Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Transkript

1 Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna patientsäkerhetsberättelse avseende Rolf Samuelsson Ordförande

2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Erland Olsson SN 2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna patientsäkerhetsberättelse avseende Sammanfattning Under 2013 har kvalitetsarbete bedrivits för att säkerställa patientsäkerheten. Från och med 2014 kommer enheterna att göra egna beskrivningar som sammanställs till en kommunövergripande patientsäkerhetsberättelse. Bakgrund Lag om patientsäkerhet trädde i kraft 1 januari 2011, Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och enligt denna ska vårdgivaren årligen senast den 1 mars upprätta en patientsäkerhetsberättelse. I denna ska framgå: Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår Vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten Vilka resultat har uppnåtts Under 2013 har kvalitetsgranskningar gjorts av läkemedelshantering. Hygienombud har varit på regelbundna träffar med hygiensjuksköterska. Lokala riktlinjer för hälso- och sjukvård har uppdaterats och utbildning i rapporteringssätt har utförts. Från och med 2014 kommer berörda enheter att skriva patientsäkerhetsberättelser på enhetsnivå som sedan sammanställs till kommunens av medicinskt ansvarig sjuksköterska. Mary Nilsson Socialchef

3 Handläggare Diarienummer Erland Olsson SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 Sammanfattning Underlag till patientsäkerhetsberättelsen tas fram av enhetschefer. Dessa uppgifter lämnas till MAS som sammanställer en patientsäkerhetsberättelse. Denna ska färdigställas senast den 1 mars. Inför kommande år är dock avsikten att det ska skrivas en kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse på enhetsnivå. Ur dessa dokument hämtas sedan uppgifter för den gemensamma kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen. Enhetschefer för kommunens legitimerade personal har ansvar för att personalen följer de riktlinjer och rutiner som finns för en god och säker vård och att tillräcklig kompetens finns. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) har en naturlig funktion i patientsäkerhetsarbetet med de årliga uppföljningar som görs av hälso- och sjukvården och följsamheten till de rutiner som finns för en säker vård, likaså genom sammanställningen av avvikelser från verksamheterna till nämnden. Under 2013 har flera aktiviteter gjorts för att garantera patientsäkerheten och för att förebygga vårdskador. Bakgrund Varje vårdgivare är utifrån Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 skyldig att årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse kring det arbete som genomförts under det gångna verksamhetsåret för att förbättra patientsäkerheten. I år har enhetscheferna för egenregiverksamheten deltagit i framtagandet av patientsäkerhetsberättelsen. Ambitionen för förvaltningen är dock att decentralisera patientsäkerhetsarbetet och att involvera respektive verksamhet i kvalitetsutvecklingsarbetet. Från och med nästa år ska varje enhet skriva sin egen patientsäkerhetsberättelse. De privata leverantörerna har var för sig ansvar för att utarbeta patientsäkerhetsberättelser. Dessa är offentliga och ska finnas tillgängliga för var och en som efterfrågar dem. Övergripande mål och strategier Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg utifrån kraven i SOSFS 2011:9. Fortsatt arbete med att riskbedömningar sker och att där så är möjligt, dessa registreras i kvalitetsregister. Registrering i palliativa registret fortgår och arbete med BPSD-registret (Psykiska Symtom vid Demens) inleds. Under året har arbetet med den nationella 1

4 värdegrunden inom äldreomsorgen fortsatt planenligt. Implementering pågår och arbetet ska vara slutfört den 30 april Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Verksamheterna har samarbete med MAS. Det finns tydliga och väl kända riktlinjer från MAS tillgängliga för legitimerad personal, som sedan ansvarar för att omsätta riktlinjerna i det praktiska arbetet. MAS tar del av sjuksköterskans lokala rutiner samt får regelbundet rapport om verksamheten. MAS följer också upp det arbete som utförs av arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Socialchefen, tillika verksamhetschef för hälso- och sjukvården, har såsom vårdgivarens representant ansvar för att bedriva och leda ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och därmed se till att direktiven efterföljs. Arbetet med att utveckla säkra rutiner har fortsatt under det gångna verksamhetsåret. Verksamhetschefen har vidtagit förberedande steg för att bygga ett sammanhållet ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Vård- och omsorg. Enhetschefer för kommunens olika verksamheter har ansvar för att hantera avvikelser enligt rutin. Enhetscheferna har också ansvar för att se till att personalen har behövlig kompetens och i övrigt deltar i arbetet för en god och säker vård och omsorg. De ansvarar också för att egenkontroller i verksamheten genomförs. Struktur för uppföljning/utvärdering Avvikelserapporter sammanställs och analyseras för att sedan presenteras tre gånger per år till socialnämnden. Beslut har fattats om att övergå till elektronisk hantering av avvikelser. Översyn av rutiner för ärendegång och framtagande av manualer pågår. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet De årliga kvalitetsgranskningarna av läkemedelshanteringen har genomförts inom alla verksamheter utom en där granskningen genomförts i början av detta år. Läkemedelsgenomgångar har genomförts på det särskilda boendet tillsammans med apotekare. I vissa verksamheter har hygienombud varit på regelbundna träffar med hygiensjuksköterska. Ombuden presenterar kontinuerligt Vårdhygiens material under arbetsplats träffar. Lokala riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård i Knivsta kommun har uppdaterats. Utbildning i rapporteringssättet SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommendation) har genomförts och verksamhetsanpassning påbörjats. 2

5 Uppföljning genom egenkontroll En kvalitetsredovisning av verksamheten Vård och omsorg görs regelbundet till nämnden genom System för uppföljning av utförare inom Vård och Omsorg. Utöver det fastställer nämnden varje år en plan för intern kontroll. Planen för egenkontroll behöver vidareutvecklas. Samverkan för att förebygga vårdskador Fortsatt samverkan mellan kommunen och landstinget i Uppsala län har skett i Utvecklingsgruppen vårdkedja somatik. Utvecklingsgruppen för psykiatri har samordnat sina rutiner och grupperna kommer att slås samman. De avvikelserapporter som gäller vårdkedjeproblematik sammanställs för året där syftet med avvikelserna är att kontinuerligt se över och uppdatera rutiner för att undvika vårdskador. Avvikelserapporterna utgör viktigt material för utvecklingsgruppens arbete. Förarbetet inför implementering av NPÖ (Nationell patientöversikt), ett verktyg som ger behörig vårdpersonal tillgång till patientinformation över organisationsgränserna, har påbörjats. Inom ramen för Bättre liv för mest sjuka äldre har hemtjänsten utgjort referensgrupp för framtagande av material. Arbetet med att samla alla samverkansdokument i en gemensam Kvalitetshandbok på landstingets hemsida har fullföljts. Två samverkansöverenskommelser har träffats mellan kommunerna och landstinget i Uppsala län under året, Överenskommelse i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård samt Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län. Personalens rapporteringsskyldighet All personal är skyldig att skriva en avvikelserapport när en händelse upptäckts som medfört eller kunnat medföra skada eller sjukdom hos en patient. Statistik sammanställs av ansvarig enhetschef som sedan skickas till MAS som sammanställer och presenterar rapporterna tre gånger per år till socialnämnden. De avvikelser som är av sådan art att en Lex Maria eller Lex Sarah anmälan är aktuell görs en händelseanalys av MAS med planerade åtgärder som presenteras i SN. Kompetensutveckling och fortbildning Utbildningsinsatser har skett för att implementera SIP (samordnad individuell plan) utifrån den modell med planeringsdokument som överenskommits på länsnivå. Fortbildning för expertanvändare inom verksamhetssystemet Utbildning avseende arbete i BPSD-registret har inletts. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter handläggs och dokumenteras inom respektive enhet enligt gällande riktlinjer 3

6 Sammanställning och analys Alla synpunkter och klagomål sammanställs och analyseras i rapport till socialnämnden två gånger per år. Dessförinnan ska aktuell rapport tas upp på respektive arbetsplats träff Sammanlagt har 32 synpunkter och klagomål kommit till kommunen gällande vård och omsorg Ett nytt ärendehanteringssystem för alla diarieförda handlingar, Public 360, har införts, vilket kommer leda till en säkrare och effektivare ärendehantering. Samverkan med kunder och närstående Inom flera av verksamheterna sker varje år en uppföljning av kvalitet genom en kundenkät med frågor om insatsernas kvalitet. Övergripande mål och strategier för kommande år Under 2014 kommer ett sammanhållet ledningssystem för Vård- och omsorg att utvecklas och förankras i verksamheten. Under året planeras att införa digital avvikelserapportering i verksamhetssystemet. Arbetet fortsätter med att säkra att riskbedömningar utförs och att där så är möjligt registreringar sker i Senior alert och i palliativa registret. I öppna jämförelser framkommer att Knivsta kommun har en hög förskrivning av läkemedel till människor 80 år och äldre. Den kommunala hemsjukvården ska inleda en dialog med primärvården angående möjligheterna att samverka för att förbättra siffrorna. NPÖ kommer att finnas tillgänglig för verksamheten under Förvaltningen ser ett behov av att gå igenom struktur och arbetssätt när det gäller den samordnade vårdplaneringen och vårdplaneringsverktyget PRATOR och behöver vidareutveckla arbetet med verksamhetssystemet Siebel för att det på bästa sätt ska gagna våra kunder. Rollen som kontaktman i verksamheten behöver ses över och uppdateras. Mary Nilsson socialchef 4