Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder

Transkript

1 Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder 2010 upphävdes Socialstyrelsens kungörelse som bland annat innebar att läkare kunde ordinera bälte till patienter i rullstol. Sedan dess gäller att tvång inte får förekomma inom verksamheterna och att alla skydd och begränsningsåtgärder ska ha ett samtycke från den enskilde. Det finns vetenskapliga studier som visar att även begränsningsåtgärder med samtycke innebär risker till exempel sårskador, blåmärken, kvävning samt indirekta konsekvenser som trycksår, fall, ökad vårdtid, inkontinens, försämrad mobilitet, infektioner, oroligt beteende, försämrad kognition, minskad social interaktion, ökad desorientering, ett ökat beroende och ökad mortalitet. Målet för verksamheten ska därför vara att i första hand hitta andra lösningar. Exempel på skydds- och begränsningsåtgärder Larm, lås, bälten, sänggrindar och brickbord är några exempel på skydds och begränsningsåtgärder. Det är åtgärder som begränsar den enskildes rörelsefrihet eller är ett kroppsligt tvång. Dessa åtgärder får endast användas om den enskilde samtycker och syftet är att de ska fungera som skydd eller hjälpmedel. Är syftet att begränsa eller skydda personen för att ersätta mänsklig närvaro, personal, finns det inget lagligt stöd för att utföra detta, inte ens med samtycke. Det tolkas då som frihetsberövande. Det är inte heller tillåtet att lura i en person läkemedel mot dennes vilja. Legal bakgrund Alla medborgare är i grundlagen skyddade mot intrång i den personliga integriteten och frihetsberövande. Ett undantag från detta är nödrätten som kan tillgripas vid enstaka tillfälle (BrB 24kap 4 ). I alla för verksamheten aktuella lagrum SoL, HSL och LSS framgår att allt ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Detta innebär att alla insatser verksamheten gör är frivilliga för den enskilde Nödrätten Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder gäller from Den är reviderad Det riktar sig till enhetschefer, omsorgspersonal och legitimerad personal. Ses över för revidering senast februari Kontaktperson: MAS/MAR. 1 (6)

2 Nödrätten innebär att den som handlar i nöd för att avvärja fara för liv och hälsa är fri från ansvar. Till exempel får personal med våld eller tvång förhindra att någon kastar sig ut genom ett fönster, att den enskilde är på väg ut på en starkt trafikerad väg eller ger sig ut i tunna kläder och riskerar att frysa ihjäl. Situationen måste vara sådan att det finns en verklig, allvarlig och övervägande fara för liv eller hälsa. Handlingen måste vara försvarlig med hänsyn till farans beskaffenhet och får bara användas i akuta och tillfälliga situationer. Samtycke vid skydd och begränsningsåtgärder Skyddsåtgärder får användas med den enskildes samtycke. Samtycket ska dokumenteras. Ett samtycke kan vara uttryckligt. Med ett sådant samtycke avses att man aktivt antingen skriftligen eller muntligen eller genom t.ex. en jakande nick ger sitt samtycke till en viss åtgärd. För att vara giltigt ska ett samtycke vara allvarligt menat och den enskilde ska ha förstått frågan Inre samtycke: Detta samtycke är vanligast inom vården av i övrigt självständiga individer. Till exempel en person väljer att gå på en undersökning och samtycker då till att delta utan att säga någonting. Inre samtycke förutsätter god kognitiv förmåga. Den enskilde har informerats och är fullt medveten om vad som planeras. Denne har varken gett uttryck för vilja eller motvilja. Ett sådant antagande måste bygga på att den berörde har informerats väl och haft förutsättningar att förstå den planerade åtgärden och valt att inte ge uttryck för någon motvilja mot att den genomförs. Inre samtycke kan inte användas vid skydds- och begränsningsåtgärder i Eslövs kommun. Samtycke från beslutsoförmögna personer Om den enskilde inte kan ge ett uttryckligt samtycke, det vill säga inte är kapabel till att säga eller förstå innebörden av samtycket ska personalen försöka göra ett hypotetiskt samtycke. Ett samtycke kan vara konkludent. Ett sådant samtycke består i att den enskilde agerar på ett sätt som underförstått visar att han eller hon samtycker, t.ex. genom att underlätta åtgärdens genomförande. För att få fram ett konkludent samtycke kan det ibland vara nödvändigt att prova en begränsningsåtgärd under uppsikt. Samtycke kan vara presumerade. Ett sådant samtycke bygger på att den som ska vidta åtgärden förutsätter att den är förenlig med den enskildes vilja utan att samtycket har kommit till uttryck. Här vägs in ställningstaganden personen tidigare har gjort och åsikter/tankar denne har delgett sin omgivning tidigare. För att kunna 2 (6)

3 bedöma ett presumerande samtycke behövs samtal med anhöriga eller andra som känt personen väl Samtycke från god man, förvaltare och anhörig God man, förvaltare eller anhörig har inte några rättsliga befogenheter att agera som ställföreträdare för en vuxen person. En god man/förvaltare eller anhörig kan därför inte samtycka till vård och omsorg mot den enskildes vilja och inte heller samtycka till skydds- och begränsningsåtgärder mot den enskildes vilja. De kan inte heller ställa krav på att personal ska utföra vård eller omsorg mot en persons vilja. I Treserva finns möjligheten att välja Samtycke från annan person detta är inte juridiskt korrekt och får inte användas i Eslövs kommun Återkallat samtycke Ett samtycke kan när som helst återkallas av den person som gett det. Det innebär att om personen visar motvilja mot en tidigare accepterad insats, ska insatsen avbrytas. 3 (6)

4 Arbetsprocess Arbetsfördelning (ansvarsfördelningen avser ansvar för att genomföra utredning, riskbedömning, åtgärd och utvärdering, ej kostnadsansvar) Arbetsterapeuten/fysioterapeuten ansvarar för utredning, riskbedömning, åtgärd och utvärdering om åtgärden är Individuellt förskrivna hjälpmedel exkl. EP-larm Den arbetsterapeuten/fysioterapeuten som förskriver huvudhjälpmedlet, ansvarar för utredning, riskbedömning, åtgärd och utvärdering om åtgärden är Sänggrind Rullstolsbord Bälten i rullstolar Arbetsterapeuten ansvarar för utredning och riskbedömning om åtgärden är Intyg till bostadsanpassning Sjuksköterskan ansvarar för utredning, riskbedömning, åtgärd och utvärdering om åtgärden är EP-larm Sjuksköterskan på särskilt boende ansvarar för utredning, riskbedömning, åtgärd och utvärdering om åtgärden är Sänggrind Mobila rörelselarm. Enhetschefen på särskilda boenden ansvarar för utredning, riskbedömning, åtgärd och utvärdering om åtgärden är Begränsningar som hör ihop med fastigheten t ex. lås på kylskåp och stationära larm. Arbetet med skydds- och begränsningsåtgärder görs oftast i team för att kunna hitta lämpliga alternativ, istället för en skydds- och begränsningsåtgärd. Dokumentation Vid skydds- och begränsningsåtgärder dokumenteras på tre ställen. Utredningen är separat för att alla väsentliga delar inför en skydds- och begränsningsåtgärd ska göras. Noteringen i Sekretess och samtycke ger en överblick som samtlig personal har behörighet till Åtgärden samt utvärdering dokumenteras i patientetjournalen eller verkställighetsjournalen, beroende på vem som ansvarar för åtgärden. 4 (6)

5 Samtycke Samtycke tas enligt ovanstående rutin och dokumenteras i Treserva Sekretess och samtycke, efter att utredning är genomförd. Utredning Här ska framgå syfte, riskanalys planerad uppföljning Utredning om orsaken till behovet ska vara gjord och andra åtgärder vidtagna före en skydds- och begränsningsåtgärd sätts in. Till exempel bör faktorer som miljöns påverkan, läkemedel, kommunikations förutsättningar och sömn utredas. Som stöd i utredningen finns en utredningsmall i verksamhetsystemet och på intranätet. Om utredningsmallen inte används ska motsvarande uppgifter dokumenteras i patientjournal eller verkställighetsjournal. Utredningen ska sparas i Treserva så den är tillgängligt för både personer med SOL/LSS och HSL behörighet. Den sparas på den plats i verksamhetssystemet, där mallen finns. Val av åtgärd De skydds och begränsningsåtgärder som vidtas ska vara proportionerliga till syftet och riskerna. Minsta möjliga begränsning ska väljas. Riskanalysen genomförs om möjligt i samverkan med den enskilde, även anhörig, god man eller förvaltare kan vara delaktiga Det görs en riskanalys per åtgärd. Analysen ska belysa både sannolikheten för hur stor risken är att åtgärden kan orsaka skada och allvarlighetsgraden av skadan. Nyttan av den tänkta skyddsåtgärden ska belysas och nyttan ska vara större än risken om åtgärden ska bli aktuell. Ställ frågorna: Vad kan hända? Hur sannolikt är det att det händer? Vad blir konsekvenserna/allvarlighetsgraden om det händer? Riskanalysen dokumenteras i utredningsmallen. Anhörig och/eller närstående ska informeras om tilltänkta skyddsåtgärder. 5 (6)

6 Om utredningen visar att skydds- eller begränsningsåtgärd är nödvändig och innebär acceptabla risker, kan åtgärden genomföras. Vald åtgärd inklusive typ av samtycke dokumenteras då i Treserva Sekretess och samtycke På så sätt framgår det i både patient- och verkställighetsjournalen vilka skydds- och begränsningsåtgärder som3 finns. Visar utredningen att skydds- eller begränsningsåtgärd inte ska användas, dokumenteras det i patient- eller verkställighetsjournalen. Utvärdering Alla åtgärder ska utvärderas. Personens upplevelse vid en fysisk begränsningsåtgärd ska kontinuerligt observeras, utvärderas och dokumenteras. Åtgärden ska försöka tas bort, så snart möjlighet finns. Utvärdering och uppföljning dokumenteras i patient- eller verkställighetsjournalen. Referenser Regeringsformen (1974:152) SOSFS 2010:1 Upphävande av Socialstyrelsens kungörelse (SOSFS 1980:87) med föreskrifter om förbud mot tvångsmedel inom somatisk långtidssjukvård. Socialstyrelsen Meddelandeblad Nr 2/2010, Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder. Brottsbalken (1962:700) 24 kap, 1 1st och 4. Socialstyrelsens hemsida, Frågor och svar. Evans, D, Wood, J, Lambert, L. Patient injury and physical restraint devices: a systematic review. J Adv Nurs. 2003; 41(3): (6)