Att vara handläggare för personer med demens och deras anhöriga

Transkript

1 Att vara handläggare för personer med demens och deras anhöriga Utbildning för biståndshandläggare Göteborg 21 mars 2013 Karin Lindgren Handläggarens utmaningar i demensärenden Tidig kontakt som skapar förtroende Personen med demens ansöker inte om stöd Anhöriga och företrädarskap Att följa upp och ligga steget före Kontinuitet 1

2 Handläggarens kunskapsbas Socialtjänstlagen LSS-lagen Sekretess och företrädarskap, juridik mm De nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom Forskning, beprövad erfarenhet Viktiga paragrafer i socialtjänstlagen i demensärenden Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver (2 kap 1 ) Socialtjänsten ska ha en uppsökande verksamhet (3 kap) Rätten till till bistånd ( 4 kap) Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv 2

3 LSS och yngre personer med demens LSS har 3 personkretsar Personkrets 1: personer med utvecklingsstörning och autism (82%) Personkrets 2: personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, föranlett av yttre våld eller kroppslig sjukdom (t ex stroke, demens, hjärntumör) Personkrets 3: personer med andra, stora funktionshinder med stort behov av stöd och hjälp i den dagliga livsföringen Varför LSS i demensärenden? LSS är en tydlig rättighetslag, som ger extra rättigheter till de som tillhör personkretsen Rätten till daglig verksamhet kan omfatta upp till 5 dagar/vecka och heltid Personlig assistans finns bara i LSS Tydlig rätt till boende och daglig verksamhet samtidigt Högre kvalitetskrav än socialtjänstlagen? Ekonomiskt fördelaktigt för brukaren, eftersom omsorgsavgift inte får tas ut 3

4 Juridik och ekonomi viktigt redan från början! Fullmakt God man Förmånstagare i försäkringar Testamente Handikappersättning personer under 65 år Hemsjukvårdsbidrag Hemvårdsbidrag Anhöriganställning Färdtjänst Tandvårdsstöd De nationella riktlinjerna Några rekommendationer som berör biståndshandläggning Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt teambaserat arbete inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom. Prioritet 2 4

5 De nationella riktlinjernauppföljning efter diagnos Socialtjänsten bör erbjuda en tidig social utredning. Prioritet 1. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör minst en gång per år göra en medicinsk och social uppföljning av läkemedelsbehandling, kognition, funktions- och aktivitetsförmåga, allmäntillstånd, eventuella beteendeförändringar och beviljade biståndsinsatser. Prioritet 1. De nationella riktlinjerna dagverksamhet För personer som beviljats dagverksamhet bör socialtjänsten erbjuda dagverksamhet specifikt riktad till personer med demenssjukdom. Prioritet 2. För yngre personer som beviljats dagverksamhet bör socialtjänsten erbjuda dagverksamhet specifikt riktad till denna åldersgrupp. Prioritet 3. 5

6 De nationella riktlinjerna - aktiviteter Socialtjänsten bör erbjuda personer med demenssjukdom möjlighet att delta i individuellt anpassade aktiviteter inklusive fysisk aktivitet. Prioritet 1. De nationella riktlinjernahjälpmedel Hälso- och sjukvården kan erbjuda kognitiva hjälpmedel till personer med mild till måttlig demenssjukdom. Prioritet 4. 6

7 De nationella riktlinjerna - anhörigstöd Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda: Utbildningsprogram och psykosociala stödprogram. Prioritet 2. Olika former av avlösning. Prioritet 2. Kombinationsprogram. Prioritet 3. Specifikt anpassat stöd och individuellt anpassad avlösning till anhöriga till yngre personer med demenssjukdom. Prioriet 3. Rätten till anhörigstöd Socialtjänstlagen 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. 7

8 Handläggarens etiska dilemma, när etik och lagstiftning tycks krocka Det är normalt fel att inleda en utredning utan den enskildes samtycke, men det är ännu mer fel att känna till omständigheterna kring den enskilde utan att göra något Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Uppsökande verksamhet (15 kap. 6 Sol) Bikupa Hur gör du när det finns ett behov av stöd, men ingen ansökan? 8

9 Kanske så här? Kontakt mellan handläggare och demenssjuksköterska/demensteam Demensteam kan aktualisera ärendet Handläggare och team gör hembesök Om behov finns inleds utredning, även om samtycke saknas. Anledning dokumenteras Erbjud insatser på ett sätt som är meningsfullt och begripligt för den enskilde Vilka behov är viktigast att tillgodose? Kort beslut, kontinuerlig uppföljning Fler förslag? Familjen genom demensresan särskilt kritiska skeden Perioden före, under och efter utredning Dags att ansöka om insatser Beteendestörningar och inkontinens Att ta beslut om boende Beslut och flytt Första året på särskilt boende Att vara anhörig på särskilt boende 9

10 Bikupa Fundera över vilka skeden i demenssjukdomen som du tycket innebär de största utmaningarna för dej som handläggare Kritiska skeden Vikten av flexibla övergångar mellan olika insatser: ledsagare, avlösare, dagverksamhet, korttidsboende, personlig assistent, särskilt boende Steget före när beteendestörningarna börjar visa sig! 10

11 När personen saknar beslutsförmåga Ombud (Förvaltninglagen 1986:223) God man Förvaltare Personliga ställningstaganden Stödperson Handboken Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten S , och 216 GENERALFULLMAKT för min sambo Anna Andersson född , att företräda mig Pelle Andersson, född , i all mina enskilda angelägenheter av vad slag de vara må, innebärande fullmakten bland annat att uppbära och utkvittera medel, värdeförsändelser och värdehandlingar, samt att därvid teckna mitt namn. Fullmakten innebär även rätt för Anna Andersson att uttaga medel å mig tillhöriga bankkonton, att transportera och kvittera checkar, försälja aktier samt att försälja mig tillhörig fast och lös egendom. Vidare innebär fullmakten rätt för Anna Andersson att ta del av försäkringshandlingar, sjukvårdsjournaler, socialtjänst- och LSSakter och övriga handlingar av vad slag de vara må i samband med min sjukdom. Vidare innebär fullmakten rätt för Anna Andersson att företräda mig och utföra och bevaka min talan gentemot alla slags myndigheter. Stockholm Pelle Andersson Egenhändiga namnteckningen bevittnas 11

12 Samtycke från den enskilde Uttryckligt samtycke, skriftligt eller muntligt Konkludent samtycke, visar underförstått att man samtycker Presumerat samtycke, man förutsätter att åtgärden är förenligt med den enskildes vilja Inre samtycke, den enskilde medveten om planering, men uttrycker det inte Hypotetiskt samtycke, skulle ha samtyckt om det varit möjligt Meddelandeblad från SoS nr 2/2010 Sekretess och tystnadsplikt i socialtjänsten och i hälso- och sjukvården Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Bestämmelser om självbestämmande och integritet i SoL, LSS och i HSL Inhämta samtycke Menprövning Sekretess inom en myndighet Sekretess mellan myndigheter 12

13 Ett demensinriktat arbetssätt, sammanfattning Baseras på att det handlar om mångårigt samarbete med familjen Nätverksarbetets betydelse Samverkan mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst Uppsökande verksamhet (Sol 3 kap) Tidiga insatser Trygghet och omhändertagande under hela sjukdomsförhoppet Kontaktperson/team som följer personen och familjen under hela sjukdomsförloppet Sammanhang och flexibla övergångar mellan stödinsatserna: hemtjänst, ledsagare, avlösare, dagverksamhet, assistans, korttidsboende, gruppboende Steget före när de svåra symptomen gör debut; beteendestörningar, vanföreställningar, inkontinens mm Referenser Meddelandeblad, SoS, maj 2010 Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder Sekretess- och tystnadspliktsgränser i socialtjänsten och i hälso- och sjukvården, SoS, Vägledning febr (artikelnummer ) 13

14 Bra länkar ( tematiska rum/leva med demens) Karin Lindgren Föreläser och utbildar om demens, anhörigstöd, socialrätt mm Handleder biståndshandläggare, LSShandläggare, anhörigkonsulenter med flera Arbetar med regeringsuppdrag för Socialstyrelsen E-post: karinlindgren09@gmail.com Mobil: