Uppföljning av särskilt boende LSS

Transkript

1 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN SN-2014/ (7) HANDLÄGGARE Natalie Vaneker natalie.vaneker@huddinge.se Socialnämnden Uppföljning av särskilt boende LSS Förslag till beslut Socialnämnden tar del av föreliggande rapport och lägger den till handlingarna. Sammanfattning En uppföljning av särskilt boende inom funktionshinderområdet har skett under hösten Uppföljningen gjordes i anslutning till den årliga HSLuppföljningen (hälso-och sjukvårdslagen) tillsammans med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Syftet med att genomföra uppföljningarna var att säkerställa att funktionsnedsatta i Huddinge får stöd och service med goda levnadsvillkor. Den sammantagna bedömningen utifrån de genomförda uppföljningarna är att det inom flera områden finns rutiner och fungerande arbetssätt. Samtliga enheter har arbetat fram en åtgärdsplan utifrån uppföljningens resultat, där åtgärder kommer att vidtas. I detta tjänsteutlåtande redovisas verksamhetsuppföljningen först och sedan redovisas uppföljningen utifrån hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Socialnämnden antog under 2012 en uppföljningsplan där det anges att uppföljning ska ske vart tredje år. Beskrivning av ärendet Under hösten 2013 gjordes uppföljningar på sju särskilda boenden. Totalt följdes åtta enheter inom sju verksamheter upp. Uppföljningen gjordes utifrån gällande lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd och policyer. Syftet med uppföljningarna var att säkerställa att funktionshindrade i Huddinge får en omsorg av god kvalitet. Uppföljningen gjordes utifrån en framtagen mall. Boendestödjare och enhetschefer intervjuades, social dokumentation och HSL-dokumentation granskades. Samtliga besök var anmälda i verksamheterna. Arbetet POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

2 SN-2014/ (7) resulterade i uppföljningsrapporter som har delgivits muntligt och skriftligt på enhetsnivå. Därefter har varje enhet upprättat en åtgärdsplan. Funktionshinderområdets värdegrund Funktionshinderområdets värdegrund innehåller fyra värdeord: respekt, öppenhet, stolthet och engagemang. Kvalitetsdeklarationerna beskriver vad brukarna kan förvänta sig av funktionshinderområdets gällande självbestämmande, delaktighet och trygghet. Funktionshinderområdets värdeord är väl kända hos medarbetarna. Dessa ord diskuteras i arbetsgrupperna och finns med när enheterna utvecklar och diskuterar sitt sätt att arbeta. Kontaktansvarig, kontinuitet och genomförandeplan Enligt kvalitetsdeklarationen ska brukaren få en kontaktansvarig person som har huvudansvaret för kontakten med brukaren och att en genomförandeplan upprättas och följs. Uppföljningen visar att enheterna lever upp till deklarationen gällande ansvaret i uppdraget som kontaktansvarig. Det finns en skriftlig beskrivning av uppdraget som utvärderas och revideras kontinuerligt. Verksamheterna arbetar på olika sätt för att uppnå kontinuitet för den enskilde, bland annat genom mål och metodbeskrivningar. Det finns möjlighet att byta kontaktansvarig inom sju dagar om önskemål skulle uppstå. Verksamheterna arbetar med att upprätta genomförandeplaner för alla brukare. Arbetsanteckningar förs regelbundet och skrivs in i verksamhetssystemet Procapita av systemkunnig personal. Uppföljningen visade att samtliga brukare har metodblad, så här arbetar vi, eller arbetsblad som mer detaljerat beskriver hur insatserna ska utformas. Ett utvecklingsområde är att arbeta fram en gemensam mall som beskriver när, hur och vad som ska göras utifrån individens situation och förutsättningar. Arbetet med utveckla arbetsätt och fördjupa kunskapen om dokumentation har utvecklats. Dokumentation för 36 slumpvist utvalda akter för brukare har granskats vilket motsvarar 57 procent. Vid granskning av social dokumentation inom funktionshinderområdet har det framkommit att 75 procent av brukarna har en aktuell genomförandeplan och en löpande social journal som är tillräcklig. Detta är ett bättre resultat jämfört med uppföljningen 2012 som visade att 60 procent av brukarna hade en aktuell genomförandeplan. Aktiviteter Huddinge kommun arbetar för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva ett aktivt liv. Personer med funktionsnedsättningar som inte

3 SN-2014/ (7) arbetar eller studerar kan ansöka om daglig verksamhet eller sysselsättning. Det innebär att personer kan delta i aktiviteter utifrån behov, förutsättningar och intressen. Enheterna samverkar med ett antal olika samarbetspartners till exempel autismcentrum, Klara Mera, Trollreda, skolor, idrottsföreningar och daglig verksamhet. Uppföljningen visar att ett antal enheter har gemensamma aktiviteter som planeras utifrån brukarnas önskemål. Gemensamma och enskilda aktiviteter bedrivs på många olika sätt i de olika verksamheterna. Det kan vara musikunderhållning, dans, gymnastik, promenader, karaoke och så vidare. Utifrån förutsättningar och intressen ges möjlighet till bad i bubbelpool, läsa ur tidningar och böcker, personlig omvårdnad och taktil stimulering (sinnesträning som aktiverar hudens känsel). Dessutom anordnas olika typer av evenemang beroende på årstid. Mat och måltider Brukares önskemål tillgodoses, det finns en valfrihet att äta gemensamt eller i egen lägenhet. Utifrån funktionsnedsättning har brukare olika möjligheter att påverka matsedel som upprättas en gång per vecka. Vid oklarheter gällande näringsfrågor och kostintag kontaktar personal dietist. Arbetsmetoder gällande kostvanor dokumenteras i de boendes genomförandeplaner. Personal har dokumenterad e-baserad utbildning i basal livsmedelshygien. Ledning och personal Insatser ska tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor enligt lagen om stöd och service (LSS 7 ). Målet är att personer med funktionsnedsättning får möjlighet att leva som andra. För utförande av uppgifter ska personalen ha den utbildning och erfarenhet som krävs för varje specifik uppgift. Enhetscheferna har varierande akademisk utbildning med inriktning mot socialt arbete. Därutöver har några av enhetscheferna olika typer av påbyggnadsutbildningar. Av den totala personalgruppen bestående av boendestödjare har 83 procent en relevant gymnasial utbildning. Av de besökta enheterna har cirka 30 procent av boendestödjarna inom funktionshinderområdet tagit del av satsningen Kravmärkt Yrkesroll. Samtliga av dessa har validerats utifrån sex yrkeskrav: kontakt och samspel, aktivitet och relationsskapande, stöd och service, hälsofrämjande, planering

4 SN-2014/ (7) och administration och aktivt deltagande av utveckling av arbetsplatsen. Arbetet med Kravmärkt Yrkesroll har medfört att insikten inom funktionshinderområdet kring personalens kunskapsnivå har ökat. Avsikten är att arbetet kommer att fortsätta. Dessutom har flera ur personalgrupperna tagit del av utbildningsinsatser genom Carpe som är ett utvecklingsprojekt inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionshinder. Några enheter har kompetensombud som bevakar och sprider information till boendestödjare om vilka föreläsningar och seminarier som anordnas genom Carpe. Personalomsättningen i verksamheterna är låg. Samtliga medarbetare svarar att kompetensutvecklingsplanen tas upp i möte tillsammans med chef, ofta kopplad till det årliga planerings- och utvecklingssamtalet. Inom funktionshinderområdets besökta enheter framkommer det att sex procent av boendestödjarna inte till fullo behärskar det svenska språket i tal och skrift. Meddelarfrihet Meddelarfrihet i kommunen regleras i svensk lag. All personal har inte kunskap om vad meddelandefrihet betyder och att de omfattas av detta. Rutiner synpunkts- och klagomålshantering Huddinge kommun har en synpunkts- och klagomålshantering (2010: Hjälp oss att bli bättre). Broschyren Hjälp oss att bli bättre finns även tillgänglig på Lokala rutiner finns till stor del inom verksamheterna gällande synpunkter och klagomålshantering. Enhetschefer uppger att synpunkter och klagomål diskuteras och lösningar åtgärdas omgående i möte eller per telefon. Det finns rutiner för vad som har inkommit samt vilka åtgärder som ska vidtas. Lex Sarah enligt 14 kap 2 SoL (SOFS 2011:5) Rutiner finns för rapportering enlig lex Sarah. Totalt har tio lex Sarahrapporteringar gjorts från de åtta enheter som följts upp under Hantering av egna medel och nycklar På ett stort antal enheter fungerar rutiner för hantering av egna medel och nycklar. Övervägande del av personalen anser att rutinerna fungerar. På två enheter finns ett utvecklingsområde gällande hantering av egna medel. Dessa två enheter redovisar rutiner för hantering av egna medel i åtgärdsplanen.

5 SN-2014/ (7) Enheternas arbete utifrån verksamhetsuppföljningen Uppföljningarna har sammanställts och resultaten har kommunicerats till respektive enhetschef, sektionschef och verksamhetschef. När uppföljningarna har visat på brister i verksamheten har det förmedlats till ansvarig chef på respektive enhet. Ansvarig chef och sektionschef har arbetat fram en åtgärdsplan utifrån vad som har framkommit. Förbättringsområden Dokumentation Arbetet med att utveckla arbetssätt och fördjupa kunskapen om dokumentation kommer att fortsätta. Som dokumentationsombud har man en central roll att tillsammans med chef vidareutveckla kunskaper inom dokumentation. Dessutom finns en utvecklingsledare behjälplig som stöd. Metodutveckling Funktionshinderområdets metodutvecklare arbetar heltid. Metodutvecklaren har brukaren i fokus, arbetet kommer att fortsätta med att hitta individuella fungerande strukturer, metoder, arbets- och förhållningssätt. Vid behov införs kognitiva hjälpmedel för att underlätta för brukare. Personalen erbjuds föreläsningar gällande etiska dilemman och pedagogiska arbetssätt för att undvika hot- och våldssituationer. Metodutvecklaren följer upp och fortsätter att arbeta förebyggande med att förankra kunskaper i personalgrupper. Reflekterande samtal Reflekterande samtal syftar till att utveckla personalgruppernas professionalitet. En utvecklingsledare har avsatt 20 procent för detta arbete. Ett arbete pågår att bekräfta yrkeskraven hos personal utifrån satsningen av modellen Kravmärkt Yrkesroll. Funktionshinderområdet har förnärvarande fyra stödpedagoger. Målet är att samtlig personal ska uppnå gymnasiekompetens. Uppföljning av Hälso-och sjukvårdslagen (HSL) Beskrivning av ärendet Behovet av hälso- och sjukvårdsinsatser inom funktionshinderområdets boendeenheter varierar i omfattning. Uppföljningarna har haft fokus på läkemedelshanteringen och informations- och rapporteringsöverföringen mellan boendeenheten och ansvarig vårdcentral. Extern kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen har genomförts under Rapporter från

6 SN-2014/ (7) medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och rapporter från apotekens kvalitetsgranskning har delgivits verksamhetschefen för HSL-insatserna, det vill säga ansvarig chef på ansvarig vårdcentral. Brister och förbättringsområden som identifierats inom läkemedelshantering, delegeringar, informations- och rapporteringsöverföring mellan distriktssköterska ska åtgärdas. Riktlinjer och rutiner ska följas och vara väl kända hos personalen. MAS ansvarar för att följa upp och kontrollera vidtagna åtgärder för att säkra den enskildes rätt till en god och patientsäker vård. Sammanfattning Medicinskt ansvarig sjuksköterska bedömer att hälso- och sjukvården inom funktionshinderområdets boendeenheter är av god kvalitet. Genom att följa MAS riktlinjer och rutiner, och genomföra de förbättringsåtgärder som identifierats patientsäkras hälso- och sjukvårdsinsatserna ytterligare. Förvaltningens synpunkter En granskning av funktionshinderområdets sju boendeenheter har genomförts under hösten Uppföljningarna har gjort utifrån en utarbetad mall. Resultaten har kommunicerats till berörd chef och sammanfattats i föreliggande tjänsteutlåtande. Syftet med att genomföra uppföljningarna var att säkerställa att personer med funktionsnedsättning i Huddinge får stöd och service av god kvalitet. Den sammanfattade bedömningen utifrån de genomförda uppföljningarna är att det inom de flesta områden finns rutiner och fungerande arbetssätt. Verksamheten har tagit till sig de framkomna bristerna och formulerat utvecklingsområden varav social dokumentation är prioriterat. Även inom de övriga områdena där brister framkommit ska åtgärdplaner tas fram för att på så sätt förbättra funktionshinderområdets olika boenden. Genomförda uppföljningar kommer att sammanställas i en årlig rapport som presenteras i nämnden. Sammantaget visar uppföljningarna att det inte har framkommit några brister i omvårdnaden men att det finns brister inom social dokumentation. Rapporter och åtgärdsplaner återfinns i sin helhet i delgivningspärm.

7 SN-2014/ (7) Britt-Marie Karlén Social-och äldreomsorgsdirektör Natalie Vaneker Utvecklingsledare