarens behov samt risker som finns i den aktuella situationen Kartläggning av bakomliggande orsaker bör ske med stöd av bilagan Utredningshjälp för ställningstagande till skyddsåtgärder. Beroende på vilken typ av skyddsåtgärd som ställningstagandet berör, används frågor inom de områden som anses vara relevanta. Utifrån kartläggningen gör teamet en gemensam bedömning för att om möjligt kunna besluta om vilka åtgärder som kan tillämpas Varje profession dokumenterar inom sin journalföring de individuella åtgärder som beslutats och hur och när de ska tillämpas. Det görs i SoL-dokumentationen både i form av åtgärdsregistrering samt i genomförandeplan. Det görs i HSL-dokumentation både i åtgärdsregistrering samt i vårdplan respektive rehabplan. Det skall även dokumenteras när man beslutar om att inte vidta åtgärder och vad det beslutet grundar sig på. Obekväm arbetstid: Om behov av skydds och tvångsåtgärder uppkommer under obekväm arbetstid ska dialog föras mellan omvårdnadspersonal och tjänstgörande sjuksköterska. Detta dokumenteras i respektive professions journal. Riskbedömning ska göras. Den personal som varit involverad i händelsen ska informera enhetschef och övriga berörda professioner nästkommande vardag. Ärendet tas upp på teammöte enligt rutin ovan. Vanligt förekommande åtgärder Larm Generella passagelarm Generella passagelarm kan finnas på verksamheternas boendeformer. En larmanordning på ytterdörren som är kopplad till personalens personsökare signalerar att någon passerar och gör det möjligt att snabbt kunna nå den enskilde brukaren när denne öppnar dörren. Dörren kan också öppnas med viss fördröjning för att möjliggöra att personal kan få kontakt med brukaren. Individuella larm Individuella larm som till exempel larmmattor eller rörelsedetektorer kan användas med brukarens samtycke. Personal kan inte utan enhetschefens teamets medgivande besluta om användande av till exempel larmmatta, även om samtycke föreligger. Rörlig övervakning till exempel mobil sändare, sk GPS larm kan användas med brukarens samtycke. Beslut ska föregås av en individuell bedömning och tas upp på teammöte enligt ovan. Skydds- och begränsningsåtgärder 4

5 Lås Ytterdörren till en bostad inklusive vård och omsorgsboende kan vara låst, så som det är brukligt i de flesta människors hem. Låset måste vara konstruerat så att brukaren själv kan låsa upp. Om kodlås används ska koden vara väl synlig i anslutning till kodlåset. Kan brukaren av något skäl inte öppna dörren själv måste han eller hon utan dröjsmål få den hjälp som behövs av personalen. Samma förfarande gäller även för grindar på eller utanför boendet. Sänggrind Då risk finns att brukaren faller ur sängen ska en noggrann analys och avvägning göras mellan nyttan kontra risken med användandet av sänggrind. Om brukaren samtycker kan sänggrind monteras i samråd med sjuksköterska/at/ft. Ett alternativ kan vara en låg säng eller ett stötdämpande skydd nedanför sängen. Även brukarens behov av tillsyn, främst nattetid, ska aktivt bedömas innan beslut fattas om sänggrind. Det skall dokumenteras med beslut om när uppföljning skall ske. Bord och bälte Arbetsterapeut ansvarar för förskrivning, vilket innebär att arbetsterapeuten bedömer när ett bälte/bord kan förskrivas. Bälte/bord kan med brukarens samtycke och i samråd med läkare även användas som skyddsåtgärd Arbetsterapeut kan förskriva ett bälte för positionering och bord för att möjliggöra aktiviteter i vardagen. Nödrätt Vid risk för att brukaren utsätter sig själv för fara till liv eller hälsa kan personal vidta åtgärder som inrymmer någon form av våld eller tvång för att avvärja denna fara, så kallad nödrätt. Nödrätten ska endast tillämpas i undantagsfall och får inte ligga till grund för rutinmässiga ingripanden. Om nödrättsåtgärd tillämpas ska detta dokumenteras i brukarens sociala dokumentation och enhetschef skall särskilt informeras som har ansvar för dokumentation och uppföljning. Kunskap/utbildning Personal som arbetar med personer som har behov av skydds och begränsningsåtgärder behöver ha rätt kunskap och förutsättningar att arbeta på ett professionellt sätt. För att öka kunskap finns en webbutbildning kring Nollvision- för en demensvård utan tvång och begränsningar. Denna utbildning ger en god kunskap som kan användas i möten med alla brukare. Läs mer på Frågor och svar om tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg av vuxna, soialstyrelsen svarar på de vanligaste frågorna kring skydds och begränsningsåtgärder. Bilaga: Utredningshjälp för ställningstagande till skyddsåtgärder Referenser/källhänvisningar Nr 2/2010 Socialstyrelsens Meddelandeblad. Meddelandeblad 2/2010 För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Svenskt Demens Centrums rapport till regeringen. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom stöd för styrning och ledning. Nationella riktlinjer, demenssjukdom Socialstyrelsen: Frågor och svar angående Föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder upphävda. Skydds- och begränsningsåtgärder 5

6 Bilaga Utredningshjälp för ställningstagande till skyddsåtgärder Brukarens situation ska analyseras innan ställningstagande görs om vilken skyddsåtgärd som kan vara lämplig. I vilka situationer mår brukaren bra? För att mer strukturerat ta reda på hur brukaren har det under dygnets alla timmar kan dygnsschema för kartläggning av oro vid olika situationer användas. Kan man utöka antalet situationer som brukaren mår bra av? Kan man hitta nya situationer där brukaren mår bra? Hur kommunicerar brukaren? Finns talförmåga kvar? Förstår brukaren vad som sägs? Finns hjälpmedel för att kunna kommunicera Finns språksvårigheter? Vilka andra svårigheter i kommunikationen kan finnas? Varför reser sig brukaren? Har brukaren fått för lite möjlighet att röra sig? Sittanalys och viloanalys Obekvämt sittande? Når ner till golvet? Tryck på sittbensknölar eller svanskota? Tryck i knäveck? Sitter för djupt i stolen? Bra lutning i rygg? Tillräckligt varierande sitt- och liggställning? Sitter brukaren uppe för länge; behov av vila oftare? Vilotiden för lång, vill gå upp tidigare? Är madrassen lagom hård/mjuk? Smärtanalys - orörlighetssmärta Värk i knä av för mycket eller långvarigt sittande eller liggande? Värk i rygg eller annan värk pga. för mycket eller långvarigt sittande eller liggande? Stelhet? Trötthet? Skydds- och begränsningsåtgärder 6

7 Matintag och toalettbesök Är törstig? Är hungrig? Behöver gå på toaletten? Social och psykisk analys Oro, ångest? (kontraindikation för tvång) Motorisk oro? Hallucination? Aktivitetsanalys Att röra sig är ett effektivt och bra sätt att minska oro och bör alltid vara en första åtgärd då oro uppträder. Brukare som har gångsvårigheter behöver kanske stöd för att kunna känna trygghet vid rörelse, dels rent handgripligt ett levande stöd men också stöd genom att påminnas eller uppmanas till rörelse. Trivs inte i sällskapet? Vill ha sällskap? Meningsfull sysselsättning? Får tillräcklig uppmärksamhet? Har tråkigt? Får stimulans? Är dygnsrytmen bra? Markeras dag/natt? Miljöanalys Är sittplatsen trevlig? Är det lagom varmt/kallt? Kan rörelselarm användas? Bolltäcke? Kan buller och oljud undvikas? Lugnande musik? Taktil massage? Påverkan av läkemedel Kontroll genomförs av legitimerad sjuksköterska tillsammans med Social omsorgsansvarig och övrig personal Skydds- och begränsningsåtgärder 7