Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun Marie Blad Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska/ Hälso- och sjukvårdsstrateg Socialförvaltningen Vallentuna kommun 1

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Mål och strategier Resultat av mål Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som 5 genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll 6 Samverkan för att förebygga vårdskador 7 Riskanalys 7 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 8 Struktur för uppföljning/utvärdering 8 Hantering av klagomål och synpunkter 8 Sammanställning och analys 8 Samverkan med patienter och närstående 8 Mål för

3 Inledning Enligt Patientsäkerhetslagen har vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvård skyldighet att arbeta för hög patientsäkerhet och säkerställa en trygg och säker vård. Med vårdgivare menas statlig myndighet, landsting, kommun eller annan juridisk verksamhet som bedriver hälso- och sjukvård. En vårdgivare ska också enligt Socialstyrelsens föreskrift arbeta förebyggande genom att tillämpa systematiskt patientsäkerhetsarbete och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Syftet med lagen och föreskriften är att vården ska leda till färre vårdskador. Med vårdskada menas lidande, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits. En vårdgivare måste dokumentera vad man har gjort för att identifiera, analysera, och så långt det är möjligt minska riskerna i vården för att förebygga vårdskada. Från och med 2011 ska varje vårdgivare för varje kalenderår upprätta en patientsäkerhetsberättelse där det ska framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits, vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har uppnåtts. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar är vård och behandling upp till och med sjuksköterskenivå, inklusive arbetsterapeut och sjukgymnast, och omfattar äldreomsorg i särskilda boenden och dagverksamhet. Vallentuna kommun är vårdgivare över fem särskilda boenden för äldre. Två är i kommunal regi, Korallens äldreboende och Väsbygården och tre är på entreprenad, Augustendals äldreboende (Vardaga), Vårdbo (Attendo) och Stångberga Omsorg. Samtliga har skrivit patientsäkerhetsberättelse 2013 för respektive verksamhet. Det här är första gången en övergripande patientsäkerhetsberättelse görs för Vallentuna kommun som vårdgivare. Eftersom redovisning från verksamheternas patientsäkerhetsberättelser skiljer sig åt, och omfattningen i innehållet är högst varierande, har det inte varit möjligt att sammanställa resultat från de olika verksamheterna. Patientsäkerhetsberättelse 2013 Vallentuna kommun är därför en övergripande beskrivning av patientsäkerhetsarbetet av hälso- och sjukvård i kommunen. För en mer detaljerad beskrivning av verksamheternas patientsäkerhetsarbete hänvisas till respektive verksamhets berättelse. 3

4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Socialnämnden har det yttersta vårdgivaransvaret i kommunen med skyldighet att säkerställa en trygg och säker hälso- och sjukvård för invånarna. De har ansvar över att det finns ett kvalitetsledningssystem för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra vårdkvalitén. Socialnämnden utvärderar och fastställer övergripande mål och riktlinjer inom kommunens hälso- och sjukvård. Verksamhetschef inom socialförvaltningen är socialchefen som har det övergripande och samlade planerings- och ledningsansvaret för att hälso-och sjukvård i kommunen bedrivs i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och socialnämndens direktiv. Socialchefen har för varje äldreboende i kommunen uppdragit till namngiven sjuksköterska hälso- och sjukvårdsansvar på respektive verksamhet. Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS) ska på socialnämndens uppdrag se till att verksamheterna i kommunen upprätthåller den kvalitet och säkerhet som krävs enligt hälso- och sjukvårdslagen. MAS bevakar nyheter och uppdateringar kring regelverk och nationella riktlinjer samt upprättar och implementerar lokala riktlinjer och rutiner för kommunens hälso- och sjukvård. Bland annat ingår att det finns säkra rutiner för läkemedelshantering, att delegering av arbetsuppgifter är förenliga med patientsäkerhet, att processen för avvikelsehantering följs samt deltar vid utredning av vårdskada och ev. lex Maria anmälan. Verksamhetschef på respektive äldreboende har det samlade planeringsoch ledningsansvaret i verksamheten för att vården tillgodoser hög patientsäkerhet. Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens och att bemanning och resurser är anpassat för att bedriva en trygg och säker vård. I ledningsansvaret ingår också att säkerställa ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att redovisa en patientsäkerhetsberättelse före den 1 mars årligen. Hälso- och sjukvårdsansvarig på respektive äldreboende har det direkta planerings- och ledningsansvaret för att vården bedrivs enligt gällande lagar samt av socialnämndens beslutade riktlinjer. I ansvaret ingår att planera, leda och genomföra patientsäkerhetsarbetet i verksamheten utifrån ledningssystemet och svara för att egenkontroller görs. Hälso-och sjukvårdsansvarig är också verksamhetens representant i Medicinsk Kvalitets Säkrings grupp (MKS) och deltar i regelbundna möten som leds av kommunens MAS. 4

5 Mål och strategier 2013 SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Verksamheterna inom socialnämndens ansvarsområde är starkt lagreglerade och kraven ökar från lagstiftaren när det gäller kvalitet och uppföljning. Som ett led i det har ett mål för 2013 varit att utveckla kvalitetsledningssystemet i kommunen för att bättre kunna dokumentera, följa och analysera hälso- och sjukvården. Ett annat mål för socialnämnden har varit att förbättra läkemedelsanvändningen hos patienter i särskilt boende med fokus att minska förskrivning av olämpliga läkemedel hos äldre. Målet har förts vidare till ansvariga i organisationen med ökade aktiviteter kring förbättrad läkemedelshantering. Resultat av mål 2013 SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Utveckling av kvalitetsledningssystemet Upphandling av nytt datoriserat verksamhetssystem (Treserva) har gjorts under året och ett intensivt arbete har pågått med att förbereda systemet och implementera ute i verksamheterna. En arbetsgrupp har också tillsatts som har identifierat och kartlagt processer inom förvaltningens kvalitetsledning vilket också har skapat nya arbetssätt inom olika områden. Förbättra läkemedelsanvändning hos patienter i särskilt boende. Uppföljande kvalitetsarbete efter 2012 års läkemedelsprojekt har pågått under Framtagen förskrivningsstatistik visar en trend i minskad förskrivning av olämpliga läkemedel till äldre på äldreboenden i kommunen. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Patientsäkerhetsarbete har pågått inom en rad områden som bland annat fallprevention, basala hygienrutiner, läkemedelshantering, demensvård och palliativ vård (vård vid livets slutskede). Nedan följer exempel från verksamheterna under året: Utsett hygienombud i verksamheterna som har genomfört hygienrond. Även fortutbildning i basala hygienrutiner har gjorts för personalen. Aktivt arbete för att förbättra vård vid livets slutskede, t.ex. tvärprofessionella möten, fortutbildning hos personal, registrering i det nationella palliativa registret med uppföljning och förbättringsåtgärder. Ökat antal läkemedelsgenomgångar för vårdtagare. 5

6 Regelbundet avsatt läkartid för omvårdnadspersonal med möjlighet att ställa frågor kring läkemedel, sjukdomar etc. Fortbildning inom demensområdet i syfte att stärka kompetensen och förbättra vården hos dementa patienter. Aktivt arbete kring näringsriktig kost, måltidssituation och näringsintag. Tillgång till dietist, fortbildning till personal och uppföljning av riskpatienter. Aktivt arbete kring förebyggande av fallskador genom uppföljning av fallavvikelser inklusive riskanalys och diskussion kring förbättringsområden. Punktprevalensmätning (en översiktsbild) av trycksår. Personal har fått fortbildning i lyftteknik och hur man använder medicinteknisk utrustning. Införskaffande av ny medicinteknisk utrustning. Utsett brandombud i verksamheten med genomgång för personal i händelse av brand. Gemensamma åtgärder hos samtliga verksamheter under året: Läkemedelshanteringen har kvalitetsgranskats av extern apotekare och har inkluderat kontroll av följsamhet till rutinen, förbättringsförslag, uppföljning och skriftlig rapport. Lokala rutiner för läkemedelshantering på respektive äldreboende har uppdaterats utifrån gällande riktlinjer samt i samarbete med MAS. Uppföljande kvalitetsarbete inom läkemedelshantering efter 2012 års läkemedelsprojekt med fokus att minska förskrivning av olämpliga läkemedel hos äldre. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontroller har utförts i samtliga verksamheter under året i olika omfattning och utförande. Gemensamt för alla har varit uppföljning av basala hygienrutiner, kunskapstest vid delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter och uppföljning kring läkemedelshantering. Egenkontroll har också utförts genom att kontinuerligt följa rutiner för avvikelsehantering. Kvalitetsuppföljning har skett genom att använda det nationella palliativa registret (vård i livets slutskede). Tillgång till ytterligare nationellt kvalitetsregistret, Senior Alert, har funnits med möjlighet att registrera och följa fall, trycksår och felnäring hos patienter. Jämförelser har gjorts mellan verksamheternas nuvarande och tidigare kvalitetsresultat och även jämförelser med resultat från andra nationella och regionala kvalitetsregister. Vidare har fokus lagts på uppföljning av förhållningssätt och attityder hos personalen för att förebygga brister som kan leda till vårdskador. Målgruppsundersökningar har genomförts med patienter och med anhöriga. 6

7 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 3 p 3 Samverkan har förekommit på olika nivåer, mellan olika vårdgivare och yrkeskategorier med syfte att tydliggöra samarbete över gränser för att undvika vårdskador. Nedan följer exempel på övergripande samverkansaktiviteter under året. Regelbundna Medicinskt Kvalitets Säkrings möten (MKS) har genomförts där samtliga verksamhetschefer och/ eller utsedd hälso- och sjukvårdsansvarig från respektive äldreboende deltagit. Sammankallande har varit MAS. Syftet med mötena är att ta del av ny information eller diskutera uppkomna frågeställningar för att gemensamt arbeta förebyggande och utveckla patientsäkerheten inom äldreboenden i kommunen. Regelbundna möten med legitimerad personal (sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter) från respektive äldreboende. Sammankallande har varit MAS. Syftet med mötena är att lyfta identifierade frågeställningar hos personalen, diskutera och ta del av varandras erfarenheter kring patientsäkerhet och förebyggande arbete. Samverkansöverenskommelse finns med läkarorganisationen Legevisitten. Regelbundna möten har genomförts tillsammans med MAS och verksamhetschefer och/ eller utsedd hälso- och sjukvårdsansvarig från respektive äldreboende. På mötena har läkarorganisationen informerat kring rutiner, behandlingar och läkemedel. Gemensamma diskussioner och beslut har bidragit till bättre samverkan och säkrare processer kring vård och läkemedelsbehandling. Samverkansmöten med Danderydsgeriatriken. Fokus har varit på information och diskussion kring vårdplanering och förbättringsåtgärder i samband med att vårdtagare flyttas mellan de olika vårdgivarna. Samverkansmöte tillsammans med Landstingets hygiensjuksköterska. Deltagande personal från respektive äldreboende och MAS har diskuterat förbättringsåtgärder kring vårdhygien för att minska vårdrelaterade infektioner. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Arbete pågår kontinuerligt i verksamheterna utifrån kommunens riktlinjer om avvikelsehantering inklusive risk och händelseanalys. Huvudansvariga i samtliga verksamheter har regelbunden uppföljning av avvikelser och utför händelseanalyser i dialog med övrig personal i verksamheten. Förbättringsåtgärder vidtas på identifierade områden i syfte att arbeta förebyggande. Riskbedömningar görs för alla boende i samband med inflyttning. Vårdplan upprättas av ansvarig sjuksköterska och information om identifierad risk delges till omvårdnadspersonalen. Ny riskbedömning görs vid förändrat tillstånd. 7

8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 p 5 Utifrån kommunens gällande riktlinjer om avvikelsehantering har samtliga verksamheter tydliga rutiner för hur avvikelser ska hanteras och rapporteras. Huvudansvariga har säkerställt löpande att legitimerad personal och omvårdnadspersonal har kunskap om rapporteringsskyldighet och arbetar utifrån rutinerna. Vid avvikelse som bedöms vara allvarlig vårdskada har händelsen rapporterats vidare till MAS för fortsatt händelseanalys och utredning. Om utredning föranleder en lex Maria anmälan har MAS rapporterat detta vidare till Inspektionen för Vård och Omsorg. Struktur för uppföljning/utvärdering av vårdskador SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Samtliga avvikelser (läkemedelshantering, fall, trycksår, mm) har under året rapporterats i datoriserat verksamhetssystem. Avvikelserna har följts upp av ansvariga enligt riktlinjer och rutiner för avvikelsehantering. Regelbundna möten med tvärprofessionella team har hållits där händelseanalys, åtgärder och uppföljning behandlats liksom riskanalys och förbättringsområden. Regelbunden återkoppling har skett från varje verksamhet till kommunens MAS. Uppkomna vårdskador har mätts genom regelbunden uppföljning av inkomna avvikelser och inkomna klagomål. Vid allvarlig vårdskada som föranlett utredning har alltid MAS kontaktats som har deltagit i fortsatt utredning och beslutat om eventuell lex Maria anmälan. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 I händelse av att klagomål och synpunkter inkommit, som haft betydelse för patientsäkerheten, har dessa tagits emot och utretts i enlighet med kommunens policy och gällande rutiner. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Ett klagomål finns registrerat hos patientnämnden under

9 Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Samtliga verksamheter arbetar aktivt för att patienter och närstående ska delta i patientsäkerhetsarbetet. Vid inskrivning uppmuntras närstående att delta tillsammans med patienten vid framtagning av genomförandeplan och vårdplan. Anhörigråd och anhörigträffar har anordnats flera gånger under året tillsammans med personal från verksamheterna. Mål för 2014 Kommunen ska erbjuda en god hälso-och sjukvård till personer som bor i särskild boendeform och till personer som vistas i kommunens dagverksamheter. Ett tydligt fokus kommer att vara på utveckling och kvalitetssäkring. Mål för socialförvaltningen under 2014 är ett fortsatt arbete med att utveckla kvalitetsledningssystemet för ett systematiskt patientsäkerhetsarbete genom att: implementera verksamhetssystemet Treserva i organisationen utveckla och implementera ett lämpligt systemstöd för kvalitetledningsarbete inom socialförvaltningen. 9